Sammanfattning I denna uppsats behandlas den historiska utvecklingen av den svenska lagstiftningen kring arbetarskydd inom en tidsperiod som strÀcker sig frÄn andra hÀlften av 1800-talet fram till 1960-talet. Med begrepp lÄnade frÄn Rolf Torstendahl kan uppsatsen sÀgas röra sig frÄn tiden för ?den organiserade kapitalismen? fram till tiden för ?den participatoriska kapitalismen?.SÀrskilt intresse Àgnas Ät att arbetarskyddslagstiftningen först Är 1963 utvidgades till att ocksÄ omfatta de anstÀllda i den offentliga förvaltningen. Denna utvidgning av arbetarskyddslagen problematiseras utifrÄn det faktum att politiker inte bara Àr förtroendevalda till uppgift att företrÀda medborgarna, utan ocksÄ Àr arbetsgivare Ät dem som arbetar i det allmÀnnas tjÀnst. Genom att betrakta lagstiftning som en institutionalisering av vÀrderingar utgÄr uppsatsen frÄn antagandet att aktörers handlingsutrymme begrÀnsas av olika hinder som uppstÀlls av ?det institutionella arvet?.Den empiriska undersökningen inriktas pÄ riksdagens behandling Ären 1943 till 1963 av frÄgan om huruvida arbetarskyddslagens tillÀmpningsomrÄde skulle utvidgas till att omfatta den offentliga förvaltningen eller inte.

Bakgrund: H?lso-och sjukv?rden ?r h?rt belastade verksamheter med otillr?ckliga personalresurser vilket kan f? konsekvenser f?r sjuksk?terske- och l?karstudenters m?jlighet att tr?nas i kliniska f?rdigheter och uppn? sina l?randem?l under den verksamhetsf?rlagda utbildningen (VFU). Genom att anv?nda Personcentrerade Virtuella Patientfall (PVP) i undervisningen ges studenter m?jlighet att tr?na p? sina kommunikativa och kliniska f?rdigheter i en trygg milj? utifr?n deras olika f?ruts?ttningar, men mer kunskap om studenters upplevelser av detta nya pedagogiska verktyg beh?vs. Syfte: Syftet ?r att beskriva studenters upplevelser av PVP och dess anv?ndbarhet i l?randet av kliniska f?rdigheter. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats anv?ndes. En fokusgruppintervju med fem deltagare utf?rdes och materialet analyserades utifr?n tematisk inneh?llsanalys. Resultat: Tv? huvudteman och sex underteman identifierades.

Med utgÄngspunkt i den hermeneutiska ansatsen har vÄrt syfte varit att tolka, förstÄ och förklara ledares upplevelser av sitt ledarskap pÄ en mellanchefsnivÄ vid en offentlig verksamhet. Ansatsen innebar att arbetet med studien gÄtt frÄn del till helhet och frÄn helhet till del. Tolknings- och förstÄelseprocessen har haft sin utgÄngspunkt i författarnas förförstÄelse och litteratur. För att komma vidare i forskningsprocessen anvÀndes metoden intervjuer. Det pedagogiska forskningsintresset har grundats i de faktorer som vi frÄn början trodde skulle vara av vikt för den studerade organisationen, sÄsom vikten av kommunikation och utveckling i arbetet.

Prefabricerade kataloghus Àr ett typhus som saluförs i en katalog. Denna uppsats tar upp de problem man som konsument kan stöta pÄ vid den hÀr typen av husköp. Den undersöker vilka regler och lagar som reglerar branschen och vilka konsekvenser eventuella kontraktsbrott fÄr. Uppsatsen Àr baserad pÄ litteraturstudier, kvalitativa intervjuer och offentlig statistik..

En Äterkommande debatt i pressen Àr huruvida gatukonst/spontankonst, sÄsom graffiti, Àr en konstform som bidrar till stadsrummet eller Àr klotter och ska behandlas som ett olaga tillbud pÄ stadsrummet. Debatten behandlar ofta graffiti och strÀcker sig alltifrÄn tillÄtande av lagliga vÀggar för graffitikonstnÀrer till en uppfattning att graffitiutövare Àr grovt kriminella och att en nolltolerans ska hÄllas gentemot graffiti. De olika partipolitiska organisationerna förhÄller sig olika till frÄgan, och det gör ocksÄ debattörerna pÄ vÄra stora svenska dagstidningar; Äsikterna gÄr isÀr. Jag finner denna schism intressant och vill i detta arbete djupare undersöka de olika Äsikterna och bakgrunden till dessa. Genom att titta pÄ olika infallsvinklar frÄn olika ÀmnesomrÄden sÄsom arkitektur, sociologi, kulturgeografi, dagspress med flera vill jag fÄ fram en mer sammansatt bild Àn den som ibland upplevs i mediedebatten.

