I dagens samhälle sker en förtätning av staden och det är ofta på bekostnad av grönytorna då det anses att de inte blir tillräckligt använda (Grahn, 1991, s. 6). Men det är samtidigt bevisat att man mår bättre av att vistas i naturen än bland bebyggelsen i staden. Speciellt stor effekt har naturen för återhämtning från stress (Sahlin, 2010, s. 29).

Värderingar förmedlas via språket och utgör därmed grunden för policy? och identitetsskapande. Men språket i sig kan komma att påverka process och utfall. Uppsatsen behandlar vilka förutsättningarna är för att man med språket ska kunna överföra värderingar som grund för policy? och identitetsskapande.

Inom den svenska byggbranschen arbetar beställare, brukare och entreprenör traditionellt sett skilda åt i klassiska general- eller totalentreprenader. En viss misstro till varandras tillförlitlighet har varit ett faktum som inte gått att förneka. Under det senaste decenniet har en arbetsform byggd på samarbete kallad strategisk partnering utvecklats. Strategisk Partnering är en arbetsform där samtliga aktörer är delaktiga i flera projekt och arbetar som Projektet AB. Då det i strategisk partnering skrivs kontrakt över flera år ingår alla aktörer i ett längre samarbete där allas del i kedjan är lika viktig.

Luleå stad flyttade från Gammelstad in till Norra hamn under 1600-talet just på grund av stadens behov av en hamn. Området fungerade länge som ett livligt handelscentra i staden med en omfattande hamnverksamhet. Järnmalmsindustrins stora expansionsplaner med ett nytt stålverk i Luleå ställde krav på vägnätets framkomlighet och många av stadens trafikleder dimensionerades efter stora trafikmängder, däribland vägarna runt Norra hamnområdet. Planerna för det nya stålverk -80 lades ned och den ökade trafikmängden uteblev, kvar fanns däremot de stora trafikrummen. På grund av detta har områdets aktivitet decimerats till att idag främst fungera som ett av Luleås största transportstråk för fordonstrafik.

Jag har i mitt projekt utformat en möbel utifrån ett befintligt rum, en offentlig miljö.Tanken var att kombinera studier av rum och rumslighet med möbelformgivning.Jag ville tillverka en möbel genom att undersöka rum och rumslighet, att undersökaljus som en sammansättning av interiört utrymme, och vilka beteendemässigakonsekvenser som vi får av ljuset och rummet. Sittmöbeln är skapad som enintressant blickfång i sin form, och för att generera rörelse och skapa dynamik.Den ska fungera i rummet som ett tryggt stöd, en markerad mittpunkt. Stolenäger lätthet och bidrar till variation av sittplatser. Den är enkel, lätt och luftig, mensamtidigt stark och stabil tack vare sin form. En möbel som berör, och som skaparett starkt intryck..

Uppsatsens syfte är att belysa begreppen utvärdering och värde i utvärderingar kopplade till offentlig verksamhet. Forskningsfrågan lyder: Vilken betydelse tillskriver tjänstemän och politiker begreppen utvärdering och värde vid utvärdering inom offentlig verksamhet? Forsk­ningsfrågan har brutits ned i tre frågeställningar: Vilka uppfattningar finns om begreppet ut­värdering? Vilka uppfatt­ningar finns om begreppet värde i en utvärdering? Vilken med­veten­het finns hos mottagaren av en utvärdering att se till bakomliggande faktorer? Uppsatsens metod är en triangulering sammansatt av kvalitativa och kvantitativa forsknings­strategier samt utgången från ett ideografiskt angreppssätt. Tre studier är genomförda; två öppna intervjustudier och en enkätstudie. Tolkningen av intervjustudierna har genomförts via hermeneutisk ansats och analysen i enkätstudien har genomförts genom rangordning i ett da­torbaserat statistikprogram.

