Varumärkesarbete blir allt vanligare i Sveriges kommuner och därmed en del av arbetsuppgifterna för offentliganställda kommunikatörer. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur kommunikatörer resonerar kring varumärkesarbete utifrån demokratiska och ekonomiska värden. Intervjuer har gjorts med kommunikations- och informationschefer i tre västsvenska kommuner. Deras svar har sedan satts i relation till den demokratisyn som presenteras av Demokratiutredningen samt Gromark & Melins begrepp brand orientation, i uppsatsen översatt till varumärkesorientering. Gromark & Melin argumenterar för att en ökad varumärkesorientering i den offentliga sektorn bättre bidrar till mer demokrati än den market orientation, eller marknadsorientering, som de menar är dominerande i dag.

This essay is essentially an analytical comparison of economic and democratic values. The purpose of this is to understand whether or not a conflictof values is in effect, given that democratic values have been expressed as highly desirable and in need of reinforcement while simultaneously economic values in the shape of New Public Management enjoy widespread acceptance andimplementation.Denna text utgör ett försök att ställa demokratiska och ekonomiska värden mot varandra för att se om värdekonflikt föreligger i en situation då demokratiska värden uttryckts som önskvärda och i behov av förstärkning och där New PublicManagement, ett reformprogram som i grunden utgör ett försök att införa mekanismer för styrning och organisation som byggts på marknadsekonomiska värderingsprinciper i stor omfattning genomdrivits inom offentlig sektor. I texten förs ett resonemang som når fram till slutsatsen att en värdekonflikt faktiskt på sätt och vis kan sägas föreligga mellan demokratiska och ekonomiska värdena om ekonomisk effektivitet inom offentlig sektor behandlas mindre som ett medel för demokrati, än som ett mål i sig självt. Frågan visar sig i slutändan handla om användandet av en ny normativ logik som inte är fullt kompatibla med den kontext den försöks infogas i..

2008 gjordes en - Överenskommelse/ÖK - mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting, som innehöll parternas gemen-samma vision, gemensamma principer och vilka åtgärder de åtar sig. Ideella organisationer antas ha något unikt och/eller gör något som offentlig verksamhet eller privata företag varken har eller kan göra och detta ger ideella organisationer en särställning, de utgör en särart, vilket antas bidra till ett mervärde till samhället. Uppsatsens syfte är att undersöka om ÖK har und-erlättat eller försvårat för ideella organisationer att skapa och återskapa sin särart och om ÖK därmed har stärkt eller försvagat ideella organisationers bidrag till ett mervärde till samhället. Frågeställningarna gäller definition av särart och mervärde och hur sambandet ser ut mellan särart och mervärde samt vilka faktorer som påverkar särart och mervärde. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med 8 ideella organisationer.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om medarbetarskapandet inom offentlig sektor kunde inverka på ohälsan i organisationen och om detta arbete har påverkat situationen för medarbetarna. Många organisationer arbetar i dag med medarbetarskapsutbildningar och hoppas, genom att använda sig av denna utbildningsprocess, att kunna öka delaktigheten och därmed minska ohälsotalen i organisationen. Till sin hjälp har de många gånger etablerade företag som arbetar med denna sorts förändring. Undersökningen genomfördes med ett kvalitativt förhållningssätt. Två intervjuer genomfördes, en med högste chefen för Tekniska kontoret, Hans Andersson.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka om den stressreducerande drycken NOA relaxation, innehållande L-theanin och Citronmeliss, har någon fysiologisk samt psykologisk effekt på kvinnliga ishockeyspelare vid konsumtion. Studien undersökte även hur ishockeyspelarnas prestationsförmåga vid kognitiva datortester påverkades vid intag av NOA relaxation. Hypotesen för denna studie är att drycken NOA relaxation har en lugnande, fokusgivande samt stressreducerande effekt både psykologiskt och fysiologiskt på deltagarna.MetodI studien har 7 kvinliga ishockeyspelare deltagit. Deltagarna antingen studerade eller var arbetslösa, åldersspann mellan 17 till 22 år (medelålder 20). Tre stycken testtillfällen utfördes, det första tillfället då deltagarna enbart fick pröva på de kognitiva datortesterna.

