Värderingar förmedlas via språket och utgör därmed grunden för policy? och identitetsskapande. Men språket i sig kan komma att påverka process och utfall. Uppsatsen behandlar vilka förutsättningarna är för att man med språket ska kunna överföra värderingar som grund för policy? och identitetsskapande.

Miljöcertifieringssystemet för byggnader, LEED (Leadership in Energy & Environmental Design) lanserades 1998 i USA av USGBC (United States Green Building Council). USGBC är en icke vinstdrivande organisation, vars mål är att bidra till utökat hållbart byggande. Skanskas första byggnad som certifierades enligt LEED färdigställdes 2001 i den amerikanska delstaten North Carolina. I slutet av februari 2009 offentliggjordes det att Skanska skall införa systemet i sin Nordiska organisation. Undersökningen som genomförts handlar om ett av LEED New Constructions sex delområden, Materials & Resources. Materialhanteringen för ett byggprojekt som Skanska uppfört har analyserats för att avgöra huruvida det skulle kunna erhålla poäng vid en certifiering enligt LEED.

KLIPPANByggnadens form utgår från platsens morfologi och topologi.Konkav mot staden och konvex mot parken, utskjutande mot hornsbruksgatan och fasad mot Högalidsparken.I gränsen mellan natur och stad vill den ta fasta på båda världars egenskaper och styrkor och samtidigt utgöra länken dem emellan.En klippa som sträcker ut sig mot det urbana landskapet med Högalidskyrkan i ryggen.Den skapar möten och förenar inom ramen av sig själv och de cirkulationsflöden den ger.Klippan förlänger parken genom sitt offentliga terrasstak och utgör samtidigt en öppning från stad till park.Ett trappsystem placerat på den södra delen leder in besökaren till de offentliga delarna av byggnaden. Ett centralt system, direkt till parken.Härigenom skapas ett följsamt möte mellan stad och park samtidigt som gränsen mellan privat och offentligt luckras upp inom ramen för byggnadens mixade programmering.Ett bibliotek/ideastore placerat på markplan i riktning mot Hornstull, samsas med kontorsdelar mot tunnelbanan.I de två övre planerna ligger programdelar som direkt har ett utbyte av varandras närhet, uthyrbara kontorsplatser, arbetsförmedling, ateljéer och kafé.Boendedelen är fristående och placerad ovanpå T-banestationen, men ändå integrerad genom det externa cirkulationssystemet--------------------------------------------------------------Utgångspunkten är mötet mellan stad och natur, park. Idén är att skapa en byggnad som starkt relaterar till sin gränslandet och samtidigt har en självständig identitet Platsen har idag en rad olika och i viss mån separerade kvalitéer. Grönområde - urbanitet - närhet till olika noder - T-bana - urban knytpunkt - Hornstull. Byggnaden ska ta till vara på dessa kvalitéer genom att arbeta med mötet där emellan. Genom att knyta ihop dem kan en tredje sfär skapas inom ramen för byggnaden och dess omgärde.  - Hur koppla ihop delarna? - Hur få ut något intressant och bra? Macrostrategi Byggnadens externa relationÖppna upp cirkulationsflödet mellan gaturum och park. Öppna upp siktlinjer - skapa visuella kopplingar från gaturum till park - från byggnad till sin omgivning. Distribution av programdelar i relation till plats.

År 1987 trädde en ny byggnadslag i kraft, Plan- och bygglagen(PBL). I och med den nya lagen minskade kommunens och byggnadsnämndens kontroll av projekteringshandlingar och besiktningar ute på arbetsplatsen. Efter lagändringen beror den slutgiltiga kvaliteten på en byggnad i större utsträckning på byggherrens och entreprenörernas egenkontroll. P.g.a. olika intressekonflikter inom kommunen, och att det kan förekomma starka kopplingar mellan byggherre och entreprenör, är det inte alltid självklart att kommunens tillsyn vid nybyggnation gällande till exempel egenskapskrav på energihushållning och värmeisolering utförs tillfredsställande.Med ovanstående i åtanke undersökte vi fyra flerbostadshus, två i Värnamo kommun samt två i Kristianstad.

Inom den svenska byggbranschen arbetar beställare, brukare och entreprenör traditionellt sett skilda åt i klassiska general- eller totalentreprenader. En viss misstro till varandras tillförlitlighet har varit ett faktum som inte gått att förneka. Under det senaste decenniet har en arbetsform byggd på samarbete kallad strategisk partnering utvecklats. Strategisk Partnering är en arbetsform där samtliga aktörer är delaktiga i flera projekt och arbetar som Projektet AB. Då det i strategisk partnering skrivs kontrakt över flera år ingår alla aktörer i ett längre samarbete där allas del i kedjan är lika viktig.

