I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden. Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.

I vad som beskrivs som en globaliserad värld har konkurrens om resurser förflyttats till en kommunal nivå. Platsmarknadsföring och kultur och kreativitet framhålls ofta som viktiga aspekter för mål om hur den egna kommunen görs attraktiv, något som upplevs ställa krav på en förändring och förnyelse av den byggda miljön. Inte sällan handlar det om ikonbyggnader som arenor och tät hög stadsmässig bebyggelse, något som främst varit förknippat med storstäder där urbana dimensioner ses som naturligt. I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebär för planeringen och planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrån hur stadspolitiken kan sägas karaktäriseras av mål och aktörer, samt utifrån hur språket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme. Detta görs utifrån ett diskursivt fält bestående av forskning, planeringsprofession och en lokal stadspolitisk praktik där Östhammar, Höganäs och Ystad kommun utgör studieobjekt. Analysen belyser den innebörd som flaggskeppsbyggnader ges för ekonomisk utveckling och hur det präglar stadspolitiken, något som inte är oproblematisk bland annat sett till en offentlig-privat samverkan.

Thesis in project management, D-level by Chris Baldebo & Anders Persson spring semester2011. Tutor: Lennart Ljung. ?Project Manager's Psychosocial Work Environment in thePublic Sector ? A Qualitative Study in the Värmland County Council?.The purpose of this study is to examine how project managers in the public sector perceivetheir psychosocial work environment in a public organization. Therefore we have formulateda hypothesis based on the assumption that there exist differences in how project managersperceive their psychosocial work environment, depending on whether they work in public orprivate sector.Based on the objective, one research question has been formulated: How do projectmanagers active in the Pegasus program experience their psychosocial work environment? Tobe able to say something characteristic about the project managers psychosocial workenvironment our approach has been to interview five project managers.

Diskussionen om den svenska vården är ständigt aktuell, särskilt den som rör de tio till tolv procent som utgör privat verksamhet. De ekonomiska drivkrafter som finns i ett företag med vinstintresse kan anses vara oförenliga med vård av god kvalitet. Det är viktigt att kunna balansera incitamenten kvalitet och vinstintresse för att undvika att patienter eller brukare blir missgynnade. Den privata vården och omsorgen tampas med dagens rådande organisationskultur som säger att det är fult att tjäna pengar på vård. Den offentliga sektorn i sin tur arbetar mot kvalitetsmål vare sig de är företagsekonomiskt effektiva eller ej, samtidigt som de brottas med svårigheter gällande krav på ökad ekonomisk effektivitet, åtstramningar och problem med att mäta graden av framgång baserat på prestationer.

Uppsatsen behandlar den offentliga bronsskulpturen Flicka i balja (2007) av Lena Cronqvist. Skulpturen är placerad i Halmstads till ytan största centrala park, Norre Katts park. Syftet är att undersöka hur receptionen av skulpturen påverkas genom dess placering. Teorier kring offentlig konst, plats, platsspecifik och platslös konst diskuteras. Skulpturens estetiska aspekter undersöks också i relation till den konkreta närmiljön.

Syftet med denna studie var att ur ett personalperspektiv undersöka hur ledningsstrukturen äruppbyggd samt hur ledningsarbetet uppfattas och beskrivs av baspersonalen inom deundersökta enheterna. Med utgångspunkt i forskning, litteratur samt organisations- ochledarskapsteorier skapades en förståelsegrund för studien. De huvudteorierna somförekommer i studien är Max Webers byråkratiska organisationsteori och situationsanpassadledarskapsteori. Valet av metod var strukturerade kvalitativa intervjuer och intervjuguidenutformades utifrån syfte samt frågeställningar. Intervjuguiden tematiserades i åtta teman;verksamhet, trygghet inom verksamheten, ledningens roll i verksamheten, personalensupplevelse av ledningen, kunskaper om teorier och modeller som råder på arbetsplatsen,kunskapsinhämtning, ledningsgrupp.

Syftet med den aktuella studien är att se om kommunikatörer i offentlig sektor arbetar strategiskt med kommunikation och på så sätt bidrar till den egna organisationens måluppfyllelse och effektivitet. Frågeställningarna är:Arbetar kommunikationsfunktioner och kommunikatörer inom kommuner, landsting och myndigheter strategiskt med kommunikation?Är strategiska arbetsuppgifter prioriterade och är kommunikationsfunktionerna bra på att utföra dessa uppgifter?Har kommunikationsfunktionerna och kommunikationsansvariga de förutsättningar som krävs för att de ska kunna arbeta strategiskt med kommunikation?Den teoretiska ramen utgörs av en sammanfattning av litteratur och tidigare forskning om stra­teg­isk kommunikation, organisationers mål och kommunikation samt av kommunikations­funk­tioner och professionen.För studien valdes en kvantitativ metod, en surveyundersökning. Två versioner av en enkät togs fram och skickades via e-post till organisations­chefer respektive kommunikationsansvariga vid samtliga av Sveriges kommuner, landsting och myndigheter. Totalt skickades 1 082 enkäter, bortfallet var 2 procent och svarsfrekvensen 65 procent.Resultaten visar att organisationschefer och kommunikationsansvariga anser att kommunikation bidrar till målen. Kommunikationsansvariga anser också att de och deras funktioner arbetar strategiskt med kommunikation och att deras ledningar förväntar sig det av dem.

