Att genom rekryteringsprocessen söka finna en matchning mellan individ och organisation på en bredare basis än endast yrkeskompetens blir allt vanligare. Sådan rekrytering har fokus på överensstämmande värderingar och normer mellan den arbetssökande och organisationen, som ny medarbetare ska denne passa in i organisationen och dess kultur. Byråkrati, i sin tur, är den moderna statens vanligaste organisationsform och bygger i grunden på expertis, kunskap och professionen. Om trenden går mot att rekrytera med fokus på organisationen, dess kultur och att människor ska passa in i den, vad kan det innebära? På vilket sätt påverkas professionen av detta? Denna studie undersöker hur organisationer med uttalad fokus på matchning mellan individ och organisationskultur resonerar kring sin rekrytering och den inbördes organisationskulturen.

Tidigare forskning har påvisat vilken positiv verkan olika sorters samarbeten har på innovationer. Interorganisatoriska samarbeten är ett samlingsnamn för olika typer av samarbeten mellan organisationer och dessa kan exempelvis vara nätverk, allianser och forsknings- och utvecklingssamarbeten där det sistnämnda behandlas i vår studie. Organisationer som är involverade kompletterar varandra istället för att konkurrera med varandra. Interorganisatoriska samarbeten uppstår när organisationer söker effektivitet och konkurrensfördelar. Genom att ingå i ett interorganisatoriskt samarbete uppstår en samarbetsfördel som uppnås genom att organisationerna kan tillverka och bistå med olika faktorer som andra organisationer inte kan eller har möjlighet till.

Omvärlden ändras snabbt, vilket sätter press på moderna organisationer. Organisationer kan därför använda sig av Business Intelligence (BI) till att fatta bra och effektiva beslut. Enligt författare till litteratur, skribenter på Internettidningar, och debattörer på Internet, kan det dock vara skillnad på hur BI används i små och stora organisationer, då dessa inte har samma förutsättningar till BI användande (Chang, 2009).Vid påbörjandet av denna studie var det oklart hur SME och stora organisationer använder BI, samt på vilket sätt BI användande i SME och stora organisationer skiljde sig, och vad denna skillnad bestod av. Det fanns alltså kunskapsbrist inom detta område inom BI. För att berika ämnet BI med ny kunskap gjordes därför en studie där BI användandet i SME och stora organisationer beskrevs, samt redogjordes det för de skillnader som upptäcktes mellan BI användandet i SME och stora organisationer.

I organisationer uppstår ofta populära begrepp, eller så kallade moden, som för tillfället anses vara det moderna och naturliga sättet att organisera på. Många företag har idag övergått från att arbeta individuellt till att arbeta i team, då det ofta ger indikation på att medarbetarens prestationer höjs. För att få teamen att fungera väl anses teambuilding viktigt då det, enligt många författare inom ämnet, syftar till att öka ett teams samarbete, effektivitet, arbetsglädje och kvalité. För att få en djupare förståelse för hur team fungerar i praktiken har vi intervjuat fyra företrädare för olika organisationer som alla har en högre position i sin organisation. Även en organisationskonsult, med stor kunskap om team och teambuilding, har intervjuats för att få mer kunskap om ämnet.Uppsatsen syfte är att undersöka om litteraturen kring hur team ska utformas stämmer överens med hur olika organisationer utformar team.

Utbildning är en central del av samhället. På senare år har offentlig sektor genomgått en rad förändringar vad gäller styrreformer samt förändrade huvudmannaskap, främst inom skolverksamheter. Genom det fria skolvalet har den kommunala verksamheten mött nya utmaningar. Den kommunala skolan drivs då av förändring och av att genom positionering utnyttja sina gränser samt även anpassa sitt förhållningssätt gentemot samhället. I denna studie undersöks hur en kommunal grundskola genererar positivt värde för elever och personal med syftet att urskilja faktorer som är betydelsefulla för en skolas värdeskapande. Metoden för studien har varit att intervjua chefer samt lärare om deras syn på vad i skolans verksamhet som är värdeskapande samt hur en skola kan utveckla sitt handlingsutrymme.

