Om en organisation i dagens samhälle ska leva och utvecklas bör den vara flexibel och öppen för att arbeta på andra sätt än vad den många gånger är van vid. Att förändra ett arbetssätt är oftast lättare sagt än gjort, vilket organisationen bör vara beredd på. En förändring av arbetssätt kan komma att påverka hela kulturen inom organisationen. Något som blir mer aktuellt vid genomförandet av interna förändringsprojekt. När det finns en risk att ett projekt påverkar den egna organisationen kan man uppleva det som mycket viktigt att undersöka de risker och förändringar som skulle kunna påverka själva projektet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares uppfattning, dels hur de ser på estetiska uttrycksformers integrering i ämnesövergripande arbeten samt dels vilken funktion de anser att dessa uttrycksformer har i samband med ämnesövergripande arbeten. Estetik kan delas upp i begreppen radikal och modest och dessa har fungerat som utgångspunkt i vår undersökning. Undersökningen bygger på sex kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lärare med erfarenhet av ämnesövergripande arbeten på den aktuella skolan. Resultatet visar att samverkan mellan estetiska och teoretiska ämnen förekommer men att estetikens funktion i många fall är oklar. Om en integrering med estetiska ämnen förekommer så är det främst ämnet bild som integreras.

I och med de pågående klimatförändringarna kommer framtidens utomhusgolv att se annorlunda ut än idag. I ett scenario där tjäle och snö inte längre skyddar våra gräsmattor kommer de att bli känsliga för den dagliga användningen under stora delar av året. Hur förhåller vi landskapsarkitekter oss till både brukarnas önskemål och klimatets förutsättningar? Måste vi se över ytanvändningen ? fördelningen av de markmaterial vi använder oss av på platserna vi skapar? Hur ser framtidens utomhusgolv ut?Jag har med detta arbete sökt nya vägar, material och tankar kring hur man i framtiden använder ytorna på bostadsgårdar och i offentlig miljö.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik målgrupp som exempelvis konst eller trädgårdsodling för gruppen psykisk ohälsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, är en kvalitativ studie som bygger på deltagares upplevelser av att använda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfält.Studiens teori utgår ifrån analysmetoden grounded theory och bygger på intervjumaterial ifrån fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.Bättre självförtroende, identitetsskapande och lättare integration i samhället är några av slutsatserna som presenteras..

Studiens syfte är att belysa det sociala samspelet mellan vikarier och ordinarie personal inom vård och omsorg i kommunen. Hur upplever vikarien sin roll och hur upplever de att de blir mottagna på arbetsplatsen? Vi speglar även den ordinarie personalens tankar och känslor kring att ofta arbeta med vikarier. Hur påverkas de av att en ny medlem kommer in i gruppen? Hur ser de på vikarien och hur förändras deras arbetssituation?.

Den prekära konsthantverkarenPrekariatet, en framväxande ny klass som utmejslar konturerna av en social grupp. Här sammanförs individer under samma paraply, trots att de har helt olika utbildningar, eller ingen utbildning alls eller liknande sociala och ekonomiska förhållanden, så delar de samma politiska verklighet. De som befinner sig i tillvaron upplever att den är provisorisk och de lider av kronisk otrygghet.Ordet ?prekär? betyder ?mycket bekymmersam?. Den nya samhällsklass som kallas ?prekariatet? har det just bekymmersamt.Syftet med mitt projekt är att använda material, en arbetsplatskultur och processer inom bemanningsbranschen och integrera dem med min konsthantverksprocess för att skapa en visuell berättelse om en klassposition..

Allt började med att jag kände mig fångad i en tvådimensionell värld med mönster och figurer på en plan yta. Jag frågade mig hur stor roll synen spelar för min världsuppfattning och mitt konstnärliga skapande. Det enda som kom ut från min hand var platta små figurer med ögon som stirrade på mig och sa: ?Vem är du? Vad gör du här? Vad vill du mig?? Jag kunde inte svara dem med mer än att jag bara skapar er, sen vet jag inte mer.Efter åtskilliga försök att komma från att bara skapa platta saker lyckades jag ändå bara åstadkomma reliefer.1 Jag bestämde mig för att göra någonting drastiskt och förbjöd mig själv att göra något visuellt som man måste kunna se för att uppleva. ?Om man inte kan se kan man heller inte rita några figurer?, sade jag åt mig själv.2 Hädanefter ska jag bara göra sådant som man kan uppleva och se utan syn, med fingertopparna och med kroppen.

Den svenska regeringens utnämningsmakt av högre statstjänstemän är idag utsatt för skarp kritik, både i media och bland politiker. All offentlig makt i Sverige utgår från folket enligt regeringsformen. Men i detta fall finns det få möjligheter för medborgarna att kontrollera regeringens arbete med att tillsätta tjänstemännen. Syftet med uppsatsen var att se hur legitim den svenska utnämningspolitiken är utifrån Beethams legitimitetsteori, i denna teori finns tre kriterier. Utifrån det första kriteriet måste makten fungera utifrån de rådande lagar och regler som instiftats av samhället.

