AbstractI denna uppsats analyserar vi två riksdagsdebatter som båda uppstått då yrkande inkom till regeringen om ändringar i Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) samt ändringar i tryckfrihetsförordningen (TF). På tidigt nittiotal uppdagades det i Sverige ett antal pedofilhärvor. Detta resulterade i en omfattande Offentlig debatt som vidare bidrog till att yttrandefrihetsbrottet barnpornografi, helt och hållet lyftes ut ur YGL samt TF. På sent nittiotal förekom ännu en debatt som även denna behandlade yttrandefrihetsgrundlagarna. Denna gång handlade det om brottet hets mot folkgrupp, och det eventuella tillägget, sexuell läggning.

Syftet med denna uppsats är att göra en fallstudie över Falköpings kommuns webbplats falkoping.se genom att undersöka olika faktorer som är viktiga att ta i beaktning då en webbplats för offentlig service och dialog ska utformas.Jag börjar med att redogöra för de mål som regeringen satt upp kring vilken information som lämpar sig för en offentlig webbplats, för att därefter visa på vilka fallgropar den nya tekniken för med sig. Jag redogöra för landstingsförbundets slutsatser kring ovan nämnda faktorer och därefter redogör jag även för Falköpings kommuns syn kring webbplatsens innehåll och upplägg. Efter detta övergå jag till att undersöka betydelsen av en webbplats design och utformning. Avslutningsvis att redovisar jag resultatet av den enkätundersökning jag genomfört för att undersöka medborgarnas förväntningar på en offentlig webbplats..

Syftet med den här uppsatsen är att se hur dags- och kvällspress framställer en konflikt som involverar dem själva och spekulera i detta hanterandes konsekvenser. Detta görs genom en analys av artiklar där tidningarna tar ställning i debatten. Fokus ligger på hur de olika parterna i konflikten framställs samt vilken syn på massmedias egen roll i konflikten som förmedlas. För att uppnå en givande analys har kritisk diskursanalys kombinerats med teorier om etnicitet och rasism..

Syftet med denna uppsats är att utreda rättsläget kring offentlig upphandling, med fokus på vad som klassas som ett offentligt styrt organ och under vilka förutsättningar ett offentligt styrt organ får frångå bestämmelserna i LOU..

Håller den offentliga sektorn på att förändras i en mer ekonomistisk riktning? Har new public management tagit över den offentliga verksamheten? Håller de offentliga värdena på att försvinna från dagordningen? Det är frågor som vi i vår uppsats söker svar på. Vårt studieobjekt är kvalitetsmässan, ett forum för debatt kring den offentliga sektorns verksamhet. Genom en kritisk diskursanalys undersöker vi hur debatten ser ut, vilka diskurser som finns representerade samt hur detta kan kopplas till större samhällstrender. Det vi har funnit är att mässan präglas av en effektivitetsdiskurs hämtad från new public management men att även mer traditionella offentliga värden tas upp.

belysning, armatur, offentlig miljö, hotell, restaurang, café.

Syftet med studien var att undersöka vilken bild införandet av lärarlegitimation ges i dagspress under tiden mellan början av 2008 och den 30 november 2012. I undersökningen samlades data i form av debattartiklar och ledare från svenska dags- och kvällstidningar in för att analyseras med avseende på vem som författat artikeln samt med hjälp av idéanalys för att utröna artiklarnas argumentativa innehåll.År 2010 beslutades sveriges riksdag om införandet av en legitimation för lärare från förskola till gymnasium, något som förespråkats av såväl lärarfack som politiska intressen. Trots detta ledde beslutet till en livlig debatt om för- och nackdelar med legitimationen.I debatten kom en mängd olika grupper och intressen till tals, även om journalister, politiker och fackliga företrädare dominerar debatten. Det uttalas en mängd olika argument för och emot legitimationen, vilket ger en bred och mångfaldig bild av problem och möjligheter med legitimationen. Dock så målar debatten upp en genomgående negativ bild av skolan som arbetsplats och läraryrket.De röster som talar emot införandet är ofta enskilda lärare och forskare inom fält som ligger skolan nära.

Denna rapport fokuserar på vilka skillnader och likheter det finns mellan ledarskapsstilar inom privat och offentlig sektor. Rapporten använder sig av ett statistiskt underlag som tagits fram med hjälp av beteendeprofileringsverktyget Interpersonal Dynamics Inventory (IDI). Dessutom har ett flertal intervjuer genomförts med utvalda ledare inom privat och offentlig sektor. Rapporten undersöker vilka ledarskapstilar som finns och vilka som är vanligast förekommande. Rapporten tar även upp viktiga faktorer som skiljer den privata sektorn från den offentliga.Syftet med denna rapport är att identifiera skillnader och likheter vad gäller ledarskapsstilar inom privat och offentlig sektor.