Kongressindustrin är en miljardindustri i världen och utvecklingen av kongressindustrin ser olika ut i Sveriges städer. Med en jämförelse mellan Göteborg, Malmö och Lund var syftet att med frågeställningarna; hur samarbetar privat och offentlig sektor vid utveckling av kongressindustrin i en region?, vilka intressenter kan utgöra kärnan i ett sådant samarbete? och vilka resurser kan ses som primära i ett sådant samarbete? undersöka hur privat och offentlig sektor samarbetar för att utveckla kongressindustrin i en region. Med hjälp av ett omfattande empiriskt material och ett fåtal väl valda teorier genomfördes en analys. Analysen resulterade i ett konstaterande om att det existerande samarbetet i Göteborg verkar vara i nätverksform.

Vårt arbete baserar sig huvudsakligen på en fallstudie av prestationsmätning i sex fallorganisationer; tre fackförbund och tre insamlingsorganisationer. I dessa organisationer utförde vi semistandardiserade intervjuer med ekonomichef eller motsvarande. Valen grundade sig i vår önskan att få en större förståelse för prestationsmätning i ideella organisationer och att utifrån fallen kunna beskriva och analysera aspekter inom området. Vår teoriram är uppdelad i två delar; en förklarande och introducerande del samt en praktiskt inriktad del där processen och strukturen i prestationsmätningen tas upp. Empirin presenteras i sex avsnitt, ett för varje fallorganisation, med insamlingsorganisationerna först och fackförbunden därefter.

Att bedriva ett aktivt förändringsarbete inom idéburna organisationer kan vara problematiskt då det kan uppstå motsättningar baserat på spänningar mellan organisationens syfte och ekonomistyrning. I religiösa organisationer tar sig detta i uttryck genom konceptet ?The Sacred and Secular Divide?. Studien undersöker hur inneboende spänningar påverkar ett förändringsarbete av ekonomistyrning i en regional enhet av Svenska kyrkan och syftar till att förklara hur förändringsarbetet ser ut. Syftet studeras genom en kvalitativ fallstudie med respondenter från organisationens ledningsgrupp där förändringens process, inneboende spänningar och önskade resultat undersöks.

Att undervisa med IT-stöd innebär en förändring av lärares arbetssätt och examensarbetet syftar till att studera vilka omständigheter och förutsättningar som krävs för att lärare ska ta till sig och använda IT med hänsyn till de krav som studenter har. Examensarbetet utförs på Linköpings tekniska högskola och för att ta reda på hur lärare använder IT samt hur studenter ser på IT-användningen i undervisningen genomfördes en fallstudie. Teorier från förändringsarbete kopplas ihop med IT och skolans värld men studiens resultat kan appliceras på andra organisationer utanför skolvärlden. Vikten av stödjande beslut, kunskap, samarbete och utbyte, tid samt praktiska förutsättningar gäller samtliga organisationer där införandet av IT innebär ett förändrat arbetssätt. Betydelsen av delaktighet och möjlighet att påverka, riklig och direkt information samt helhetsperspektiv som omfattar samtliga aspekter av organisationen är något som gäller stora som små organisationer oberoende av bransch eller typ av verksamhet..

Studiens syfte är att undersöka vilka styrmekanismer som förekommer i innovationsintensiva organisationer och hur dessa påverkar innovationsförmågan. På detta sätt är förhoppningen att skapa en förståelse kring samspelet mellan ledarskap, individ och organisation. Arbetet har utförts genom en fallstudie med en komparativ design. Då syftet är att skapa en förståelse kring studieobjekten har vi utgått ifrån en tolkande ansats och uteslutande använt kvalitativ data. Studien har genomförts på fyra organisationer: Gambro, BMC, BioInvent och Jolife.

