Under 2014 sökte fler Àn 74 000 mÀnniskor asyl i Sverige för att komma undan bland annat krig och förföljelse. Det Àr Migrationsverkets uppdrag att ge mÀnniskorna bostÀder under asyltiden. Men antalet asylsökande har under de senaste Ären ökat och nÀr fler kommer rÀcker inte myndighetens boenden till. De fÄr dÄ hyra tillfÀlliga asylboenden av privata aktörer.Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur öppnandet av ett privat asylboende har pÄverkat en mindre ort i Sverige och de mÀnniskor som bor och verkar dÀr. Ambitionen har varit att bidra till medierapporteringen med en bredare och nyanserad bild.

AbstractFörfattaren analyserar i denna uppsats texter om kris, samhÀlle och sÀkerhet, vilka producerats och distribueratsmed stöd frÄn Krisberedskapsmyndigheten.Författaren problematiserar att hotet om potentiella, liksom farorna med förverkligade, kriser anses vara sÄ överhÀngande att en sÀrskild myndighet inrÀttas med syftet att stÀrka hela samhÀllets krisberedskap. Krisberedskapsmyndighetens arbete med samhÀllets sÀkerhet betraktas i uppsatsen som en formav riskhantering varmed riskerna med krisen ska lindras eller elimineras. Med ett diskursanalytisktförhÄllningssÀtt till texterna och genom att anvÀnda governmentality-teorin söker författaren analysera hurmyndigheten beskriver dagens samhÀlle och dess behov av vissa politiska ÄtgÀrder. En avKrisberedskapsmyndighetens centrala uppgifter Àr att bistÄ med kunskap och stöd för initierandet av privat-offentlig samverkan. Författaren beskriver och analyserar dÀrför ocksÄ vad texterna om samverkan mellan detoffentliga och det privata innebÀr för förebyggande krisberedskap och samhÀllelig sÀkerhet.

Offentlig skulptur Àr en viktig del av ett samhÀlles/en stads offentliga miljö. Tillsammans med arkitekturen blir det samhÀllet/stadens ansikte. 1960-talet var en brytningstid, konstdebatten tog fart i Sverige en ny generation konstnÀrer var pÄ vÀg. De var grÀnsöverskridande bÄde i frÄga om uttrycksmedel och tekniker. Konsten fick en ny funktion, den skulle förmedla ett budskap den skulle ta stÀllning i samhÀllsdebatten.

Open Innovation Àr ett relativt nytt arbetssÀtt som innebÀr att organisationer tar in extern kunskap med syftet att utveckla interna processer och vidga den egna kompetensen. Studien utgÄr ifrÄn ett kvalitativt perspektiv dÀr relevanta teorier hÀmtats ifrÄn tryckt litteratur, vetenskapliga artiklar samt empiri som bestÄr av en omvÀrldsanalys samt intervjustudie med ett antal individer med varierande kunskap inom omrÄdena; Open Innovation samt medborgardialog kopplat till offentlig förvaltning. Det framkom i studien att faktorer som transparens, verktyg samt process Àr viktiga byggstenar i en Open Innovation-process. UtifrÄn studien har författarna tagit fram en metod som skall synliggöra hur de olika omrÄdena samverkar med varandra och vilka verktyg som kan tillÀmpas i processen (se nedan). Författarna fann genom studien att hanteringen utav de idéer och förslag som hÀmtas frÄn Open Innovation-processer Àr den viktigaste delen i processen.

Uppsatsen undersöker, med utgÄngspunkt i den svenska pressens sjÀlvreglering, de syften och strÀvanden som legat till grund för den svenska pressens etiska riktlinjer. Genom en diskursanalytisk metod och med stöd av Hannah Arendts teorier om makt, den sociala sfÀren och samhÀllsintresset analyseras tidningstexter och diskussioner pÄ Publicistklubben under Ären 1930-1940 och 1950 -1970. Uppsatsen argumenterar för att den privata sfÀren har bestÀmts i förhÄllande till den samhÀllsnytta som en publicering innebÀr, och i de fall dÄ en sÄdan funnits har hÀndelsen befunnits vara offentlig, och i de fall dÄ en publicering inte tjÀnat samhÀllsintresset har hÀndelsen befunnits vara av privat karaktÀr. Detta har lett till att pressens funktion blivit den av en normerande instans för samhÀllsmedlemmarna, samtidigt som normen sjÀlv etablerar en makt i pressen genom att vÀrdera vilka som kan eller inte kan fÄ upptrÀda i offentligheten. Denna vÀrdering sker utifrÄn den roll som pressen har tilldelats i samhÀllet, vilket pÄ förhand bestÀmmer en Äsikt eller handling som legitim eller inte i förhÄllande till det syfte som pressen har..

