Uppsatsen berör den platsspecifika konstens spännvidd genom en fallstudie av två verk. Det ena verket har tillkommit genom en tävling som arrangerats av företag, organisationer, institutioner och kommuner. Det andra verket är ett privatfinansierat gatukonstverk som upplåtits utan tillstånd. Genom uppsatsen förs en diskussion om de båda verkens tillkomst och syfte samt hur de respektive städerna Stockholm och Söderköping förhållit sig till verken..

Vårt syfte är att undersöka om och hur budgetens roll skiljer sig åt mellan en offentlig och en privat hälso- och sjukvårdsorganisationer. Vi har baserat vår uppsats och våra slutsatser på intervjuer, som vi gjort på Blekingesjukhuset i Karlskrona och S:t Görans sjukhus i Stockholm. Vi har gjort intervjuer på fyra till fem olika nivåer i båda organisationerna, för att få ett djup i vår undersökning. Vi har kommit fram till att det finns stora skillnader mellan det offentliga sjukhuset och det privata sjukhuset. Den största skillnaden fann vi vara budgetuppföljningen, men att det inte finns någon större skillnad mellan sjukhusen på lägre nivå, däremot på högre nivåer kan vi urskilja relativt stora skillnader.

Traditionella styrmetoder har under en längre tid kritiserats för dess kortsiktighet samtidigt som det har blivit allt viktigare att mäta prestationer inom såväl privat som offentlig verksamhet. Det balanserade styrkortet är en metod som vuxit fram och som till skillnad från den traditionella budgetens kortsiktighet ger en möjlighet till långsiktig planering. Styrkortet utvecklades ursprungligen för näringslivet men har även börjat användas inom kommunal verksamhet. Att styrkortet har en positiv påverkan på styrningen inom kommunal verksamhet råder det dock delade meningar om. Syftet med denna uppsats är därför att, ur ett ledningsperspektiv, skapa en bättre förståelse för hur införandet av det balanserade styrkortet påverkat styrningen i kommunal verksamhet.

Bakgrund: Inom investering förekommer ett flertal tumregler och myter. En myt som cirkulerat bland investerare är att framsidor i branschtidskrifter, benämnt Cover Stories, skulle utgöra en indikator för en contrarian strategi. Våren 2007 presenterade den första studie där det undersöktes om Cover Stories hade utgjort indikatorer för enskilda företag i USA. Vi kommer att undersöka om Cover Stories i Affärsvärlden och Veckans Affärer utgjort en indikator på den svenska marknaden under tidsperioden 1987 till 2006. Utfallen av våra resultat kan eventuellt bidra till att investerare inte fattar beslut utifrån en felaktig myt om samband inte kan påvisas.

Denna kandidatuppsats studerar förekomsten av olika typer av IT-investeringar. Detta görs inom ramen för en tidigare framtagen klassificeringsgrund för denna typ av investeringar. Klassificeringsgrunden är framtagen av Thomas Falk och Nils-Göran Olve och presenteras i deras bok IT som strategisk resurs. För att ytterligare dela in IT-investeringar efter deras funktion har vi även kategoriserat IT-investeringar som antingen nyinvesteringar eller återinvesteringar. Studien är gjord i samarbete med IKEA-IT som också utgör studieobjekt.

Information technology (IT) with its enormous capacity involves more and more in our daily activities and public sector is using IT to make their activities more efficient. The government goal with electronic government (e-government) among other things is increasing the availability and service to the public as well as improving the democratic process. Democracy can be strengthened by involving citizens in public decision making process but this goal has not been achieved yet and the development of e-government has mostly been focused on improving efficiency within administration and electronic services (e-services). Promoting the democratic process has been postponed in the development of e-government because of the lack of political commitment and decision. Digital divide is also preventing public sector to promote democracy with the support of IT.

