Denna kvalitativa intervjustudie fokuserar etablering av delat ledarskap inom offentlig sektor. Syftet Àr att belysa varför delat ledarskap uppkommer som en alternativ ledningsform.Förutom beslutsfattares medvetna val och motiveringar försöker studien Àven fÄnga underliggande bevekelsegrunder samt identifiera eventuellt andra faktorer som kan pÄverka uppkomsten av ledningsformen.En komplex bild av faktorer sÄsom faktisk situation, organisationens normer, förutsÀttningar och omgivningar liksom de individer som befolkar den, pÄverkar uppkomsten av ledningsformen.Tilltron till ledningsformens potential Àr stor och farhÄgor tonas ner. Ledningsformen ses kunna tillföra organisationen synergieffekter och symboliska mervÀrden och ses som en lösning pÄ olika problem dÀr den erbjuder ett alternativ. En öppen instÀllning till att pröva nya ledningsformer, pragmatiskt förhÄllningssÀtt liksom enskilda individers arbetsrelaterade egenintressen pÄverkar ocksÄ uppkomsten av ledningsformen. .

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Inom offentlig förvaltning Àr det svÄrare Àn inom den privata sfÀren, för de anstÀllda att fÄ Äterkoppling mellan det egna arbetet och resultatet. De centrala mÄlen för verksamheten beslutas lÄngt frÄn den enskilda handlÀggaren det vill sÀga den som ska genomföra arbetet. Det krÀvs ocksÄ att det finns resurser som stÄr i paritet med de statliga uppdragen. Kopplingen mellan mÄlen/uppdragen och de tilldelade medlen Àr som regel otydlig idag. Syftet med denna uppsats var att studera om en obalans mellan mÄl och resurser fÄr konsekvenser pÄ personalens hÀlsa och motivation.

Informationsteknologins utveckling under de senaste decennierna har möjliggjort en utveckling mot en allt mer global vÀrld. Marknaden internationaliseras och geografiskt avstÄnd vÀger inte lÀngre lika tungt nÀr ett samarbete ska etableras. Genom att lösningar för elektronisk kommunikation blir mer spridda, lÀttillgÀngliga och billiga, och i takt med att teknikmognaden i organisationer och hos medarbetare ökar, har inte bara den teoretiska organisationsbilden utan Àven vardagen i mÄnga företag börjat prÀglas av en ny geografisk bredd.Den hÀr studien fokuserar pÄ hur projektledare arbetar med lag- eller teamkÀnsla i projektgrupper som verkar i en miljö dÀr de fysiska mötena Àr fÄ eller helt saknas. Undersökningen fokuserar pÄ de praktiska verktyg och arbetssÀtt som projekt­ledaren har och kan anvÀnda i projektet för att skapa lag- eller teamkÀnsla.Undersökningen genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med Ätta projektledare i Sverige. De representerar olika branscher inom offentlig och privat verksamhet och arbetar med distribuerade team av olika typ och storlek.

BAKGRUND: Ungef?r 40 miljoner m?nniskor lever med HIV idag. Personer som drabbats av HIV kr?ver livsl?ng behandling f?r att viruset inte ska utvecklas till AIDS. Stigmatisering och diskriminering mot HIV-positiva personer ?r frekvent ute i samh?llet, men ?ven inom sjukv?rden.

MÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer Àr ett specifikt samhÀllsproblem dÄ det pÄverkar den privata tryggheten och rÀtten att bestÀmma över den egna kroppen och det egna livet, som Àr en mÀnsklig rÀttighet. Kvinnor och mÀn lever pÄ grund av vÄldet under olika villkor och vÄldet möjliggörs av den ojÀmstÀlldhet som finns i samhÀllet i övrigt, den genusordning som rÄder, vilket utgör ett demokratiproblem. Kvinnor som har en funktionsnedsÀttning och som utsÀtts för vÄld Àr sÄ kallat dubbelt utsatta pÄ grund av funktionsnedsÀttningen och pÄ grund av att de Àr kvinnor. VÄldet kan Àven ta sig andra uttryck och riktas mot funktionsnedsÀttningen. VÄld i nÀra relationer Àr ofta dolt för omvÀrlden och vÄldet osynliggörs ofta genom att bortförklaras.

