Sammanfattning Titel: Friska belöningssystem? ? Om belöningar inom sjukvården Seminariedatum: 2005-06-01 Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatuppsats, 10 p Författare: Camilla Fredlund Richard Hernemyr Emma Jesperson Handledare: Per-Magnus Andersson Jan-Olof Müller Nyckelord: Belöningssystem, psykologiska och sociala belöningar, motivation,privat sjukvård och offentlig sjukvård. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera hur belöningssystemär utformade inom den svenska sjukvården. För att göra detkommer vi att sträva efter att belysa och analysera de eventuellaskillnader som finns mellan belöningssystem i några offentliga ochprivata vårdorganisationer. Metod: I vår uppsats har vi haft ett deduktivt angreppssätt.

Måltidsverksamheter inom offentliga sektorer har över 100 års historia där den svenska väl- färden har en stor betydelse med skatteintäkter som till exempel finansierar skolmåltiderna. Privata aktörer konkurrerar idag på marknaden för att få driva måltidsverksamheter inom of- fentliga sektorer. Genom att använda Mintzbergs organisationsteorier har vi undersökt om det finns organisatoriska skillnader mellan privata och offentliga måltidsverksamheter. När det gäller att studera ledarskapet har vi använt oss av fyra ledarskapsteorier: strukturella, HR, symboliska och det politiska ledarskapet. De tillsammans med FAMM (Five Aspectes Meal Model) ligger till grund för att visa om det finns samband mellan organisationen och ledar- skapet i måltidsorganisationer.

Uppsatsen syftar till att utreda hur balanserat styrkort och budget kommer till användning inom den offentliga sektorn samt utreda vilka faktorer som påverkar deras användning. Tillvägagångssättet för studien kännetecknas av en kvalitativ forskningsmetod med influenser av såväl en induktiv som deduktiv forskningsansats. Även inslag av Grundad teori förekommer i samband med datainsamling och analys. Som teoretisk utgångspunkt behandlas utvecklingen från traditionell till modern verksamhetsstyrning. Därefter utgörs den teoretiska referensramen av Otleys "contingency theory", en teori om verksamhetsstyrning, Otleys teori om hur ett styrverktyg kan analyseras samt Sven Modells teori om faktorer som inverkar på organisationers verksamhetsstyrning.

SammanfattningSyftet med denna studie var att beskriva äldre änkors/änklingars uppfattningar kring det eventuella stöd som erbjudits eller saknats dem, samt övriga underlättande faktorer under perioden de vårdade sin livspartner i hemmet. Metoden som användes var kvalitativ och datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer. Informanterna var 4 kvinnor och 2 män i åldern 60-79 år med anknytning till anhörigcenter, ett kommunalt stöd för anhörigvårdare. Data analyserades med manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Analysen identifierade två teman; Uppfattningar kring stöd från samhället, släkt och vänner samt Övriga underlättande faktorer. Resultatet gav sex kategorier som informanterna framhöll som viktiga; Känsla av stöttning, Praktisk assistans, Information, Fokus på anhörigvårdaren, Upplevelse av hur den närstående mår, samt; Miljöombyte. I huvudsak visar resultatet på vikten av information och tillvägagångssättet som information ges på.

I detta magisterarbete vid Institutionen för Inredningsarkitektur och Möbeldesign på Konstfack, Stockholm studerar Maria Olsson mänskliga relationer i offentliga rum. Genom att formge några möbler försöker hon provocera fram en kommunikation mellan individer. Målet är att överraska användaren med en interaktiv reaktion i det formgivna objektet och skapa ett möte. Som en förlängning av mötet gör hon ett försök att starta en integrationsprocess..

Bakgrund och problem: Socialsekreterarna i Göteborg har uttryckt oro över den ökade arbetsbelastningen och de minskade resurserna. De menar på att det hindrar dem från att göra ett rättssäkert arbete. Lösningen på de problem som upplevs kan ligga bortom ökade finansiella resurser och eventuellt vara relaterade till styrsystemets utformning. Socialtjänstens övergripande mål är att skapa så goda sociala effekter som möjligt givet tilldelade resurser. Styrsystemets olika delar, prestationsmätning, strategi och budgetering utgör tillsammans ett verktyg som kan hjälpa socialtjänsten att nå detta övergripande mål.

Det är känt att tandläkare har en ökad frekvens muskuloskeletala besvär från nacke, övre extremiteter och rygg samt upplever mycket stress i sitt arbete. Studier har visat att tandläkare som har dessa besvär upplever sin arbetssituation som mer otillfredsställande och rapporterar mer ångest samt visar sämre psykosocial hälsa.Studien har genomförts med syfte att undersöka frekvensen av muskuloskeletala besvär, stressrelaterade symptom, skillnader mellan de som arbetade i offentlig respektive privat regi samt skillnader mellan kvinnliga och manliga tandläkare. I Uddevalla och Vänersborg valdes ut 32 tandläkare, 16 vardera från privata och offentliga mottagningar. Åtta kvinnor respektive män i vardera gruppen. Undersökningen gjordes i form av en enkätstudie.

