Vad ledningen gör för att öka vårdcentralens attraktionskraft genom att involvera personalen för ett ökat patientbemötande - en komparativ studie mellan offentlig och privat primärvård i Karlskronas närområde..

De barn som befinner sig i förskolan kommer att få uppleva övergången mellan förskola och förskoleklass. Det är barnet som tar steget in i den nya verksamheten, vilket innebär att barnet är i centrum.Syftet med studien är att lyfta barns, föräldrars och pedagogers upplevelser kring samverkan samt hur pedagogerna arbetar med samverkan vid övergång mellan de olika verksamheterna. Upplevelserna sätts i relation till tidigare forskning och styrdokumentens skrivningar. Studiens syfte grundar sig på frågorna: Hur upplever/upplevde barnet övergången från förskola till förskoleklass? Hur upplever föräldrar och pedagoger samverkan vid övergång från förskola till förskoleklass? Vilka uttrycksformer har samverkan i verksamheterna?Studiens utformning grundar sig i en kvalitativ metod och det har genomförts barnintervjuer, föräldra- och pedagogenkäter med öppna frågor där deras upplevelser kring samverkan beskrevs på ett detaljrikt och djupgående sätt.Resultatet av studien synliggör att barnen upplever/upplevde övergången med stor glädje och förväntan.

Byggnadsbranschen både i Sverige och internationellt sett har under en längre tid tampats med problem gällande bristande kvalitet avseende produkter och sviktande förtroende mellan branschens olika parter. För att råda bot på dessa problem har ett nytt sätt för att genomföra byggentreprenader tagits fram: partnering. Medans de privata byggherrarna är fria att upphandla byggentreprenader efter eget skön styrs de offentliga byggherrarna av Lag (2007:1091) om offentlig upphandlings(LOU) regler och principer. Uppsatsen utreder huruvida det är förenligt med LOU att genomföra byggentreprenader med hjälp av partnering. Som ett led i detta utreder uppsatsen även vad partnering innebär samt utreder vilka regler och principer som en offentlig byggherre har att följa enligt LOU då den upphandlar byggentreprenader över gällande tröskelvärde..

Syftet med den här studien var att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar den aktuella situationen rörande samverkan och ansvar inom såväl grundskolan som fritidshemmet. Tanken med studien var även att belysa deras åsikter och medvetenhet kring fritidshemmets integrering i skolan och det nya kravet på lärarlegitimation. Studien har utgått från en kvalitativ metod och med kvalitativ intervju som verktyg. I resultatet visar respondenterna en generellt god insikt kring ansvar och samverkan. Samtliga upplever en god samverkan lokalt men tror att situationen ser annorlunda ut nationellt.

Syftet med denna studie är att undersöka SFI-lärares upplevelser av sin arbetssituation under en offentlig upphandling. För att besvara syftet har i studien använts tre frågeställningar:- Hur beskriver lärarna att miljön på jobbet påverkas?- Hur beskriver lärarna att relationen mellan lärare och kommun påverkas?- Hur beskriver lärarna att privatlivet påverkas?För att besvara syftet har en kvantitativ metod där 12 lärare har svarat på en enkätstudie. Sedan har en kvalitativ metod används för att intervjua fyra av dessa SFI-lärare rörande deras arbetssituation under pågående offentlig upphandling. De svar som framkommit i enkätstudien samt intervjustu-dien har sedan analyserats enligt appraisalteorin.

Nästan en femtedel av den svenska befolkningen är 65 år eller äldre. Debatter kring privatisering av offentlig vård har aktualiserat frågan om likheter och skillnader mellan offentlig och privat verksamhet. Få undersökningar har gjorts av arbetsledarnas situation, trots att det är de som har verksamhetsansvaret. Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns några skillnader i befogenheter mellan arbetsledare på servicehus i offentlig och privat sektor, med fokus på de formella befogenheterna. Vi har gjort fallstudier av fyra servicehus i Stockholm.

Övergången mellan förskola och förskoleklass är något som de flesta barn kommer att få uppleva. Det är förskollärarnas och förskoleklasslärarnas uppdrag att skapa bra samverkansarbete i samband med övergången för att skapa goda förutsättningar för barnens lärande och utveckling. Studiens syfte är att lyfta pedagogers upplevelser kring samverkan mellan förskola och skola. Undersökningens centrala frågeställningar är: Hur samverkar förskolan och skolan i överlämnandet ur ett lärarperspektiv? Hur ser förskollärarna och förskoleklasslärarna på sekretessen vid övergången? Vilka utvecklingsmöjligheter för samverkansarbetet ser lärarna i förskolan och skolan?Studien utformar sig utifrån en kvalitativa metod och det har genomförts intervjuer med verksamma förskollärare och förskoleklasslärare.