Uppsatsen syftar till att analysera hur ledare i olika typer av organisationer uppfattar sitt ledarskap i förhållande till den organisationstyp de verkar inom. Med organisationstyp avser vi ideell, privat och offentlig organisation. Vår utgångspunkt är att analyser detta utifrån de förutsättningar för ledarskap som organisationstypen ger, till exempel i form av organisationskultur, samt utifrån faktorer som kommunikation, handlingsutrymme och ledarens uppgifter.Den metod vi använt är kvalitativ och bygger på sex intervjuer med ledare inom ovan nämnda organisationstyper och fokus för intervjuerna har legat på ledaren egen uppfattning om sitt ledarskap.Vi har funnit att likheterna mellan de olika ledarskapen är tydligare än skillnaderna och att de skillnader som återfinns till stor del kan kopplas till respektive organisationstyps mål. Dessa skillnader kan bero på dels de förutsättningar som varje specifik organisationstyp ger, och dels ledarnas förmåga att anpassa sig till de krav som ställs på ledarskapet i olika situationer..

Syftet är att beskriva och jämföra belöningssystemen i ett offentligt och ett privat kunskapsföretag för att undersöka om de båda företagen kan lära av varandra. Vi har i vårt uppsatsarbete använt oss av en deduktiv forskningsansats. För att uppnå vårt syfte har vi valt att göra fallstudier. Vi har införskaffat informationen vi behövde genom personliga intervjuer med chefer på olika nivåer i de båda fallföretagen. Intervjuerna kan karakteriseras som semistandardiserade.

Det finns många studier som visar att elevers konsumtion av frukt och grönsaker inte når de av Svenska Livsmedelsverket rekommenderade 500 gram/ dag.?Studier visar att inte heller elever i övriga delar av världen kommer upp i denna rekommendation trots att den rekommendationen WHO har är 400 gram som många länder säger sig använda. Man tror att ett lågt intag av frukt och grönt kan påverka en ökad risk för övervikt och fetma.Det pågår flera olika projekt i världen , många av dessa projekt har som mål att öka konsumtion av frukt och grönt. Skolan har en unik möjlighet att påverka barn och ungdomars framtida kostintag. Sverige har gratis skollunch och många kommuner har även gratis frukt till eleverna ofta främst åk 1-5.Meningen med denna studie var att ta reda på om barn och ungdomar förändrar sitt intag av frukt och grönt under högstadietiden.

Migrationsverket har sedan 2010 arbetat med att införa lean som arbetssätt i hela sin organisation. Lean härleds ofta historiskt till Toyotas styrsystem Toyota Production System, och har till största delen använts inom privata organisationer där effektivitet, produktivitet och ekonomiska värden varit de huvudsakliga målen. Ur ett statsvetenskapligt perspektiv är det därför av vikt att undersöka leans förmåga att även beakta de demokratiska värden som en offentlig verksamhet har att ta hänsyn till. Genom att intervjua handläggare och teamledare på Migrationsverkets mottagningsenhet i Boden om deras erfarenheter och upplevelser av lean som arbetssätt samt genom att studera deras interna arbetsmaterial har min ansats med denna uppsats varit att ge en bild av huruvida lean är ett lämpligt arbetssätt för offentlig verksamhet och om medarbetarna upplever att implementeringen av lean förändrar synen på värdena effektivitet och legitimitet i praktiken. Resultatet från denna undersökning visar att det finns ett starkt stöd för leans teoretiska förmåga att underlätta för medarbetarna att stärka rättssäkerheten samtidigt som arbetssättet ökar effektiviteten.