Uppsatsens titel: Hedgefonder som alternativ investering ? Kvantitativ studie av hedgefonders prestationer för perioden 30 september 2003 till 30 september 2008Ämne/Kurs: Företagsekonomi C, kandidatuppsats, inriktning finansieringFörfattare: Stefano Collén Petralia och Omar AbdirahmanHandledare: Åke BertilssonNyckelord: Hedgefonder, riskjusterad avkastning, portföljteori, marknadsportföljen, alternativa investeringarSyfte: Syftet är att undersöka hur hedgefonders historiska prestationer är i jämförelse med aktiemarknaden, med hänsyn till dess avkastning, risk och dess korrelation med aktiemarknaden. Detta för att se om investerare kan använda hedgefonder som ett komplement i investerarnas marknadsportfölj för att sänka risken och höja den riskjusterade avkastningen.Metod: Uppsatsen bygger på en surveyundersökning som har utgått från sekundärdata i form av de olika undersökta hedgefondernas kurshistorik. Genom att tillämpa olika teorier för att mäta hedgefondernas prestationer har en kvantitativ undersökning genomförts, med utgångspunkt från en deduktiv ansats där ekonomiska teorier har testats mot verkligheten.Resultat: Hedgefondernas betavärden och korrelation med aktiemarknaden visar att det finns ett samband mellan många hedgefonder och aktiemarknaden, dock inget starkt samband. Det går inte att säga att hedgefonderna är helt oberoende av aktiemarknaden, vilket många hedgefonder antyder att de är.

I en vid definition är riskkapital alla investeringar i onoterade bolag som bidrar till det egna kapitalet. En annan kännetecknande egenskap är att investeringarna är tidsbegränsade med målet att avyttras inom 3-7 år. Den vanligaste orsaken till att företag väljer att samarbeta med riskkapitalister är ganska given, de behöver kapital till sin verksamhet. När ett företag använder sig av riskkapital hamnar det i en typ av beroendesi-tuation gentemot finansiären, där denna har möjligheten att ställa orimliga krav. Det finns många faktorer som rimligtvis borde påverka vilka krav på finansieringen av företaget som riskkapitalisten kan ställa samt även vilket engagemang de har. Några faktorer kan vara företagets utvecklingsfas, stor-lek på investering, bransch och företagsledningens kompetens. Våra problemfrågor är: Vilka krav ställer riskkapitalisterna i form av storlek på aktiepost, typ av aktie, styrelseposter för att genomföra en investering? Vilket engagemang har riskkapitalister i sina portföljföretag, är de aktiva eller passiva? Vårt syfte är att beskriva vilka krav riskkapitalister ställer på företagen de ska investera i samt vilket engagemang de har i sina portföljföretag.

Syftet med denna undersökning är att studera hur språket i Skatteverkets broschyr Dags att deklarera har förändrats mellan 1974 och 2014. För att få en bild av förändringen över tid har nio broschyrer, utgivna med fem års mellanrum, undersökts. Svensk språkvård har under lång tid arbetat för ett enklare svenskt myndighetsspråk och denna uppsats ämnar studera om myndighetsspråket har påverkats av detta och förändrats under denna tid. Hypotesen är att språket har förändrats och att det blivit enklare.Undersökningen genomförs i två led: en del som fokuserar på broschyrernas språk och en del som fokuserar på broschyrernas tilltal.Den språkliga undersökningen studerar materialets lexikon, syntax och lix-värden samt hur förändringen i dessa olika språkliga aspekter korrelerar. Resultaten från undersökningen visar att språket har förändrats under den undersökta tidsperioden, men att inga stora skillnader syns mellan 1974 och 2014.