Målet med rapporten är att utreda hur samverkansprocessen kan genomföras på ett sådant sätt att nyttan kan maximeras för alla parter inom projektet. Detta görs genom att fokusera på tre delar; samverkan som definition och uppfattning på marknaden, upphandlingsfasen hur skall upplägget inom denna utformas för att anbud med rätt incitament för projektet skall bli antaget, samt hur kontraktet skall utformas för att få samtliga parter att vilja jobba tillsammans mot ett gemensamt mål, vilket ska gagna alla engagerade och därmed projektet. Dessutom skall undersökas hur kontraktsteoretiska risker uppmärksammas och behandlas i dessa situationer.Teorin tydliggör att de faktorer vilka främst är av vikt för en lyckad samverkan är förtroende, uppföljning och kontroller. Dessa styrmedel kan beskrivas som mjuka parametrar varför frågor till stor del har designats för att utreda hur projektet har utformats för att höja kvaliteten på de mjuka parametrarna.Utredningen sker genom att hålla 14 intervjuer, inkluderande beställare, huvudentreprenörer samt underentreprenörer. Vad som kan konstateras är att uppfattningen om vad samverkan är och hur det bör användas är relativt enhetlig på marknaden.

I vad som beskrivs som en globaliserad värld har konkurrens om resurser förflyttats till en kommunal nivå. Platsmarknadsföring och kultur och kreativitet framhålls ofta som viktiga aspekter för mål om hur den egna kommunen görs attraktiv, något som upplevs ställa krav på en förändring och förnyelse av den byggda miljön. Inte sällan handlar det om ikonbyggnader som arenor och tät hög stadsmässig bebyggelse, något som främst varit förknippat med storstäder där urbana dimensioner ses som naturligt. I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebär för planeringen och planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrån hur stadspolitiken kan sägas karaktäriseras av mål och aktörer, samt utifrån hur språket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme.

I den här artikeln undersöks implementationen av ett ärende och handläggningssystem kallat Platina vid Länsstyrelsen i Västerbotten. Problematik med implementationen identifieras genom intervjuer och observationer med anställda vid myndigheten. Undersökningarna leder till slutsatsen att myndigheten inte har fått ett färdigt system utan ett som kräver fortsatt utveckling innan det uppfyller de krav som ställs på det. Det finns även en risk att utvecklingen av systemet inom myndigheten läggs ner på grund av organisationsförändringar..

Bakgrund och problem: De senaste 20 åren har offentliga organisationer genomgått stora förändringar. Många idéer inom reorganisering av offentliga verksamheter har kritiserats och har varit ett hett debattämne i media. Andra har blivit populära hos de forskare som har tagit fram ideén samt hos aktörer med ett specifikt intresse för offentliga organisationer. Målstyrning fick en kraftfull inverkan vid början av 1990-talet, det var då olika statliga myndigheter som kommuner och landsting började testa nya förändringar i de olika organisationers strukturer och styrmodeller. Några exempel på dessa är beställar-/ utförarmodell, resultatenheter och resultatstyrning.

?What is happening with open public space?? and ?Why is it happening now?? are the twooverarching questions in this master thesis. In the essay the concept of ?offentligt rum? (openpublic space) is defined as an exterior place accessible to the general public, such as squares,parks and streets. I have, based on the issues, identified the trends and tendencies of openpublic space in Sweden.The study consists of three sections.

Idag finns många nedlagda industrimiljöer som formats om för att fungera för nya ändamål. En del har övergått till att bli bostadsområden medan andra har blivit områden för handel. Gustavsbergs hamn är en del av ett historiskt industriområde för porslinstillverkning. Området ligger i Gustavsberg som är centralort i Värmdö kommun. Kommunens geografiska läge är Stockholms läns inre skärgård.

Om en organisation i dagens samhälle ska leva och utvecklas bör den vara flexibel och öppen för att arbeta på andra sätt än vad den många gånger är van vid. Att förändra ett arbetssätt är oftast lättare sagt än gjort, vilket organisationen bör vara beredd på. En förändring av arbetssätt kan komma att påverka hela kulturen inom organisationen. Något som blir mer aktuellt vid genomförandet av interna förändringsprojekt. När det finns en risk att ett projekt påverkar den egna organisationen kan man uppleva det som mycket viktigt att undersöka de risker och förändringar som skulle kunna påverka själva projektet.

I och med de pågående klimatförändringarna kommer framtidens utomhusgolv att se annorlunda ut än idag. I ett scenario där tjäle och snö inte längre skyddar våra gräsmattor kommer de att bli känsliga för den dagliga användningen under stora delar av året. Hur förhåller vi landskapsarkitekter oss till både brukarnas önskemål och klimatets förutsättningar? Måste vi se över ytanvändningen ? fördelningen av de markmaterial vi använder oss av på platserna vi skapar? Hur ser framtidens utomhusgolv ut?Jag har med detta arbete sökt nya vägar, material och tankar kring hur man i framtiden använder ytorna på bostadsgårdar och i offentlig miljö.