Gärningsmannaprofilering (GMP) är en polisiär metod som används vid svårlösta utredningar. I Sverige praktiseras metoden av en central grupp vid Rikskriminalpolisen, den såkallade GMP-gruppen. Studiens övergripande syfte är att förstå och förklara GMP som polisiär metod, samt undersöka metodens effektivitet, korrekthet och vetenskaplighet. Ett särskilt syfte är att testa inlärningsteorin och rutinaktivitetsteorin gentemot GMP-metoden för diskutera eventuella samband. Studien är kvalitativt orienterad och bygger på den hermeneutiska teorin om tolkning av källor.

Projekt som arbetsform blir allt vanligare i offentlig verksamhet. Medarbetare påverkas olika av att fler uppgifter utförs i projektarbetsform samt att de får andra roller i projekten. Förändringsarbete innebär ofta en större arbetsbörda för projektdeltagarna vilket kan skapa stress och frustration hos både individen och gruppen. Syftet med studien är att undersöka hur deltagare i interna förändringsprojekt inom offentlig verksamhet upplever stress och motivation under sin tid som projektdeltagare. Interna förändringsprojekt innebär någon form av förändring och utveckling av den befintliga verksamheten.

This paper presents an approach in contemporary, abstract art for a new way of experiencing modernist abstraction. This has not been possible until now, about 40 years after the postmodern turn against modernism in art, and the closely connected formalism. This new approach is represented in this paper by the Swedish contemporary artists Ann Edholm and Jacob Dahlgren. Modernist artists such as Kasimir Malevich and Piet Mondrian receives a new relevance to contemporary abstract art. This opens up for a new, more complex and more dialectical understanding and re-evaluation of modernism and its abstract art.This is shown by a historical and chronological investigation which highlights modernist abstract art, formalism, and the critical and post-modern Neo-geometric ?abstraction? of the eighties.

Ett flertal företagsskandaler karaktäriserade 2000-talet, bland annat genom företaget Enron där aktieägarna förlorade stora summor pengar genom att redovisningen manipulerats under ett flertal år. I Göteborg hade tjänstemän gjort privata inköp och lät kommunen stå för fakturorna. Dessa händelser har bland annat lett till att begreppet internkontroll har blivit om än viktigare i dag, för att förebygga att händelser likt dessa upprepas. Internkontroll handlar om en integrerad process inom organisationen där syftet är att se till så att de mål som fullmäktige antagit uppfylls.Syftet med studien är att öka förståelsen för institutionella strukturer som påverkar arbetet med internkontroll i en offentlig organisation genom att, beskriva internkontrollarbete, identifiera institutionella mekanismer i en kommunal organisation samt upprätta en analysmodell för arbetet med internkontroll.Uppsatsen utgår från ett deduktivt upplägg där befintliga teorier används för att förstå en specifik händelse. Vidare används ett aktörssynsätt vilket syftar till att skapa en förståelse för olika processer och samband som beskriver verkligheten.

I denna uppsats undersöks hur könslönegapet påverkas av kvinnors och mäns olika val av utbildningsinriktningar. Det finns ett starkt och mycket väl belagt samband mellan utbildningslängd och lön. Att kvinnor sedan 1980-talet har gått om män i genomsnittligt antal utbildningsår i många industrialiserade länder innebär dock att utbildningens längd inte är tillräcklig som förklaring för könslöneskillnader beroende på utbildning.I uppsatsen utreder jag dels om könsdifferentierade utbildningsval är en bidragande orsak till könslönegapet i Sverige idag, dels huruvida kvinnodominerade utbildningsinriktningars betydelse för lön medieras av att dessa i högre grad leder till arbete inom offentlig sektor, till tidsbegränsade anställningar och till deltidsarbete. Undersökningen baserar sig på riksrepresentativ data från Levnadsnivåundersökningen 2010 och genomförs med hjälp av linjär regressionsanalys. I analysen av utbildningsinriktningens påverkan konstanthålls för traditionella mått på humankapital.Resultaten visar att könsdifferentierade utbildningsval är en bidragande orsak till de löneskillnader som finns mellan kvinnor och män i Sverige idag men att utbildningsval kan förklara en relativt begränsad del av det totala könslönegapet.

Syfte ? Syftet med denna studie är att skildra de framgångsfaktorer och problem som kan uppstå vid implementeringen av det balanserade styrkortet inom en division i ett svenskt landsting. Vi avser även att undersöka i vilken omfattning det balanserade styrkortet har spridits inom organisationen. Metod ? För att uppnå vårt syfte ansåg vi att en kvalitativ fallstudie var passande. En fallstudie är att föredra om man vill studera och öka förståelsen av en specifik händelse eller plats.

Inledning: Offentliga organisationers upphandlingar är ett ämne som är intressant både ur ett rent företagsekonomiskt perspektiv och ur ett medborgerligt perspektiv. Dels på grund av att den offentliga sektorn utgör en viktig del av den svenska ekonomin och dels för att dessa upphandlingar regleras i den omskrivna och omdebatterade lagstiftning Lagen om offentlig upphandling (LOU). Till detta kan läggas de problem och svårigheter som existerar vid inköp av komplexa tjänster. Syfte: Att analysera hur offentliga organisationer hanterar sina leverantörsrelationer i upphandlingsprocessen för att säkerställa en god tjänstekvalitet, vid inköp av komplexa tjänster, med perspektiv på fri konkurrens och nära relationer. Disposition: Vi har valt att disponera vår uppsats som en vandring offentliga organisationer vandrar för att nå sitt mål som vi definierar som god tjänstekvalitet.