Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Denna studie underso?ker hur Systembolagets roll kan uppfattas genom deras organisationsbera?ttelse. En tematisk textanalys har gjorts av Systembolagets webbpublicerade material fo?r att faststa?lla vilka diskurser som framtra?der i materialet fo?r att framsta?lla deras roll. Denna studie bygger pa? Zygmunt Baumans teori om va?rt samtida konsumtionssamha?lle samt John Clarkes resonemang om hur offentliga organisationer har beho?vt anpassa sig till detta konsumtionssamha?lle.

Syfte: Uppsatsen har dels ett beskrivande syfte, att kartl?gga organiseringen kring klimatanpassning i avsektoriserade respektive traditionellt organiserade kommuner, men ocks? ett f?rklarande syfte att utreda om och hur samordningskapacitet varierar ur ett strukturellt perspektiv. Unders?kningen utg?r fr?n en ?vergripande fr?gest?llning som handlar om hur en avsektoriserad kommunalf?rvaltning p?verkar kapaciteten att samordna kring klimatanpassning. Teori: F?r unders?kningen anv?nds teorier om samordning, policy integrering och mainstreaming.

Skuldsaneringslagen trädde i kraft 1994 och innebär att överskuldsatta personer kan få en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begränsad tid leva på existensminimum och under denna tid avbetala så mycket som möjligt på sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushållen ökat sin belåning avsevärt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt många i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering ställer lagstiftaren vissa krav på vilken typ av skulder och under vilka förutsättningar som en gäldenär kan beviljas skuldsanering, dessa krav återfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebär kan inte utläsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis måste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 år och en mängd fall har varit upp till prövning i domstol och där har den huvudsakliga frågan varit om de krav som uppställs i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har även Skuldsaneringslagen varit föremål för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

Offentlig upphandling är allt växande betydelse. Från och med 1 Januari 2008 har en ny lag om offentlig upphandling trätt ikraft. Denna har en syster lag som reglerar upphandling inom försörjningssektorn. Den klassiska sektorn omfattar offentliga upphandlingar som upphandlande myndigheter gör gällande varor, tjänster och byggnadsentreprenader.Efter att en upphandlande myndighet har prövat anbuden ska de upplysa alla anbudssökande och anbudsgivare om utgången. Detta sker genom ett tilldelningsbeslut, i vilket skälen för tilldelning står att finna.

Detta examensarbete är genererat på egen hand av projektets deltagare. Arbetet avser att frambringa ett förslag på hur en offentlig laddare kan utformas med kartläggning av dess teknik. Produkten riktar sig främst för laddning av mobiltelefoner men ska också fungera till andra energiförsörjande portabla enheter som, mindre datorer, musikspelare samt kameror.Examensarbetet är inom området, produkt- och processutveckling vid institutionen Innovation Design och Produktutveckling på Mälardalens högskola.Projektet omfattar en förstudie med analyser av befintliga produkter på marknaden gällande design, teknik och funktion. Förstudien omfattar också resultatet av en personundersökning för att utforska om det finns ett behov av en sådan produkt på den svenska marknaden samt för att ge inspiration hur den kan utformas. Vi har också tagit del av lämpliga litteraturstudier för att skapa en trovärdighet till läsaren och som stöd för vårt arbete.Med denna förstudie i beaktning inleddes en konceptutveckling med ett omfattande skissarbete som sedan fördes över till cad-modeller med hjälp av programmet Solid Works.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

AbstractC-level essay in political science, by Frida Orlinder, spring semester 2008Supervisor: Susan Marton?Good contracting? ? A study of contracting in public procurement regarding the transportation of school children?Over the last decades models influenced by the market have been gaining influence in public administration all over the world. New Public Management has been presented as a theoretical ?shopping basket? from which concepts can be applied to the administration of municipal services. The purpose of this essay is to investigate in an explorative way how New Public Management (NPM) views contracting and the role of the internal customer in contracting.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur en offentlig organisation som uttalat arbetar med Lean förhåller sig till Lean, samt belysa hur värdeflödesanalyser kan tillämpas i det dagliga arbetet med Lean. I litteraturundersökningen framkom det att lean är svårt att definiera och arbeta med. Bakgrundsdiskussionen tar upp en ansträngd sjukvård som tidigare har erfarenhet av att introducera metoder och arbetssätt avsedda för privat verksamhet. Som ett resultat av litteraturundersökningen, bakgrunden och problemdiskussionen leder frågeställningen för studien till hur uppfattas Lean inom en offentlig verksamhet där man uttalat arbetar med Lean? skiljer sig uppfattningen åt beroende på vem man frågar i den hierarkiska strukturen? I så fall på vilket sätt? För att besvara frågeställningen användes kvalitativ forskningsmetodik med induktivt och deduktivt synsätt.