Luleå stad flyttade från Gammelstad in till Norra hamn under 1600-talet just på grund av stadens behov av en hamn. Området fungerade länge som ett livligt handelscentra i staden med en omfattande hamnverksamhet. Järnmalmsindustrins stora expansionsplaner med ett nytt stålverk i Luleå ställde krav på vägnätets framkomlighet och många av stadens trafikleder dimensionerades efter stora trafikmängder, däribland vägarna runt Norra hamnområdet. Planerna för det nya stålverk -80 lades ned och den ökade trafikmängden uteblev, kvar fanns däremot de stora trafikrummen. På grund av detta har områdets aktivitet decimerats till att idag främst fungera som ett av Luleås största transportstråk för fordonstrafik.

Jag har i mitt projekt utformat en möbel utifrån ett befintligt rum, en offentlig miljö.Tanken var att kombinera studier av rum och rumslighet med möbelformgivning.Jag ville tillverka en möbel genom att undersöka rum och rumslighet, att undersökaljus som en sammansättning av interiört utrymme, och vilka beteendemässigakonsekvenser som vi får av ljuset och rummet. Sittmöbeln är skapad som enintressant blickfång i sin form, och för att generera rörelse och skapa dynamik.Den ska fungera i rummet som ett tryggt stöd, en markerad mittpunkt. Stolenäger lätthet och bidrar till variation av sittplatser. Den är enkel, lätt och luftig, mensamtidigt stark och stabil tack vare sin form. En möbel som berör, och som skaparett starkt intryck..

Uppsatsens syfte är att belysa begreppen utvärdering och värde i utvärderingar kopplade till offentlig verksamhet. Forskningsfrågan lyder: Vilken betydelse tillskriver tjänstemän och politiker begreppen utvärdering och värde vid utvärdering inom offentlig verksamhet? Forsk­ningsfrågan har brutits ned i tre frågeställningar: Vilka uppfattningar finns om begreppet ut­värdering? Vilka uppfatt­ningar finns om begreppet värde i en utvärdering? Vilken med­veten­het finns hos mottagaren av en utvärdering att se till bakomliggande faktorer? Uppsatsens metod är en triangulering sammansatt av kvalitativa och kvantitativa forsknings­strategier samt utgången från ett ideografiskt angreppssätt. Tre studier är genomförda; två öppna intervjustudier och en enkätstudie. Tolkningen av intervjustudierna har genomförts via hermeneutisk ansats och analysen i enkätstudien har genomförts genom rangordning i ett da­torbaserat statistikprogram.

Problembakgrund: Innovationer är ofta svårhanterliga för organisationer på grund av den höga osäkerhet de medför, tjänsteinnovationer betraktas vara än mer svårhanterliga då tjäns­ters abstraktionsgrad medför ytterligare komplexitet. För att undersöka denna problematik studeras här en nationell implementering av en teknikbaserad tjänsteinnovation, i form av den pågående implementeringen av ordinationssystemet Pascal.  Implementeringen av Pascal genom­förs som en direkt åtgärd för att möjliggöra omregleringen av den svenska dosapoteks­marknaden.Syfte: Syftet med studien är att undersöka en pågående implementering av den teknik­baserade tjänsteinnovationen Pascal i svensk offentlig sektor.Metod: För att få en förståelse för det studerade ämnet genomfördes först en litteraturstudie och därefter tre observationer där betydande områden i implementeringsprocessen upp­märksammades. Områdena kategoriserades tematiskt och undersöktes vidare genom fyra inter­vjuer och en webbaserad enkätundersökning. Resultatet sammanställdes och analyserades för att sedan mynna ut i karaktärsdrag för denna typ av implementeringsprocess.Slutsatser: Utifrån den studerade implementeringsprocessen har ett antal karaktärsdrag varit utmärkande. Processen karaktäriserades av teknisk komplexitet, individuella drivkrafter, pa­rallella processer och aktiviteter, en stegvis och interaktiv utvecklingsprocess, flertalet in­blandade individer och aktörer, snabba och löpande förändringar samt tidspress.