En systemvetare anses inneha en bred kompetens och kan verka inom vitt skilda IS/IT-relaterade omrÄden, inom sÄvÀl den privata som den offentliga sektorn. Vad önskar företag och organisationer att en systemvetare ska ha för kompetens idag och inom den nÀrmsta framtiden? Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av tidigare gjorda utredningar tillsammans med tvÄ typer av enkÀtstudier. Syftet med undersökningen Àr dels att ge en inblick i dagens systemvetarkompetens och dels att utforska hur företag och organisationer ser pÄ det framtida kompetensbehovet för en person med systemvetenskaplig utbildning. Uppsatsen syftar Àven till att ta reda pÄ om företag och organisationer, det vill sÀga det vi ibland benÀmner som arbetsmarknaden i denna studie, strategiskt planerar för den framtida kompetensen.

Denna studie inriktar sig pÄ att belysa införandet, funktionen och tillÀmpningen av den kommunala utmaningsrÀtten. Ett relativt nytt fenomen och form av samarbete mellan privat och offentlig sektor dÀr externa aktörer ges en möjlighet till att ta initiativ till konkurrensutsÀttning av kommunalt producerad verksamhet. Undersökningen genomförs utifrÄn policyprocessen som fasmodell och analyseras utifrÄn en vÀrdebeteckning rekonstruerad utifrÄn den svenska lagstiftningens normativa stÀllningstaganden gÀllande den offentliga sektorns funktionspremisser. Studien tar formen av en jÀmförande fallstudie dÀr införandet, funktionen och tillÀmpningen av utmaningsrÀtten i Uppsala kommun och Kungsbacka kommun undersöks och sedan jÀmförs. Resultatet pÄvisar att utmaningsrÀtten i bÄda kommunerna införts under partipolitisk oenighet, under kritik frÄn remissinstanser och att drivkraften bakom ett införande frÀmst grundar sig i ett resonemang om ett behov av ökad kostnadseffektivitet och produktivitet.

Ungdomsarbetslo?shet a?r idag ett stort problem i Europa. Ungdomar har sva?rare att fa? ett heltidsjobb a?n fo?r 20 a?r sedan. I samarbete med Arbetsfo?rmedlingen startade Swedbank projektet Unga Jobb med syfte att fa? fler arbetsso?kande ungdomar in pa? arbetsmarknaden.Syftet med studien var att med kvalitativ metod o?ka va?r fo?rsta?else fo?r initiativet Unga Jobb och vad samarbetet inneba?r fo?r huvudakto?rerna Arbetsfo?rmedlingen och Swedbank.

Intern kontroll Àr ett begrepp som fÄtt ökad aktualitet i spÄren av olika finansiella skandaler i privat och offentlig sektor. I offentliga organisationer har nya driftsformer samt ökade krav pÄ kostnadseffektivitet ocksÄ bidragit till ett ökat fokus pÄ intern kontroll. Intern kontroll i kommunala verksamheter, sÄsom ett landsting, Àr reglerad av lagar. I kommunallagen fastslÄs att styrelsen i kommun eller landsting har det övergripande ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll. Syftet i denna uppsats Àr att undersöka olika aktörers perspektiv pÄ den interna kontrollen ett landsting.

Det finns vissa svÄrigheter med marknadskommunikation inom offentlig sektor dÄ produkten och kunden skiljer sig frÄn den privata sektorn. För en stad kan exempelvis produkten ses som en social effekt och kunder ses som medborgare. Samtidigt kan inte medborgarna endast ses som kunder, dÄ de ocksÄ Àr delaktiga i skapandet av stadens produkt och varumÀrke, utan mÄste ocksÄ betraktas som interna medarbetare. SvÄrigheter i marknadskommunikation inom offentlig sektor Àr dessutom att offentliga organisationer mÄste ta hÀnsyn till en mÀngd olika vÀrden.Vi har studerat hur olika vÀrden inom BorÄs Stad tar sitt uttryck i marknadskommunikationen och hur kommunikationen med medborgarna sker. Vi vill kartlÀgga kommunikationen för att se hur BorÄs Stad arbetar för att positionera sig som textilstad, i och med pÄgÄende satsningar pÄ det textila klustret Textile Fashion Center.