Syfte: Syftet med undersökningen är att studera om DN Debatt styr det ämnesmässiga innehållet på debattsidan, genom att jämföra refuserade artiklar med dem som blir publicerade.Teori: Undersökningen lyfter fram teorier inom områdena ?makten och dagordningen?, ?gatekeeping?, ?medielogik? och ?medialisering?.Metod: Kvantitativ innehållsanalys.Material: Samtliga artiklar som har skickats in till DN Debatt för att sedan refuseras eller publiceras under perioden 1 juni 2009 ? 30 september 2009 och en intervju med debattchefen Bo G Andersson.Huvudresultat (Slutsatser): En påfallande god överensstämmelse kan ses i den procentuella fördelningen mellan ämnen som refuseras och ämnen som publiceras. Endast ämnet Ekonomiska frågor avviker och publiceras i något högre grad jämfört med hur stor del av de insända artiklarna som behandlar ämnet. Miljö-, folkrörelse- och allmänpolitiska frågor publiceras i något mindre grad jämfört med de artiklar som skickas in och behandlar dessa ämnen. DN Debatt styr inte det ämnesmässiga innehållet på ett sätt som gör att vissa ämnen hamnar i skuggan, eftersom samtliga insända ämnen når publicitet på debattsidan.Sociala frågor och vårdfrågor får mest utrymme på DN Debatt och det är också den ämnesgruppen som är störst räknat i antal insända artiklar.

I uppsatsen redogörs för hur processen kring offentlig skulptur kan gå till, med Borås kommun och Charlotte Gyllenhammars skulptur Ute (2004) som exempel. Uppsatsen innehåller en redogörande del om organisationen kring inköp av offentlig skulptur samt en undersökande del vad gäller det specifikt valda fallet.Den analytiska delen utgår från Göran Sonesson och Anders Marners semiotiska teorier och skulpturen analyseras utifrån begreppen uttryck och innehåll med fokus på hur skulpturen uppfattas och tas emot av publiken, referentialitetsbegrepet. Analysen innefattar även perspektiv på platsen och vad den har för betydelse för hur verket uppfattas, utifrån Christian Norberg-Schulz teorier..

Det har genom den så kallade Sigtunadomen fastslagits att det finns möjlighet för kommuner att ställa krav på djurskydd vid offentlig upphandling. Den offentliga sektorn är en mycket attraktiv marknad för den svenska produktionen av kött och krav på ett bättre djurskydd skulle ge det svenska köttet en möjlighet att konkurrera med importerat kött. Mitt mål med arbetet var att få fram ett underlag som kommuner kan använda sig av för att få möjlighet att ställa krav på kvalité vid offentlig upphandling av kött. Jag har genom en intervju med utvalda kommuner, som redan jobbar med dessa frågor, fått fram ett underlag för en litteraturstudie i ämnet. I litteraturstudien har jag fördjupat mig i vad som krävs för att kunna ställa krav på en högre kvalité vid offentlig upphandling av kött. Jag har tagit upp lagen om offentlig upphandling, vilka skall- krav som kan ställas på djurskydd i upphandlingen samt en jämförelse mellan EU:s direktiv för lägsta djurskyddskrav vid svinhållning och Sveriges djurskyddskrav vid svinuppfödning. Jag kom fram till att det finns möjlighet för kommuner att ställa krav på kvalité vid offentlig upphandling av kött och att det finns kommuner som redan arbetar med frågan. De intervjuade kommunerna har en andel svenskt kött som ligger mellan 54 ? 82 % och jag kan därmed konstatera att genom att ställa krav på djurskydd så ökar det svenska köttets konkurrensförmåga..

Den svenska sjukvården är i städig förändring. För att möta de ekonomiska och tekniska krav som ställs på verksamheten har sammanslagningar och storsjukhus blivit en vanlig företeelse. Något som har resulterat i en debatt angående huruvida detta är en lämplig organisering av sjukvård. I vår undersökning analyserar vi denna debatt och dess aktörer genom att belysa två genomförda sammanslagningar samt den debatt som förts kring en eventuell omstrukturering av sjukvården inom Region Skåne. Med hjälp av en argumentationsanalys undersöker vi de värdemässiga grunder på vilka argumenten är baserade.

In this study we have investigated who is debating on Sveriges Television. For this study we have chosen the program Debatt which is the biggest debate program in the Swedish television based on the audience. Debatt is broadcasted on Sveriges Television which is a public service broadcaster. In a quantitative content analysis, we examined the proportion of women and men participating in the program and what role they play in the debate. We chose to examine all programs of Debatt over an entire season which deals with one subject.

Uppsatsen tydliggör och beskriver innehållet i elva lokala överenskommelser (LÖK) mellan civilsamhället och offentlig sektor. Studien visar också hur relationen mellan parterna avspeglas i texterna. Uppsatsen visar också på hur olika idéer och synsätt i överenskommelserna kan få praktiska konsekvenser för civilsamhället..

Uppsatsen syftar till att ta reda på vad ungdomar uppmärksammar som offentlig konst och vad är det som gör att vissa konstverk får mer uppmärksamhet.Jag har genomfört intervjuer med personer som befinner sig på campus i Växjö eller runt Växjösjön som sedan analyseras. Den här uppsatsen har främst fokuserat på ungdomar.För att ungdomar i min studie ska uppfatta något som offentlig så måste den stå utomhus. Den ska finnas i en miljö där man lätt kan se den, även på långt håll ska man kunna urskilja att där står ett konstverk. Verket måste vara stort. Färgen på verket bör bryta mot miljön för att den ska vara mer utstickande.