Privat Tystnad ? Offentlig Transparens? ? Redaktionellt ansvarigas syn på journalisters privata aktivitet på sociala medierFörfattare: Sofi Engström och Thina GrotmarkUppdragsgivare:Dagspresskollegiet. Ett forskningsprogram på institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs Universitet (JMG). Programmet genomför, sedan 1979, forskning om medieanvändning med fokus på dagstidningar och dess publikKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborgs universitet (JMG)Termin:Höstterminen 2009Handledare: Ulrika AnderssonSidantal: 46 exklusive bilagorSyfte: Att undersöka redaktionellt ansvarigas syn på journalisters privata aktivitet på sociala medierMetod: Kvalitativa intervjuerMaterial: Intervjuer med 6 stycken redaktionellt ansvarigaHuvudresultat: Resultatet visar att man bland våra respondenter anser att den största påverkan av privat användning av sociala medier är att trovärdigheten och den journalistiska objektiviteten riskerar att ifrågasättas. Endast en respondent menar att en sådan problematik inte existerar, då man på den specifika redaktionen endast använder sociala medier i yrkesmässigt syfte.Vi ser bland respondenterna också en hög grad av medvetenhet om vilken betydelse de yrkesetiska reglerna har för det journalistiska arbetet och det förefaller vara av vikt att ständigt ta reglerna i beaktning när man i egenskap av privatperson rör sig på sociala medier.Resultatet visar också tendenser till att det existerar en gråzon mellan privat och offentligt och hur man som journalist bör förhålla sig till de olika sfärerna.

Utvecklingen inom intelligenta hem med produkter som avser ljud och bild ga?r snabbt frama?t. Ett stort problem fo?r konsumenter a?r att veta vilka produkter som ska ko?pas fo?r att fa? de funktioner och egenskaper man a?r ute efter. Da?rfo?r ma?ste en va?gledning info?r inko?p go?ras.Fo?r att kunna go?ra en va?gledning info?r ett inko?p har en nula?gesanalys av produkter, tekniker och system gjorts.

Arbetsgivarens fria anställningsrätt är en allmän rättsgrundsats som kan härledas till Decemberkompromissen år 1906. Då kom SAF och LO överens om bland annat arbetsgivarens rätt att fritt anställa. Denna rätt har sedan begränsats genom lagstiftning. En arbetsgivare bestämmer huruvida det finns behov av arbetskraft och om anställning är det rätta sättet att tillmötesgå detta behov. Inför ett slutgiltigt bestämmande om anställning måste dock arbetsgivaren beakta ett antal rättsfrågor.

Vi har studerat hur budget används för planering och styrning vid en offentlig verksamhet, Luleå tekniska universitet. Syftet var att studera hur synen på budgeten varierar mellan strategisk-taktisk respektive operativ nivå. Genom en fallstudie har intervjuer genomförts med totalt sex personer på olika nivåer i organisationen för att uppfylla studiens syfte. Resultatet visar att upplevda skillnader på budgetens värde varierar mer med typ av verksamhet än mellan olika nivåer i organisationen. Samtliga är eniga om att budgeten har ett stort värde för planering av verksamheten och även att den är viktig för den löpande dialogen och uppföljningen mot budget.

Studien har haft ett ledarskapsperspektiv och undersökt upplevelser av ettkulturförändringsarbete vid en svensk medelstor kommun. Studien har undersökthur ledare uppfattar och antar idén kring värdskap. Uppfattningen av idén, rollensamt organisationen och medarbetarnas roll har varit centrala i studien. Syftet harvarit att problematisera och fördjupa kunskapen kring spänningar, såsommöjligheter och risker, som kan uppstå i antagandet av en ny idé. Uppsatsensfrågeställningar har varit; (1) Hur uppfattar och antar ledare idén kring värdskap?(2) Hur upplever ledare möjligheter och risker i värdskapet? Studien har haft ettkvalitativt angreppssätt där frågeställningarna är studerade genom en fallstudie.Resultaten har redovisats genom tematisk och kritisk analys.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att utreda förutsättningarna för arbete med balanserat styrkort på individnivån och dess koppling till belöningar i en offentlig organisation. För att lämna svar på utredningens syfte har vi använt en kvalitativ/deduktiv ansats. Alla av oss genomförda intervjuer var icke-strukturerade. De teoretiska referenserna kommer från våra akademiska studier, studier i litteraturen om balanserat styrkort och belöningssystem, vetenskapliga artiklar samt tidigare forskning. Vidare för att ytterligare breda ut den teoretiska referensramen har vi genomfört intervjuer med tre forskare med stor erfarenhet och kunskap inom området balanserat styrkort.