IT-projekt i offentlig verksamhet finansieras i huvudsak av statliga medel och omsÀtter stora summor varje Är. TyvÀrr brister de ofta vad gÀller tidsramar, budget, utlovad kvalitet eller pga. en kombination av dessa faktorer. Det ligger inte bara i den egna verksamhetens intresse, utan Àven medborgarnas, att dessa projekt faller vÀl ut.Rapporten syftar bl.a. till att fungera som ett av flera beslutsunderlag för offentlig verksamhet vad gÀller införande av en projektmodell.

Bakgrund: För att bedriva ett framgÄngsrikt miljöarbete kan företagen anvÀnda sig av olika hjÀlpmedel och verktyg. Ett exempel pÄ ett sÄdant verktyg Àr ett miljöledningssystem. Det har diskuterats om miljöledningssystem i sig leder till miljömÀssig effektivitet. Det som anses vara av större vikt Àr pÄ vilket sÀtt företag arbetar med miljöledningssystem.Syfte: VÄrt syfte Àr att beskriva hur miljöarbete bedrivs och förklara om det bedrivs pÄ ett sÀtt som gör att den miljömÀssiga effektiviteten i vÄra fallföretag kan förbÀttras. Ett delsyfte Àr ocksÄ att undersöka om det finns nÄgon skillnad i arbetssÀtt gÀllande miljöfrÄgor beroende pÄ om verksamheten Àr offentlig eller privat.Metod:.

Denna uppsats handlar om hur privata företag och offentliga organisationer arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare. Syftet Àr att undersöka hur de arbetar internt och externt för att se om det finns nÄgra skillnader eller likheter. Den teoretiska referensramen Àr uppbyggd i följande tre delar. Första delen redogör kort om privata och offentliga organisationer för att fÄ en överblick över dess skillnader i rekrytering. Andra delen redogör för Àmnet attraktiva arbetsgivare och hur organisationer internt arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare.

I en empirisk studie gjordes fyra djupintervjuer angÄende den psykosociala arbetsmiljön hos kvinnliga undersköterskor och pedagoger. Studien genomfördes pÄ tvÄ olika arbetsplatser inom samma organisation. Undersökningen gjordes med syftet att söka en ökad förstÄelse för medarbetarnas egenupplevda psykosociala arbetsmiljö, och Àven försöka utröna vilka faktorer som anses pÄverka och vara viktiga för densamma. En intervjuguide utarbetades, vars intention var att utreda vilka faktorer som informanterna anser sÀrskilt viktig i frÄgan. Grundstenarna för undersökningen Àr psykosocial arbetsmiljö och gruppsykologi och i förlÀngningen Àven folkhÀlsa.

Under de senaste tjugo Ären har det blivit vanligt att vÀlfÀrdstjÀnster sÄsom ÀldreomsorglÀggs ut pÄ entreprenad. Kritiker hÀvdar ofta att uppdagade fall av kvalitetsbristeri samband med att Àldreboenden har övergÄtt i privat regi, talar för attÀldreomsorg tillhandahÄlls bÀst nÀr produktionen sker av offentliga utförare. Tidigareforskning indikerar dock att det inte finns nÄgra systematiska kvalitetsskillnadermellan boenden som drivs i offentlig respektive privat regi. I praktikenfinns exempel pÄ att kontraktering av Àldreomsorg har resulterat i ökad kvalitetlikaledes finns exempel pÄ motsatsen. Vad som saknas i tidigare forskning Àr docken rigorös teoretisk och empirisk analys av hur offentliga bestÀllare kan och böragera för att Àldreboenden som bedrivs i privat regi ska genera hög kvalitet.