Syftet med denna uppsats är att berika den befintliga teorin om verksamhetsstyrning inom offentlig sektor med fokusering på överensstämmelsen mellan mål och resurser i den offentliga hierarkin. Undersökningen är av en fallstudiekaraktär där forskningsprocessen bestått av ett antal personintervjuer. Dessutom har vi samlat in en del sekundär data som var nödvändig för att slutföra studien. Vi har valt att utgå från teorier som behandlarverksamhetsstyrning med tillhörande komponenter Empirin består av insamlat material från intervjuer som ägde rum på Malmö Stadskontor, två stadsförvaltningar samt två grundskolor i respektive stadsförvaltning inom Malmö Stad. Våra slutsatser påpekar att det finns klara avvikelser mellan mål och resurser inom de studerade enheterna.

Uppsatsen behandlar lagstiftningen som skyddar offentligt anställdas yttrande- och meddelarfrihet. Med grunden i Lennart Lundquists ?offentliga etos? är den utformad som en fallstudie där tre fall granskas för att kartlägga hur dagens lagstiftning fungerar i praktiken.Uppsatsen jämför även med en normativ ansats två olika förslag till förändrade förutsättningar som är ämnade att bättre trygga en fullgod yttrande- och meddelarfrihet för verksamma inom det offentliga..

I uppsatsen redogörs för de omfattande förändringarna i området Gamla stan i Motala. Studien beskriver processen allt sedan den gamla delen av Gamla stan jämnades med marken för att lämna plats till miljonprogrammets höghus och rådande ideal, till 2000- talets förnyelsearbete av den yttre miljön i bostadsområdet och fram till vad det är idag. Fokus läggs på arkitektoniska kvalitéer och utsmyckning av offentlig konst i området..

Den hemlighetsfulla trädgården är ett projekt som undersöker hur mönster kan ge uttryck för olika sinnesstämningar. Projektet handlar om hur man kan bidra till att skapa positiva sinnesstämningar i väntrum i vårdmiljöer genom mönstrade textilier. I skapandet av mönsterkollektionen har jag haft naturen som inspirationskälla för att försöka föra in naturen i väntrummen, för att som mål bidra till att skapa mer lugna, positiva och välkomnande miljöer. .

This subject of interest in this paper is the ideas expressed and formulated in the making andinauguration of the Branting-monument at Norra Bantorget in Stockholm. The initiative for a monument honoring the late Social Democratic leader Hjalmar Brantingwas taken at the Swedish Social Democratic Party Congress in 1928. In 1935 the party board decided to give the task of designing the monument to the much renowned artist Carl Eldh. A national fund-raising campaign for the monument was also initiated. In1942 the model of the monument was completed, but because of the war it was stored in a shelter.

The purpose of this paper is to form an understanding of how to use the demand for usability and accessibility. Requirements for usability and accessibility are available from several agencies, an example is Myndigheten för delaktighet. Through literature studies, I get answer to what are usability and accessibility and the demands that can be set on a public website. In this study of three municipalities you get a glance how local authorities have been working on their web pages and if they fulfill the requirements so that the disabled would consider that the page has good usability and accessibility. In the interviews conducted in one of the municipalities you will receive information how they plan, organize, implement, monitor and develop their websites.

Det finns två starka synsätt på en IT-investering, det ena synsättet fokuserar på hårda delar såsom tid, pengar och resurser. Det andra, mjukare synsättet fokuserar på hur systemet påverkar användare vid införandet. Under en systemvetarutbildning understrykes ofta att den holistiska synen av dessa två aspekter behöver beaktas för att förstå sig på så många olika effekter av en IT-investering som möjligt. Studien ämnade att undersöka i vilken utsträckning en myndighet under sin IT-investering använde detta holistiska synsätt. Förstudien som ledde fram till denna studien är utförd av ett forskningsinstitut, på samma IT-investering men med IT-management som angreppssätt.

Syftet med uppsatsen är att bidra till kunskapsbildning kring mål- och resultatstyrning i offentlig versamhet och fe en inblick i de problem som kan kopplas till styrmodellen. Vi har gjort en studie där vi har intervjuat politiker och ledande tjänstemän inom en kommun. Vi har tolkat respondenternas svar, sammanställt empirin och dragit slutsatser utifrån vår analys av aktuell mål- och resultatstyrningsteori i ett spänningsfält med olika intressen och behov. Mål- och resultatstyrningen i den kommunala vård- och omsorgsversamheten används i ett spänningsområde mellan ideologi, ekonomi och kultur. Det är en utmaning att få styrmodellen att fungera optimalt i en sådan komplex organisation..