Det hÀr planförslaget för omgestaltning av Hoglands park har strÀvat efter att göra omrÄdet till en fungerande offentlig plats. En sÄdan bör inbjuda till möten och diskussion, vilket den nya parken ocksÄ skulle göra i ökad grad genom att fler mÄlpunkter för fler mÀnniskor införs. Planförslaget har Àven sökt ett mer varierat rumsligt uttryck, frÀmst exemplifierat genom gröna rum med olika grader av öppenhet och slutenhet. Placeringen av en byggnad med portalfunktion i parken har tillsammans med en tydlig entré ocksÄ syftat till att skapa tydliga rumsliga avgrÀnsningar. Tydlighet har Àven varit ett nyckelbegrepp för den nya vÀgstrukturen, vilken Àndrat fokus frÄn öst-vÀstlig riktning till nord-sydlig, och pÄ sÄ sÀtt stÀrkt Hoglands parks position som vistelserum.

Den hÀr uppsatsen handlar om tjÀnstekoncessioner ur rÀttssÀkerhetssynpunkt. I uppsatsen görs en beskrivning för regleringen av tjÀnster, som mÄste göras enligt lagen om offentlig upphandling, och regleringen av tjÀnstekoncessioner. EU-rÀttens inslag pÄ upphandlingsrÀttens omrÄde Àr ocksÄ nÄgot som förklaras, vilket gör bÄde EU-domstolens och kommissionens tolkningar högst intressanta. Eftersom det Àr rÀttssÀkerheten som undersöks hos tjÀnstekoncessioner redogörs Àven vad som avses i allmÀnhet med rÀttssÀkerhet i juridisk doktrin och till vilken del av aktiviteter som offentlig upphandling hör till hos en myndighet.I den andra delen av uppsatsen undersöks rÀttsreglerna kring offentlig upphandling och tillhörande praktiska delar. Den delen kretsar kring en översikt av upphandlingsförfarandet och hur en upphandlande myndighet kan utvÀrdera inkomna anbud.Offentlig upphandling av tjÀnstekoncessioner fÄr inte innebÀra inskrÀnkningar i etableringsfriheten FEUF art.

Public procurement in Sweden is regulated by the Act on Public Procure­ment (lagen om offentlig upphandling, LOU, in Swedish). The Public procurement in Sweden stands every year approximately for 500 bil­lion Swedish crowns of the taxpayers? money. It is therefore im­portant that the money is spent in the best possible way. The focus in this study is set on the relationship between the small- and medium sized building entrepreneurs and the government.

Cyberloafing avser privat internetanvÀndning under arbetstid. Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan cyberloafing pÄ datorer och mobiltelefoner samt skillnader i vissa demografiska variabler. Studiens hypotes var att cyberloafing sker i större utstrÀckning pÄ datorer. Dock förvÀntades cyberloafing Àven förekomma pÄ mobiltelefoner, dessutom förvÀntades viss internetaktivitet ske i högre grad pÄ dem. För att undersöka detta genomfördes en enkÀtundersökning pÄ fyra olika arbetsplatser i en medelstor svensk stad.

Sammanfattning Titel: MÄlstyrning i offentlig verksamhet ? En studie av de anstÀlldas upplevelser och deras delaktighet i mÄlstyrning pÄ Skatteverkets Blekingekontor. Författare: Annika Abrahamsson, Angelica Bernström och Jonna Gustafsson Handledare: Eva LövstÄl Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och försöka identifiera vad det fÄr för konsekvenser pÄ lokal nivÄ att en mÄlstyrd offentlig verksamhet samtidigt Àr en hierarkiskt uppbyggd organisation dÀr besluten fattas pÄ en högre nivÄ. Det vi frÀmst behandlar i vÄr studie Àr hur mÄlen och mÄlstyrningen upplevs av de anstÀllda och vad det Àr som pÄverkar att de ska kÀnna sig delaktiga. Metod: Studien genomfördes pÄ Skatteverkets Blekingekontor med hjÀlp av tre kvalitativa intervjuer med en chef och tvÄ informatörer.