Denna uppsats är en fallstudie av en tvåspråkig persons individuella språkhistoria och hennes svenska idiolekt av idag. Studien görs med utgångspunkt i ett vidgat lektbegrepp, vilket inkluderar såväl produktion som konsumtion och reception av texter (enligt ett vidgat textbegrepp) samt attityder och handlingsberedskaper till olika språkliga varieteter.Analysen visar utvecklingen av och växelverkan mellan informantens två språk under olika perioder av hennes liv. Konvergent och divergent ackommodation beroende på lojaliteter och aversioner gentemot olika grupper och individer påverkar på olika sätt utformandet av informantens två idiolekter. En analys görs också av hur dialekt, etnolekt, sociolekt, kronolekt och sexolekt samverkar i utformandet av informantens svenska idiolekt av idag..

Problembakgrund: Innovationer är ofta svårhanterliga för organisationer på grund av den höga osäkerhet de medför, tjänsteinnovationer betraktas vara än mer svårhanterliga då tjäns­ters abstraktionsgrad medför ytterligare komplexitet. För att undersöka denna problematik studeras här en nationell implementering av en teknikbaserad tjänsteinnovation, i form av den pågående implementeringen av ordinationssystemet Pascal.  Implementeringen av Pascal genom­förs som en direkt åtgärd för att möjliggöra omregleringen av den svenska dosapoteks­marknaden.Syfte: Syftet med studien är att undersöka en pågående implementering av den teknik­baserade tjänsteinnovationen Pascal i svensk offentlig sektor.Metod: För att få en förståelse för det studerade ämnet genomfördes först en litteraturstudie och därefter tre observationer där betydande områden i implementeringsprocessen upp­märksammades. Områdena kategoriserades tematiskt och undersöktes vidare genom fyra inter­vjuer och en webbaserad enkätundersökning. Resultatet sammanställdes och analyserades för att sedan mynna ut i karaktärsdrag för denna typ av implementeringsprocess.Slutsatser: Utifrån den studerade implementeringsprocessen har ett antal karaktärsdrag varit utmärkande. Processen karaktäriserades av teknisk komplexitet, individuella drivkrafter, pa­rallella processer och aktiviteter, en stegvis och interaktiv utvecklingsprocess, flertalet in­blandade individer och aktörer, snabba och löpande förändringar samt tidspress.

I LOU regleras kommunala och statliga myndigheters anskaffningar av byggentreprenader, varor, tjänster och byggkoncessioner. Upphandlingsbestämmelserna har tillkommit för att säkerställa att invånarna får det bästa och det mesta för skattepengarna. LOU har sin grund i EU-rätten och EU:s upphandlingsdirektiv. Direktivet omfattar inte alla upphandlingar, exempelvis omfattas inte upphandlingar vars värde underskrider vissa belopp, så kallade tröskelvärden och upphandlingar av B-tjänter, vilket avser upphandlingar av bland annat hälsovård, socialtjänst och undervisning. Sverige har dock valt att införa bestämmelser även för upphandlingar som inte omfattas av direktivet.I denna uppsats behandlas arbets- och anställningsvillkor i offentliga upphandlingar.Det har förekommit att upphandlande myndigheter har ställt krav i upphandlingar på att leverantörerna ska vara bundna av kollektivavtal.

Uppsatsens syfte är att ur ett sociologiskt perspektiv belysa vilken påverkan sociala medier har på en grupp aktiva individer och hur de tror att andra påverkas i förhållande till hälsosamma inlägg. Vi ser även på effekterna som uppkommer när individen möts av den hälsosamma livsstilen på sociala medier.Studien baseras på kvalitativ metod och tolv semistrukturerade samtalsintervjuer med fysiskt aktiva individer som använder sig av plattformerna Facebook och Instagram. Analysen  baseras på Konsumtionens modetåg och Symboliskt kapital. Vi har även använt oss avtredjepersonseffekten.Resultatet av uppsatsen visar att intervjupersonerna till stor del är påverkad av hälsosamma bilder genom sociala medier trots att de är medvetna om att en bättre bild av individen framförts. Vi såg att sändare samt innehåll var stora faktorer till hur informanterna mottog information och ansåg sig påverkas.      .