Denna uppsats Àr en studie av hur en samhÀllsplaneringsfrÄga hanteras statligt, kommunalt och lokalt. Jag har valt att belysa detta med Skepparpinan i Motala som ett lokalt exempel. Skepparpinan Àr en framtida bro över Motalaviken som ska underlÀtta den tunga trafiken i centrala Motala, dÀr genomfartstrafiken idag gÄr lÀngs riksvÀg 50. Planeringen för Skepparpinan satte igÄng redan 1941 och den har Ànnu inte fullföljts. VÀgverket har beslutat att genomföra projektet mellan Är 2012-2015 men den kan komma att tidigarelÀggas om regeringen beslutar att genomföra projektet som OPS.

Det förs idag en aktiv debatt kring hur lÄngtgÄende möjligheter upphandlande myndigheter har att ta sociala hÀnsyn i offentliga upphandlingar, med syfte att uppnÄ samhÀlleliga sociala ambitioner. Den offentliga upphandlingens storlek och betydelse pÄ marknaden i stort motiverar en sÄdan diskussion. NÄgot som diskuterats sÀrskilt Àr möjligheten att stÀlla krav pÄ kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor. Uppsatsen Àr Àgnad att utreda och analysera upphandlande myndigheters möjligheter att stÀlla nÀmnda krav i offentliga upphandlingar. UtgÄngspunkt tas i respektive kravs syfte vilket Àr Àgnat att belysa de viktiga skillnader som finns mellan kraven, framförallt vad gÀller ett etablerat kontroll- och efterlevnadssystem som enbart följer ett krav pÄ kollektivavtal.I uppsatsen redogörs för den rÀttsliga ram som omgÀrdar den offentliga upphandlingen pÄ EU-nivÄ och pÄ svensk nationell nivÄ, med fokus pÄ sociala hÀnsyn.

NÀr mÀnniskan befinner sig i livets slutskede har autonomi, kommunikation, familj och vÀnner stor betydelse. Platsen för vÄrd blir dÀrför mycket viktig. Platsens betydelse för oss mÀnniskor innebÀr inte bara den fysiska miljön. I palliativ vÄrd Àr det viktigt att platsen inger individen personlig identitet, trygghet och avskildhet. Dessutom bör hÀnsyn tas till de fysiska, psykologiska, sociala och existentiella aspekterna pÄ vÄrd.

Uppsatsen behandlar matchningsprocessen hos tre olika bemanningsföretag i jÀmförelse med den offentliga arbetsförmedlingen. Syftet med uppsatsen Àr att studera hur handlÀggare pÄ de olika organisationerna arbetar med matchning, det vill sÀga att sammanföra arbete och arbetskraft. I studien redogörs ocksÄ för nÄgra av de faktorer som kan pÄverka handlÀggarnas arbete.FrÄgestÀllningarna Àr; Hur arbetar handlÀggarna för att lyckas med matchningen? Hur arbetar organisationerna med verktyget coaching? Hur pÄverkar den organisatoriska utformningen handlÀggarnas matchningsarbete och anser handlÀggarna att de yttre faktorerna sÄsom allmÀnhetens attityd eller politiska beslut pÄverkar matchningsarbetet? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna genomfördes en kvalitativ studie med sex djupintervjuer.Intervjuguiden baserades pÄ teman som utvecklades parallellt med teori- och emperibearbetning. I analysen anvÀndes verktyg som inspirerats av grounded theory sÄsom kodning.Teoridelen Àr uppbyggd i kronologisk ordning dÀr det inledningsvis redogörs för organisationernas historiska bakgrund och verksamhet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur kvalitetsprocesser utformas i verkligheten. Det ska ocksÄ undersökas om det gÄr att förbÀttra kvalitetsprocesser genom att titta pÄ kvalitetssÀkringen hos tvÄ verksamheter i den offentliga sektorn, samt om dessa kan ha nytta och lÀra sig av varandra. .