Det finns många studier som visar att elevers konsumtion av frukt och grönsaker inte når de av Svenska Livsmedelsverket rekommenderade 500 gram/ dag.?Studier visar att inte heller elever i övriga delar av världen kommer upp i denna rekommendation trots att den rekommendationen WHO har är 400 gram som många länder säger sig använda. Man tror att ett lågt intag av frukt och grönt kan påverka en ökad risk för övervikt och fetma.Det pågår flera olika projekt i världen , många av dessa projekt har som mål att öka konsumtion av frukt och grönt. Skolan har en unik möjlighet att påverka barn och ungdomars framtida kostintag. Sverige har gratis skollunch och många kommuner har även gratis frukt till eleverna ofta främst åk 1-5.Meningen med denna studie var att ta reda på om barn och ungdomar förändrar sitt intag av frukt och grönt under högstadietiden.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att utifr?n ett institutionellt perspektiv f? en ut?kad f?rst?else kring id?erna om helhet i offentlig f?rvaltning. Teori: Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n ?vers?ttningsteori och teorin om lagring (layering). Metod: Studien utg?r fr?n en kvalitativ metod d?r fr?gest?llningen: ?Hur har id?erna kring helhet f?r?ndrats ?ver tid?? besvaras genom en dokumentstudie och den andra fr?gest?llningen: ?Hur beskrivs synen p? id?erna om helhet?? besvaras genom intervjuer av nio medarbetare i G?teborgs stad. Resultat: Studiens resultat visar p? att det uttrycks olika id?er som kan p?verka resultatet och f?ruts?ttningarna f?r ?vers?ttning av id?erna. Studien mer aspekter ?n enbart definitionen av helhet, utan ?ven andra aspekter som komplexitet, gr?nsdragning, styrning och definition d?r varje aspekt ?r med och p?verkar synen p? id?erna om helhet. ?ver tid s? visade det sig att grundid?erna om helhet var lika, men en skillnad som visade sig ?ver tid var id?erna kring styrning och organisering f?r att sprida id?erna om helhet.

Denna studie syftar till att uppmärksamma uppfattningar om klimatförändringarna utifrån fem informanters perspektiv och med kopplingar till relevant litteratur inom klimatområdet. Viktiga aspekter av klimatförändringar som diskuteras är informanternas syn på människans inverkan på klimatet, fördelningen av ansvar och viljan till förändringar och uppoffringar..

Fler fårägare efterfrågar effektivare produktionsmodeller med billigare foder, vilket har ökat intresset för vallbaljväxter som alternativt proteinfodermedel. Rödklöver, vitklöver, lusern och käringtand är de vanligaste sorterna i Sverige. Syftet med litteraturstudien är att beskriva näringsvärden i de fyra baljväxterna samt deras effekt på konsumtion, näringsbalans och produktion hos tackor och lamm. Baljväxters höga halt av protein och låga halt av WSC gör baljväxter svårensilerade. Därför krävs en snabb förtorkning och tillsatsmedel för att tillräckligt med mjölksyra ska bildas.

Det finns många studier som visar att elevers konsumtion av frukt och grönsaker inte når de av Svenska Livsmedelsverket rekommenderade 500 gram/ dag.?Studier visar att inte heller elever i övriga delar av världen kommer upp i denna rekommendation trots att den rekommendationen WHO har är 400 gram som många länder säger sig använda. Man tror att ett lågt intag av frukt och grönt kan påverka en ökad risk för övervikt och fetma.Det pågår flera olika projekt i världen , många av dessa projekt har som mål att öka konsumtion av frukt och grönt. Skolan har en unik möjlighet att påverka barn och ungdomars framtida kostintag. Sverige har gratis skollunch och många kommuner har även gratis frukt till eleverna ofta främst åk 1-5.Meningen med denna studie var att ta reda på om barn och ungdomar förändrar sitt intag av frukt och grönt under högstadietiden.

En rad förändringar i de kommunala verksamheterna kan hänföras till tankarna kring behovet av ett nytt tänkande och åtgärder för modernisering av offentlig verksamhet, en förändringsvåg som ofta beskrivs med samlingsbegreppet New Public Management (NPM). Offentlig styrning har blivit allt mer lik den privata och med NPM har offentliga verksamheter tagit mer sikte på marknadskrafterna. En konsekvens av detta tänkande är att medborgarnas synpunkter på verksamheten tilldelas en allt större vikt.Klagomålshantering har för många privata företag under en längre tid varit ett naturligt sätt att hantera kundernas synpunkter på verksamheten. I företag som är inne i en satsning på total kvalitet (TQM) betraktas klagomålshantering ofta som ett del- eller följdmoment till dessa ansträngningar. TQM, ett koncept med grunderna i den japanska tillverkningsindustrin, har som centrala ledord att kunden ska stå i centrum, arbeta med processer och basera beslut på fakta.Idag används TQM som ett uttryck för organisationens syn på kvalitet även av många offentliga organisationer.Hur klagomålshantering ska betraktas i den kommunala verksamheten är dock inte självklart.