New Public Management-NPM är ett samlingsbegrepp för de marknadsorienterade reformer som i varierande utsträckning påverkat den organisatoriska utvecklingen i flertalet svenska kommuner från slutet av 1980-talet och framåt. I denna litteraturstudie avhandlas två NPM-influerade idéer, resultatansvar och belöningssystem i kommunal verksamhet, utifrån olika demokratiperspektiv. Studien visar att dessa reformer är svårförenliga med självkostnadsprincipen, samt att de sannolikt bidrar till en avpolitisering av kommunens verksamhet genom nedtoning av partipolitiska skillnader och delegering av ansvar från politiker till administratörer. Reformerna sker ofta utan reflektion över demokratiaspekter och tycks dessutom skapa en osäkerhet beträffande politikerrollen. Sammantaget illustrerar denna utveckling en förändring av demokratidealet från att demokrati ses som folkets makt över det offentliga (kommunitär offentlig demokrati) till att demokrati ses som individens valfrihet på en marknad (libertär marknadsdemokrati)..

New Public Management-NPM är ett samlingsbegrepp för de marknadsorienterade reformer som i varierande utsträckning påverkat den organisatoriska utvecklingen i flertalet svenska kommuner från slutet av 1980-talet och framåt. I denna litteraturstudie avhandlas två NPM-influerade idéer, resultatansvar och belöningssystem i kommunal verksamhet, utifrån olika demokratiperspektiv. Studien visar att dessa reformer är svårförenliga med självkostnadsprincipen, samt att de sannolikt bidrar till en avpolitisering av kommunens verksamhet genom nedtoning av partipolitiska skillnader och delegering av ansvar från politiker till administratörer. Reformerna sker ofta utan reflektion över demokratiaspekter och tycks dessutom skapa en osäkerhet beträffande politikerrollen. Sammantaget illustrerar denna utveckling en förändring av demokratidealet från att demokrati ses som folkets makt över det offentliga (kommunitär offentlig demokrati) till att demokrati ses som individens valfrihet på en marknad (libertär marknadsdemokrati).

Inertia beskrivs i litteraturen som ett organisatoriskt förändringsmotstånd och förklaras ofta vara orsaken till att organisationsförändringar misslyckas. Uppsatsen syftar till att genom litteraturstudie öka förståelsen för vad inertia är för något, vad organisationsförändring innebär samt hur dessa två faktorer påverkar lärandet i organisationen.Resultatet av denna litteraturstudie är att inertia konstateras vara en del av det som utgör organisationskulturen samt att inertia som begrepp i sig är olämpligt eftersom detta är i grunden naturvetenskapligt. Avslutningsvis konstateras att det som betecknas som inertia skulle kunna vara såväl ett hinder som en möjlighet för lärande i organisationen. Detta beroende på vilket synsätt man har på organisationer och organisationsförändringar. Sandberg & Targama (1998) konstateras förespråka ett synsätt som skulle kunna vara till stor nytta för organisationer inför förändringar då lärande bör ske.

Bakgrund: Dagens globalisering har möjliggjort en ökad handel mellan länder vilket har inneburit en ökad konsumtion och i sin tur en större negativ miljöpåverkan. Denna miljöpåverkan sker på grund av att produkterna som anskaffas leder till föroreningar genom avlägsna producenter och långa transportsträckor samt genom en icke-miljövänlig produktion. Att se över sina försörjningsstrategier blir alltså allt viktigare och Green sourcing bör övervägas framför traditionella sourcing strategier. Konceptet är relativt nytt och befinner sig fortfarande i utvecklingsfasen där fullständig forskning om Green sourcing saknas. Genom den begränsade forskning som finns inom området kan ett forskningsgap utskiljas då Green sourcing ännu inte utforskats inom offentligheten.

Problem: Vi anser att socialt samspel och en dialog krävs för att ett formulering organisatoriskt lärande ska ske. Idag blir organisationer allt mer distanserade och kommunikationen sker mer och mer elektroniskt. Tekniken för detta finns men hur arbetar medarbetarna i organisationerna med tekniken för att säkerställa lärandet? Syfte: Med denna uppsats vill vi bidra till andra människors lärande så väl som till vårt eget lärande. Vi vill skapa förståelse för elektroniska kommunikationsmedel i lärande organisationer.