I LOU regleras kommunala och statliga myndigheters anskaffningar av byggentreprenader, varor, tjänster och byggkoncessioner. Upphandlingsbestämmelserna har tillkommit för att säkerställa att invånarna får det bästa och det mesta för skattepengarna. LOU har sin grund i EU-rätten och EU:s upphandlingsdirektiv. Direktivet omfattar inte alla upphandlingar, exempelvis omfattas inte upphandlingar vars värde underskrider vissa belopp, så kallade tröskelvärden och upphandlingar av B-tjänter, vilket avser upphandlingar av bland annat hälsovård, socialtjänst och undervisning. Sverige har dock valt att införa bestämmelser även för upphandlingar som inte omfattas av direktivet.I denna uppsats behandlas arbets- och anställningsvillkor i offentliga upphandlingar.Det har förekommit att upphandlande myndigheter har ställt krav i upphandlingar på att leverantörerna ska vara bundna av kollektivavtal.

SammanfattningTitel:                                   Talent Management inom den svenska banksektorn.Författare:                         Martin Eriksson och Oscar Alfelt Handledare:                      Timurs UmansNivå:                                  Kandidatuppsats 15 hp, Ledarskap, VT 2012 Frågeställning:                  Hur använder svenska banker talent management processen som en del av sitt HR-arbete? Syfte:                                  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur banker använder talent management processen som en del av sitt HR-arbete och på så sätt öka sin konkurrenskraft och effektivisera sitt arbete. Vi ämnar undersöka hur processen kan anpassas till en specifik sektor vilket i vårt fall är den svenska banksektorn.Metod:                               Studien gjordes med ett beskrivande angreppssätt. Vi använde en kvalitativ ansatts med individuella öppna intervjuer. Intervjuerna gjordes över telefon med fem stycken respondenter från svenska banker. Teoretisk referensram:    Den teoretiska referensramen består av tre delar där första delen handlar om att förklara vad talent management är för att sedan presentera två talent management processer samt att beskriva HR inom banksektorn.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns några skillnader gällande medarbetarskap, arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse mellan kommunal och privatanställda gymnasielärare. Enkätundersökningen (N = 88) genomfördes i en kommunal och en privat gymnasieskola. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan kommunal och privatanställda lärare i följande dimensioner: övervakning, samarbete, engagemang, extern reglering, tillfredsställelse med arbetskamrater och tillfredsställelse med chefen. Dessa dimensioners relevans och resultatets validitet diskuteras..

Sammanfattning Denna uppsats handlar om informationens resa från ledning ner till anställda i de yttersta leden inom en stor offentlig och byråkratisk organisation. Studiens syfte är att undersöka kommunikationsprocessen där informationen går vertikalt genom flera olika led samt att se om det finns några eventuella hinder längs vägen. Studien har genom tre frågeställningar lagt vikt på de eventuella hindren, vilka kanaler som är mest effektiva samt var ansvaret för informationen hamnar under resans gång. Som exempel på en offentlig byråkratisk organisation har vi valt att undersöka Landstinget i Värmland som fallstudie. Den specifika information som har undersökts handlar om organisationens företagshälsovård, Landstingshälsan, med motiveringen att det är information som vänder sig till alla verksamheter och anställda inom organisationen. Som metod har en triangulering valts med två professionsintervjuer en postenkät och en telefonenkät. På det viset har vi nått alla led i informationsflödet i form av Landstingshälsan, informationsstaben, chefer och anställda i de yttersta leden.

Inom offentlig upphandling strävar myndigheter efter att anskaffa varor, byggentreprenader eller tjänster till ett så lågt pris som möjligt utan att kvaliteten eftersätts. Antagande av anbud som är så låga att inte anbudsgivaren klarar av att leverera till det offererade priset eller till den utlovade kvaliteten riskerar dock att i förlängningen medföra ökade kostnader för den upphandlande myndigheten, vilket inte innebär en effektiv användning av offentliga medel.Huvudregeln är att samtliga anbud som lämnas i en offentlig upphandling ska utvärderas av den upphandlande myndigheten. I 12 kap. 3 § Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling finns dock ett undantag från huvudregeln, vilket ger upphandlande myndigheter en möjlighet att förkasta onormalt låga anbud. Det saknas emellertid en definition av vad som utgör ett onormalt lågt anbud.

Bakgrunden till denna studie är att perennplanteringar blir en allt viktigare del av den offentliga miljön, för att marknadsföra kommuner och bostadsområden. Samtidigt anses dessa ibland vara komplicerade och dyra att sköta. Bristen på kunskap om hur perennplanteringar bäst byggs och underhålls gör också att de sällan blir så långsiktigt hållbara som vore önskvärt. Litteratur kring ämnet är begränsad till perennböcker som främst riktar sig till privatpersoner. Tips och fakta som framkommer i dessa är svåra att översätta i offentlig miljö där förutsättningarna är helt andra.