Successionsplanering handlar om att ha en strategi för att pÄ sikt kunna ersÀtta chefspositioner inom en organisation. Arbetet inbegriper att identifiera vilka chefspositioner man kan komma att behöva ersÀtta pÄ sikt, identifiera potentiella ersÀttare till dessa positioner och sedan genom olika insatser göra dessa kandidater redo.Denna undersökning syftar till att jÀmföra hur informanter frÄn privat och kommunal sektor upplever att man arbetar med successionsplanering inom sina respektive organisationer.Vi undersöker om det finns likheter och skillnader mellan de tvÄ sektorerna gÀllande arbetet med detta och försöker förklara vad dessa skillnader kan bero pÄ.Vi har intervjuat tio informanter frÄn tio olika organisationer, fem frÄn privat sektor och fem frÄn kommunal sektor. En nyligen genomförd kvantitativ undersökning visar att mÄnga organisationer Àr missnöjda med hur arbetet med successionsplanering fungerar hos dem. DÀrför har vi valt att genomföra en kvalitativ studie inom samma Àmne för att fördjupa oss i hur enskilda informanter upplever att det fungerar inom deras respektive organisation. Organisationerna i undersökningen skiljer sig Ät storleksmÀssigt.De privata organisationerna tillhör dessutom olika branscher.De likheter mellan sektorerna som resultaten visar pÄ, Àr att de flesta organisationer har nÄgot tillvÀgagÄngssÀtt för att identifiera potentiella chefskandidater och dÀrefter göra dem redo att ta över en ledande position pÄ sikt.

Denna studie tillÀmpar en paneldataanalys för att undersöka huruvida det finns ettsamband mellan utvecklingen av inkomstojÀmlikhet och ett landsfackförbundsanslutning, arbetslöshet, storlek pÄ offentlig sektor och socialautbetalningar. Studien omfattar 16 europeiska lÀnder och data har anvÀnts för Ären2000 ? 2010.Studiens syfte Àr att försöka ge en djupare insikt hur variabler som har anknytning tillarbetsmarknad och finanspolitik pÄverkar inkomstojÀmlikhetens utveckling.De resultat som denna studie presenterar överensstÀmmer delvis med tidigareforskning inom arbetsmarknadens och finanspolitikens pÄverkan pÄinkomstojÀmlikhet.Resultatet visar att inkomstfördelningen bland studiens 16 lÀnder pÄverkas frÀmst avandelen fackförbundsanslutna och andel anstÀllda i offentlig sektor och till viss del avarbetslöshet och sociala utbetalningar. Studien kan inte bevisa, med denunderliggande data som anvÀnts i denna studie, att variablerna arbetslöshet samtsociala utbetalningar har en signifikant pÄverkan pÄ inkomstojÀmlikhet..

Bakgrund: MÄlstyrning Àr ett ofta tillÀmpat verktyg i offentlig verksamhet dÀr övergripande mÄl uppstÄr pÄ politisk nivÄ och sedan bryts ner genom en mÄlhierarki för att fungera pÄ respektive nivÄ. MÄlstyrning innebÀr att mÄl sÀtts för en verksamhets delar eller helhet och mÄlens syfte Àr att berörda aktörer ska arbeta i samma riktning. MÄlstyrning krÀver att mÄl kontrolleras och dÀrför behöver mÄlen vara mÀtbara sÄ att en jÀmförelse av planerade och utrÀttade mÄl blir möjlig. MÄlen kan ha olika betydelse och det bör framgÄ om de avser resurser, prestationer eller resultat.Problemformulering: Hur förhÄller sig chefer pÄ olika nivÄer i en offentlig verksamhet till mÄl inom mÄlstyrning?Syfte: Studien avser att bidra till fördjupad förstÄelse och kunskap om mÄl inom mÄlstyrning dÀr avgrÀnsningen Àr att urskilja hur chefer pÄ olika nivÄer förhÄller sig till detta styrsystem.Metod: En kvalitativ fallstudie inom socialförvaltningen i en kommun i Skaraborg.Teori: Litteratur och vetenskapliga artiklar om mÄlstyrning och institutionell teori ligger till grund för vÄr teoretiska referensram.

Att ledarskapet Àr viktig för medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och hÀlsa Àr det mÄnga studier som visar. För att den operativa linjechefen ska kunna skapa en god psykosocial arbetsmiljö och samtidigt bemÀstra de krav som denna position innebÀr, krÀvs goda förutsÀttningar i linjechefens egen arbetssituation. Studier visar att den offentliga sektorns förÀndringar de senaste decennierna har förÀndrat förutsÀttningarna för arbetet inom dessa organisationer. Syftet med följande studie Àr att skapa kunskap om hur linjechefen upplever sina förutsÀttningar för ledarskapet i en offentlig organisation som har förÀndrat styrning och organisering. Studien har sin utgÄngspunkt i klassisk organisationsteori som pekar pÄ att organisationer upprÀtthÄlls av sociala relationer och kommunikation samt tidigare studier om hur offentlig sektor förÀndrats.