SammanfattningTitel:                                   Talent Management inom den svenska banksektorn.Författare:                         Martin Eriksson och Oscar Alfelt Handledare:                      Timurs UmansNivå:                                  Kandidatuppsats 15 hp, Ledarskap, VT 2012 Frågeställning:                  Hur använder svenska banker talent management processen som en del av sitt HR-arbete? Syfte:                                  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur banker använder talent management processen som en del av sitt HR-arbete och på så sätt öka sin konkurrenskraft och effektivisera sitt arbete. Vi ämnar undersöka hur processen kan anpassas till en specifik sektor vilket i vårt fall är den svenska banksektorn.Metod:                               Studien gjordes med ett beskrivande angreppssätt. Vi använde en kvalitativ ansatts med individuella öppna intervjuer. Intervjuerna gjordes över telefon med fem stycken respondenter från svenska banker. Teoretisk referensram:    Den teoretiska referensramen består av tre delar där första delen handlar om att förklara vad talent management är för att sedan presentera två talent management processer samt att beskriva HR inom banksektorn.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns några skillnader gällande medarbetarskap, arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse mellan kommunal och privatanställda gymnasielärare. Enkätundersökningen (N = 88) genomfördes i en kommunal och en privat gymnasieskola. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan kommunal och privatanställda lärare i följande dimensioner: övervakning, samarbete, engagemang, extern reglering, tillfredsställelse med arbetskamrater och tillfredsställelse med chefen. Dessa dimensioners relevans och resultatets validitet diskuteras..

Sammanfattning Denna uppsats handlar om informationens resa från ledning ner till anställda i de yttersta leden inom en stor offentlig och byråkratisk organisation. Studiens syfte är att undersöka kommunikationsprocessen där informationen går vertikalt genom flera olika led samt att se om det finns några eventuella hinder längs vägen. Studien har genom tre frågeställningar lagt vikt på de eventuella hindren, vilka kanaler som är mest effektiva samt var ansvaret för informationen hamnar under resans gång. Som exempel på en offentlig byråkratisk organisation har vi valt att undersöka Landstinget i Värmland som fallstudie. Den specifika information som har undersökts handlar om organisationens företagshälsovård, Landstingshälsan, med motiveringen att det är information som vänder sig till alla verksamheter och anställda inom organisationen. Som metod har en triangulering valts med två professionsintervjuer en postenkät och en telefonenkät. På det viset har vi nått alla led i informationsflödet i form av Landstingshälsan, informationsstaben, chefer och anställda i de yttersta leden.

Inom offentlig upphandling strävar myndigheter efter att anskaffa varor, byggentreprenader eller tjänster till ett så lågt pris som möjligt utan att kvaliteten eftersätts. Antagande av anbud som är så låga att inte anbudsgivaren klarar av att leverera till det offererade priset eller till den utlovade kvaliteten riskerar dock att i förlängningen medföra ökade kostnader för den upphandlande myndigheten, vilket inte innebär en effektiv användning av offentliga medel.Huvudregeln är att samtliga anbud som lämnas i en offentlig upphandling ska utvärderas av den upphandlande myndigheten. I 12 kap. 3 § Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling finns dock ett undantag från huvudregeln, vilket ger upphandlande myndigheter en möjlighet att förkasta onormalt låga anbud. Det saknas emellertid en definition av vad som utgör ett onormalt lågt anbud.

Denna studie har som syfte att få fram ett exempel på hur mycket av de vanligaste bekämpningsmedlen vi människor i praktiken får i oss via grönsaker beroende på vad vi äter.En kvittoundersökning har genomförts där 27 försökspersoner från 12 olika hushåll har samlat ihop kvitton under en sexveckorsperiod. 52 % (n=14) var kvinnor, 41 % (n=11) var män och 7 % (n=2) var barn. En enkätundersökning kompletterade kvittometoden med sådana frågor som påverkar hur mycket grönsaker man äter. För att bedöma mängden bekämpningsmedel som försökspersonerna kan förväntas ha fått i sig användes mätdata från livsmedelsverkets undersökning av bekämpningsmedelshalter i frukt och grönt 2008 vilken är den senaste undersökningen där halterna publicerats.Resultatet i denna undersökning visade att bekämpningsmedelsbelastningen på försökspersonerna inte var över gränsen för det acceptabla dagliga intaget för enskilda substanser. Resultatet visade också att vi människor nästintill inte får i oss några bekämpningsmedel vid konsumtion av ekologiska grönsaker och att det kan vara en risk att äta konventionellt odlade grönsaker..