Syftet med denna uppsats var att undersöka välfärdsmodellens förändring i form av privatisering genom kommunal upphandling och nya konstellationer av offentlig och privat verksamhet. Frågeställningarna besvaras utifrån en fallstudie gjord på den upphandlade ungdomsverksamheten Blå Huset i Tensta (Stockholm) och den metodologiska utgångspunkten bottnar i de kvalitativa sätten, mer specifikt Burawoys Extended Case Method. Genom att kombinera organisationsteoretiska begrepp och utgångspunkter med urbansociologiska perspektiv har resultatet fått ett djup och en bredd som visar på offentlig - privata partnerskaps relationers komplexitet vad gäller legitimitet och dess inverkan i den urbana kontexten. Resultatet visar på strategier som sammankopplar rationaliserande myter med kognitiva institutioner exempelvis i form av nyliberala initiativ inom den urbana kontexten..

Bakgrund: F?r?ldrars delaktighet i v?rden av sitt sv?rt sjuka barn ?r en h?rnsten inom familjecentrerad v?rd. Tidigare forskning visar att f?r?ldrar ?nskar vara delaktiga, men upplever att m?jligheten ofta begr?nsas av organisatoriska faktorer och barri?rer skapade av sjuksk?terskor inom intensivv?rden. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av f?r?ldrars delaktighet i v?rden av deras sv?rt sjuka barn p? en intensivv?rdsavdelning.

Dagens kriser rör sig över hela den globala arenan och spänner över ett brett spektra av eventuella händelser. Klassiska kriser som naturkatastrofer och olyckor är idag inte längre nog, också miljöhot, terrorism och IT bör tas med i beräkningarna. På samma gång hoten förändrats har samhällsstrukturen omstöpts vad gäller krisberedskap. Stora delar av den kritiska infrastruktur som tidigare skötts av offentlig sektor hör idag till den privata sfären.I denna uppsats vill vi ta reda på vilka förutsättningarna är för att uppnå god krisberedskap inom offentliga organisationer. I ljuset av det svenska kriskomplexet och tidigare forskning analyserar vi rapporter från två svenska kriser, diskoteksbranden i Göteborg 1998 samt stormen Gudrun 2005.

I denna uppsats har de Svenska medborgarnas inställning i frågan om privatisering av offentlig sektor undersökts. Vi har försökt fastställa om det är inkomst eller politisk ideologi som är den avgörande faktorn när man tar ställning i denna fråga. Vidare har vi tittat på hur dessa båda faktorer förhåller sig till olika sociologiska teoriers beskrivning av vår samtid. För att undersöka detta har en kvantitativ metod och analys använts. Data som har använts kommer från en undersökning gjord av Stefan Svallfors och Jonas Edlund; Umeå universitet.Resultatet visar att de Svenska medborgarna är emot en privatisering av den offentliga sektorn, och att högerblockets väljare inte delar högerpartiernas ståndpunkt i denna fråga.

Syftet med detta arbete är att studera ur olika synvinklar vad som gör en plats attraktiv och tillgänglig. Arbetet utgår från en fallstudie av det planerade kajstråket Borgmästarebryggan i Karlskrona. Genom analyser av resultaten från inventeringar, observationsstudier, intervjuer, dokumentsanalyser och beprövad praktik undersöks de bakomliggande faktorerna till Borgmästarebryggan, planens överensstämmelse med kommunens mål för att skapa en attraktiv och tillgänglig plats. Därefter kommer en kritisk läsning av planförslaget att utföras med grund i forskning och teorier om attraktivitet och tillgänglighet. Borgmästarebryggans tänkta utformning skapar många goda förutsättningar för att bli en attraktiv och tillgänglig plats för allmänheten.

Managementläran har en lång historia med olika idéer för hur organisationer bäst styrs. Idagens samhälle är hållbarhet en stor trend, alla aktörer måste arbeta för en hållbar utvecklingoch ett resultat av detta är intresset som uppkommit för hur företag kan använda sig avhållbarhet som managementidé. Som en del av samhället måste även landets kommuner tahänsyn till trenden och det är vanligt att offentlig sektor kopierar managementidéer frånprivata sektorn. Med hjälp av en kvalitativ studie var syftet att jämföra managementmodellenutformad av Galpin et al. med delar av Uppsala kommun för att se om modellen, utformad förprivat sektor, har relevans för offentlig sektor.

Syfte: Syftet med denna studie är att förklara sambandet mellan faktorgrupperna kommunspecifika faktorer, kontraktsspecifika faktorer samt upphandlingsspecifika faktorer, och överprövning av offentlig upphandling. Teoretisk ansats: Utifrån denna studies teoretiska referensram innefattande Public Choice-teorin, NPM och kontraktsteorin, har vi definierat tre olika faktorgrupper som är kopplade till offentlig upphandling och som är av betydelse för överprövning. Utifrån denna teoretiska referensram har hypoteser formulerats för att testa sambandet mellan faktorgrupperna och överprövning. Metod: Studien består av två delstudier som är utförda enligt en kvantitativ metod. I delstudie 1 genomfördes en datainsamling för 30 olika kommuner gällande kommunens helhetsperspektiv.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur grundl?rare med inriktning fritidshem talar om m?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten. Det r?der idag brist p? forskning om utomhuspedagogik som riktar sig specifikt mot fritidshemmet. Trots att utomhuspedagogik ?r en del av grundl?rarutbildningen med inriktning mot fritidshem, s? verkar utomhuspedagogisk verksamhet ofta sakna syfte och m?l.