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med denna uppsats Ă€r att beskriva fem chefers vardag samt att diskutera och problematisera denna ur ett hĂ€lsoperspektiv.De frĂ„gestĂ€llningar som behandlas i uppsatsen Ă€r:? Hur beskriver cheferna sin vardag?? Är den vardag som beskrivs förenlig med hĂ€lsa över tiden?MetodFem chefer, tre kvinnor och tvĂ„ mĂ€n, intervjuades under 45-60 minuter om hur det Ă€r att vara chef. UtifrĂ„n ett 24-timmarsperspektiv fick de berĂ€tta om och reflektera kring sin vardag. Intervjuerna, som fördes i samtalsform, hade lĂ„g grad av standardisering och strukturering. Intervjupersonerna var 30-45 Ă„r gamla (födda under perioden 1960-1975).

I den hÀr studien har jag fokuserat pÄ unga tjejers bloggande. Det har tidigare varit ett Äsidosatt Àmne i Sverige, Àven om internationella studier finns. Jag har velat ge en bild av den diskurs som finns kring tjejers bloggande i Sverige idag, samt fÄ nÄgra tjejers eget perspektiv pÄ sitt bloggande och blogglÀsande. För att uppnÄ detta har jag genomfört en medieanalys dÀr ett antal tidningsartiklar granskats, samt genomfört en fokusgruppintervju med fem bloggande tjejer. Ur medieanalysen framkom att den övergripande diskursen kring tjejers bloggande Àr ogiltigförklarande och ofta nedsÀttande, men med vissa öppningar dÀr tjejerna fÄr agens och trovÀrdighet.

Den svenska app- industrin befinner sig i ett skede dÀr flera framgÄngsrika appföretagutvecklas. Det flesta av appföretagen klassar sig som born globals Àven fast de intealltid innehar marknadsandelar utanför Sverige men dÀr deras tekniska grund tillÄter deatt ha en global marknadsnÀrvaro. Men att göra dess marknadsnÀrvaro till enmarknadsandel Àr en process som krÀver mycket mer Àn att bara kalla sig för bornglobal. Entreprenörer mÄste fylla en stor roll nÀr det kommer till att skapa dessamarknadsandelar, dÀr entreprenören Àven mÄste ta viktiga beslut i bland annat valet avinvesterare eller riskkapitalister, vilket kan bidra till att öka chansen för appföretagenatt bli framgÄngsrika globalt.Den teoretiska referensramen som anvÀnds för att komma underfund med problemethar huvudsakligen varit, born global teorin, NÀtverksperspektivet och InternationelltEntreprenörskaps teori. DÀr man Àven kan hitta underrubriker under nÄgra teorier.I analysen har vi analyserar vÄr teoretiska referensram med det empiriska insamladedata för att tillsammans kunna fÄ en slutgiltig analys genom att kombinera teorin,empirin och vÄra egna tankar.Vi har kunnat dra slutsatsen att det Àr viktigt för Svenska appföretag att knyta till siginvesterare och riskkapitalister med kunskap och nÀtverk för att kunna lyckasinternationellt.

Bakgrund: I takt med att befolkningen ?ldras, och andelen patienter med demenssjukdomar ?kar, uppst?r utmaningar i h?lso- och sjukv?rden. En utmaning ?r att sm?rta ofta blir odiagnostiserad och underbehandlad inom denna patientgrupp. Syfte: Syftet ?r att unders?ka sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med demenssjukdom.

AffÀrssystem Àr ett relativt nytt och outforskat Àmne. DÀrför tyckte vi att det verkade intressant att ta reda pÄ lite mer om Àmnet. AffÀrssystem Àr standardiserade verksamhetsövergripande systemstöd och en integrerad del av företaget. Vi valde att fokusera oss pÄ upphandlings- och implementeringsprocessen av ett affÀrssystem pÄ grund av att det Àr den avgörande fasen för ett affÀrssystems vara eller icke vara.I vÄr uppsats har vi valt att undersöka hur upphandlings- och implementeringsprocessen pÄ Stora Enso sett ut. De har under Ärets början (2007) infört ett nytt affÀrssystem (SAP/R3) i sin verksamhet.