Dagens städer blir allt tätare i takt med att befolkningen ökar. Samtidigt avbefolkas vår landsbygd. Samtidigt avlägsnar sig staden mer och mer från omgivande natur och lantbruk. Samtidigt mår vår befolkning sämre och sämre. Sjukdomar som utmattning, stress och depression ökar.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Large volumes of excavated soil and rock are generated in building- and construction projects. These materials need to be transported longer and longer distances due to the densifications of cities. The transportation affects the environment in terms of noise and emissions, but also makes high demands on road infrastructure. To reduce the transport distances an increased responsibility for the excavated rock generated needs to be taken. Responsibility can be increased through an introduction of means of control.

Föreliggande uppsats har genomförts under hösten 2005 och utgör examensarbete på breddmagisterutbildning i Arbetsmiljöledning 60 poäng, vid Luleå tekniska universitet. Syftet med arbetet är att kartlägga och analysera hur det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) bedrivs, teoretiskt och praktiskt, inom Barn- och utbildningsförvaltning i Luleå kommun samt, att lämna förbättringsförslag på hur SAM kan utvecklas. Examensarbetet bygger på en kvalitativ ansats samt innehåller en fördjupad dokumentstudie. Den teoretiska referensramen beskriver lagstiftning inom arbetsmiljöområdet, ledningssystem samt förklaringsmodeller och teorier på samhälls-, organisations- och individnivå. Dessa är Tor Larssons: ?Dubbelkomando?, ledarskap i offentlig förvaltning, Aron Antonovskys: ?Känsla av sammanhang? (KASAM) och Karasek och Theorells: ?Krav- Kontroll-Stödmodell?.

Bakgrund: Målstyrning är en styrform som används i stor utsträckning inom den offentliga sektorn och därigenom av landsting. Problem med målstyrning inom offentlig verksamhet har påvisats av en mängd olika forskare med fokus mot mål, och den beställare- utförarestruktur som råder. Hur chefer uppfattar styrsystemet inom hälso- och sjukvården är dock inte studerad i samma utsträckning. Trots ett krav från landstingsledningens sida om minskat antal anställda inom hälso- och sjukvården i Östergötland har en ökning skett, något som fångade uppsatsförfattarnas uppmärksamhet gentemot styrningen i organisationen.Syfte: Genom att utgå från centrum- och verksamhetschefers uppfattningar om mål och styrning undersöka målstyrningen som styrmetod inom en decentraliserad hälso- och sjukvårdsorganisation.Metod: Studien grundar sig i ett deduktivt synsätt och har genomförts i form av en fallstudie på ett centrum inom Hälso- och sjukvården i Östergötland. Empiriskt material har insamlats i huvudsak genom semistrukturerade intervjuer med två centrumchefer, samt e-postintervjuer med fyra verksamhetschefer.Resultat: Målstyrning som styrmetod inom hälso- och sjukvården har brister.

Vi vill med denna uppsats klarlägga om chefernas agerande har någon betydelse för i vilken omfattning deras medarbetare blir långtidssjukskrivna. För att få en ökad förståelse för sambandet undersöker vi även närmaste chefens arbetssituation. Vi har valt att titta på vad andra skrivit i ämnet och på så sätt uppfylla vårt syfte. Det är många som skrivit om ledarskapets påverkan på sjukskrivningar, men det finns ingen jämförelse emellan de olika uppsatserna/utredningarna. Det vi gjort är att jämföra och leta eventuella mönster i de källor vi valt ut.