I denna uppsats har vi utifrån SKTF-tidningens genomförda undersökning försökt att utreda huruvida den i undersökningen påstådda motsättningen mellan den för LOU grundläggande principen om affärsmässighet och möjligheterna att ställa sociala villkor i en offentlig upphandling existerar. Således blir även avsikten att studera vilka principer som påverkar möjligheterna att ställa sociala villkor enligt LOU samt att urskilja eventuella motsättningar mellan dessa principer och möjligheterna att ställa sociala villkor. Eftersom LOU står inför en förändring 1 januari år 2008 blir syftet också att försöka utreda om dessa förändringar kommer att leda till en tydligare reglering angående möjligheterna att ställa sociala villkor i en offentlig upphandling. Våra preciserade frågeställningar omfattas av forskningsfrågor som lyder som följer: Vilka motsättningar finns mellan LOU:s grundläggande principer och möjligheter att ställa sociala villkor? Och hur ställs sociala villkor i praktiken för att undvika dessa motsättningar? samt kommer införandet av NLOU att medföra en tydligare reglering av möjligheterna att ställa sociala villkor i offentlig upphandling än det som stadgats i LOU?Vi använder oss av en traditionell juridisk metod för att fastställa gällande rätt, de lege lata.

Svensk offentlig äldreomsorg står inför utmaningar att möta 40-taliserna och de äldre invandrarna. Har svensk offentlig äldreomsorg kunskap för att möta dessa grupper när de behöver äldrevård? Denna uppsats försöker ge en inblick i äldreomsorgens kunskapsutveckling och varifrån första linjens chefer inom offentlig äldreomsorg hämtar sin kunskapsbas ifrån, förutom den kunskap de har förvärvat i sin utbildning. Användningsområdet för kunskapen är hur äldreomsorgen ska möta 40-talisterna och äldre invandrare. Fokuseringen på kunskapskällorna utgår från Socialstyrelsens rapport Perspektiv på kunskapsutveckling inom socialtjänsten.

Syfte: Att analysera upplevda effekter vid tillämpningen av prestationsmått inom offentlig verksamhet. Metod: För att uppfylla syftet valdes en litteraturgranskning i kombination med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Teoretiska perspektiv: För att få en bred förståelse av styrmått byggs ett ramverk upp utifrån teori om styrning, effekter, prestationsmått inom offentlig verksamhet samt process- och produktkvalitet. Empiri: Tre olika befattningshavare inom Åklagarväsendet har intervjuats. Av olika befattningshavarna är en verksam kammaråklagare, en chef på mellannivå samt en byråchef vid Riksåklagaren iStockholm.

Svensk titel: Att vara eller inte vara delaktig? Medarbetares delaktighet i en offentlig organisations budgetprocessFörfattare: Mette Eriksson och Sofia MårtenssonFärdigställd: 2013-05-21Uppsats nivå: Kandidatuppsats i verksamhetsstyrningHandledare: Titti EliassonNyckelord: Delaktighet, Motivation, Kommunikation, ArbetsprestationSyfte: Syfte med vår studie är att skapa en förståelse för vad medarbetares delaktighet kan leda till i en budgetprocess inom en offentlig organisations olika nivåer. Frågeställning: Vad kan medarbetares delaktighet i en budgetprocess leda till?Metod: För att besvara frågeställningen har en kvalitativ undersökning genomförts med en abduktiv ansats. Primärdata har samlats in genom personliga intervjuer med respondenter inom Halmstad kommun.Resultat: Resultatet visar att medarbetares delaktighet i budgetprocessen leder till positiv motivation, god kommunikation och förbättrade arbetsprestationer.

Offentlig upphandling är ett område som varje år omsätter stora belopp i Sveriges ekonomi. När en upphandlande enhet skall göra inköp av varor eller tjänster som inte är av obetydligt belopp skall enheten tillämpa reglerna om offentlig upphandling. I lagen om offentlig upphandling (LOU) finns det en lagstadgad möjlighet för anbudsgivare att komplettera sitt anbud, 1 kap. 21 §. Rättsregeln att komplettera sitt anbud skulle kunna tolkas som ett avsteg från den för offentlig upphandling gällande likabehandlingsprincipen.

The overriding purpose of this graduate thesis is to evaluate if municipalities and county councils can deviate from the legislation of public procurement during procurement of customer choice agreements within the health and social care area. The intention of this Quasi-market is to provide the users with competition in terms of quality rather then the general principal rule of economic value.My conclusion results in a legal situation without rules of general procedure. So far the authorities make their own regulation in the field of customer choice agreements. The problem lies within the authorization of new contractors and their right to make an appeal against resolutions made by the authorities social care divisions.One solution is to legislate within the present law of public procurement. Another way to solve the problem is to create a lex specialis apart from the present public procurement regulation..

Rapporten är en empirisk studie med syfte att belysa möjligheter och hinder för kunskapsöverföring vid en generationsväxling inom offentlig förvaltning utifrån ett ledarskapsperspektiv. Frågeställningen som utgjorde basen för att uppnå syftet var: Hur bevaras kompetensen inom myndigheten? Studien tog ansats i kvalitativ metod genom sex halvstrukturerade djupintervjuer som genomfördes med chefer. Det mest framträdande resultatet är att den offentliga förvaltningen arbetar medvetet och proaktivt med kompetensöverföring vid en generationsväxling. Hindren för att lyckas är att anslagen för rekrytering samt fastställandet av arbetsuppgifternas art styrs från central nivå.