Bakgrund: Detaljhandeln har under de senare decennierna genomgått en förändring där större kedjor tar allt mer plats. Den levande debatten om vikten av småföretagandet i Sverige gör att frågan väcks om vad som händer med småföretagen i detaljhandelns utveckling. Samverkan kan vara ett sätt för småföretagen att konkurrera mot de större aktörerna. Småföretagaren beskrivs inte sällan ha en önskan om att arbeta självständigt och en stark vilja om hur det egna företaget ska drivas. Då två av tre småföretag ändå väljer att regelbundet samarbeta med andra företag är det av intresse att undersöka vad småföretagen har för motiv till samverkan.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka varför småföretag väljer att ingå organiserad samverkan.

Detta arbete handlar om långtidssjukskrivna arbetsslösa som ska med hjälp av fördjupad samverkan, som är ett samarbete mellan försäkringskassan och arbetsförmedlingen kunna återgå till arbetsmarknaden. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur de långtidssjukskrivna uppfattar sin tid inom fördjupad samverkan på arbetsförmedlingen..

I denna studie ville jag belysa de olika aktörernas samverkan för barn i behov av särskilt stöd i förskolan. De metoder som användes för att uppfylla syftet var kvalitativa intervjuer. Med de kvalitativa intervjuerna ville jag bilda mig en uppfattning av hur varje aktör ser på samverkan kring barn i behov av särskilt stöd. Ur syftet lyftes tre frågeställningar fram, dessa användes sedan som grunden i mina intervjufrågor. Studien utgår utifrån ett sociokulturellt perspektiv och grundad teori (Grounded Theory).

Studien syftade till att undersöka hur några lärare i grundsärskolan och yrkesverksamma på barn- och ungdomshabiliteringen ser på samverkan dem emellan. Forskningsfrågorna var: Hur upplever och beskriver de samverkan med den andre parten? Vad har de för behov av samverkan med varandra? Vilka förutsättningar har de för samverkan? I studien gjordes tio semistrukturerade intervjuer med klasslärare i grundsärskolan, inriktning träningsskola, samt med arbetsterapeuter, sjukgymnaster och specialpedagoger på barn- och ungdomshabiliteringen. Genom en kvalitativ innehållsanalys med tolkning utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell framkom fyra teman: Olika former av träffar och deltagare, Dilemman i samverkan, Elevens lärande och utveckling i ett helhetsperspektiv samt Betydelsefulla faktorer. Resultatet visade att de samverkande parterna träffas på olika sätt med utgångspunkt från den enskilde elevens insatser från barn- och ungdomshabiliteringen.

Samverkan sker i många olika former och inom många olika områden. I människohanterande yrkeskategorier så som skola och socialtjänst bedrivs samverkan ofta med målsättningen att tillsammans med andra parter hjälpa en individ som behöver någon form av insats från samhället. Men även om många vill samverka för att en gemensam insats är nödvändig så är långt ifrån alla positivt inställda till samverkan. Varför? Jo för att det många gånger inte fungerar på ett önskvärt sätt.

De flesta av Sveriges kommuner har sedan länge sökt samverkan med närliggande kommuner för att uppnå kostnadsbesparingar och effektivisering. Ett av de områden som kommunerna söker samverkan kring är IT. Genom ett gemensamt förvaltningsnät, delad Internetuppkoppling och samkörning av informationssystem finns en förhoppning om att uppnå effektivisering och kostnadsbesparingar.Vi har i denna uppsats genomfört vad som kan liknas vid två fallstudier. De två fallen består av två kommunkluster. Det första kommunklustret består av tre kommuner; Köping, Kungsör och Arboga.

Med anledning av att flera kriser av extraordinära slag har inträffat i fredstid har förmågan att hantera dessa fått stor uppmärksamhet. Ett exempel är stormen Gudrun som lamslog delar av Sverige i januari 2005. För att kunna hantera sådana kriser behövs en fungerande beredskap och här har kommunerna en viktig roll. Om kommunerna har en väl utvecklad krisberedskap kan samhället bättre klara av en kris. Genom utvärderingar och erfarenheter från kriser har det visat sig att samverkan mellan kommuner är av stor betydelse för en god krisberedskap.

På gymnasiets Hotell och restaurangprogram är kurser inom vissa yrkesämnen till stora delar förlagda på APU-tid (Arbetsplatsförlagd utbildningstid). Detta innebär att delkurser och vissa moment som finns fastställda i kursmålen förväntas tillgodoses eleverna ute på en arbetsplats. Intervjuer med lärare och handledare har genomförts för att undersöka hur bedömningen av APU görs och hur samverkan mellan lärare på skolor och handledare på APU-platser ser ut.Elevernas insatser under denna arbetsplatsförlagda utbildning, APU, bedöms av handledare på APU-platserna. Denna utförda bedömning värderas in av lärarna i kursbetygen i de kurser som omfattas av APU. Undersökningen visar att bedömningen av elevernas insatser på APU sällan utvärderas med elever eller lärare.