Inledning: Sverige idag har ett stort utbud av revisionsbyråer. Där byråerna som räknas till Big-4, second tier samt övriga är verksamma på ett flertal olika platser runt om i landet. Det stora utbudet av byråer gör att små företag i Sverige har ett svårt val att veta vilken revisor de ska välja. Denna svårighet grundar sig i att revision som tjänst är svår att utvärdera innan den är köpt och erhållen.  De små företagen som fortfarande måste bli reviderade efter lagförändringen 2010 ställs nu och då inför valet av att välja revisor. Tidigare studier har konkluderat att det finns olika faktorer som påverkar valet av revisor.

Internationaliseringen av den högre utbildningen har lett till att fler studenter runt om i världen väljer att åka utomlands för att studera. Denna uppsats har för avsikt att undersöka studentmobilitet mellan Östra Europa och Norra Sverige samt få en förståelse för de inresande studenternas mål och ambition med deras vistelse i Sverige, samt även deras framtidsutsikter. Det finns även ett delsyfte att ta reda på om det finns skillnader och olika förutsättningar mellan könen när det kommer till att studera utomlands. Tillvägagångssättet för detta har främst skett genom intervjuer med utvalda respondenter. Uppsatsen sker på uppdrag av professor Ulf Mellström som är ansvarig för projektet ?Globalized eduscapes; students, learning and mobility in knowledge society?, (finansierat av Vetenskapsrådet 2010-2013) vars huvudsakliga syfte är att undersöka internationella studenters situation i Sverige.

Bakgrund och problem: Fo?retagskommunikation a?r en del av det som pa?verkar intressenterna na?r de skapar sig en bild av ett fo?retags identitet, image och rykte. Fo?retag vill genom ansvarskommunikation pa?verka ma?nniskors uppfattningar om dem och pa? sa? sa?tt skapa sig legitimitet. Da? bankbranschen oftast direkt kopplas till den finansiella infrastrukturen kommer andra fra?gor som etik, miljo? och socialt ansvar la?tt i skymundan.

I dagsläget förmedlar fastighetsmäklare sedan ett antal år tillbaka ett stort utbud av sidotjänster, då det finns en stark efterfrågan från kunder att få sådana tjänster förmedlade av mäklare i samband med en fastighetsaffär. Denna undersökning riktar in sig på fastighetsmäklares förmedling av tjänsterna besiktning och försäkring för dolda fel. Enligt nuvarande fastighetsmäklarlag är det inte tillåtet för mäklare ta ersättning för att förmedla sidotjänster som kan anses vara förtroenderubbande. Det innebär att mäklare idag lägger ner tid och arbete på att marknadsföra dessa tjänster åt tjänsteaktörer utan att få betalt för det. I det förslag till en ny fastighetsmäklarlag som Fastighetsmäklarutredningen har lämnat ska dock det generella förbudet mot förtroenderubbande verksamhet avskaffas och fastighetsmäklare ska få möjlighet att ta betalt utav sina samarbetspartners för förmedling av deras tjänster.

Titel:En attraktiv arbetsgivare - En studie om vad fastighetsmäklarstudenter attraheras och påverkas av vid valet av arbetsgivare.Nivå:C-uppsats inom ämnet företagsekonomiFörfattare:Martina Henke & Isabelle RosingHandledare:Sarah PhilipsonDatum:2013 - augustiSyfte:Syftet med studien är att undersöka vad fastighetsmäklarstudenter attraheras och påverkas av vid valet av arbetsgivare. Studien ska bidra till att vägleda företag att bli en attraktiv arbetsgivare, genom att studera vad fastighetsmäklarstudenter associerar till dessa.Metod:Studien är av kvalitativ art och med grund i vetenskaplig teori inom området marknadsföring har intervjufrågor till både studenter och fastighetsmäklarföretag utformats genom en operationalisering. Intervjuerna ägde rum under maj månad 2013. Intervjuerna har spelats in på band och sedan analyserats för att få fram vad företagen bör satsa på i sin rekrytering för att bli en attraktiv arbetsgivare.Resultat & slutsats:Stora organisationer bör tänka på att marknadsföra varför det är viktigt att vara del av en stor organisation och vilka fördelar detta kan vara. Det vi märkt i vår studie är att fastighetsmäklarstudenter i regel inte tycker detta är viktigt.

Arbetarstadsdelen Hagalund i Solna byggdes vid förra sekelskiftet och kom tidigt att anses förslummad men har sedan kåkstaden revs på 1960-talet omladdats till kulturhistorisk idyll. Som ett led i miljonprogramsbebyggelsen under tidigt 1970-tal byggdes nya Hagalund vilken snart kom att betraktas som nyslum. Mitt syfte är att analysera olika beskrivningar av gamla och nya Hagalund och undersöka varför en stadsdel kom att stämplas som ful, farlig och olämplig av utomstående men av de boende kom att upplevas som modern, trygg och bekväm. Jag har intervjuat arton personer som bor eller har bott i stadsdelen Hagalund och fått deras sense of place av sitt Hagalundsboende. Flera av familjerna har varit stadsdelen trogna i över 30 år och är in place med Hagalund.

Sammanfattning/abstrakt För att ett samhälle ska fungera måste människor känna tillit till de samhällssystem de ingår i. Dessa system kan utgöras av både sociala och kulturella strukturer. I takt med den tekniska utvecklingen har alltfler människor fått tillgång till internet. Detta innebär att begrepp som trovärdighet och tillit är centrala även för den digitala världen. Idag sköter dessutom en allt större del av Sveriges befolkning exempelvis hela sin ekonomi digitalt med hjälp av internetbanker.

Idag finns det många aktörer inom fastighetsmäklarbranschen. Det är en tuff konkurrens och det är viktigt för fastighetsmäklarföretagen att fokusera på alla olika delmoment vid förmedlingen. Att skapa goda kundrelationer är därför en förutsättning för att behålla och locka nya kunder till sig. Nöjda kunder ger företaget ett gott rykte vilket i sin tur leder till att andra får en bra uppfattning om företaget. För att kunna skapa goda kundrelationer räcker det inte med att prestera bra på en del av förmedlingen, ex annonsutformning, utan alla delar måste ha lika hög kvalité för att kunderna ska få en positiv bild av företaget.I denna studie har vi genom enkäter undersökt vad kunder förväntar sig på en visning samt tydliggjort vad fastighetsmäklarna idag tror att kunderna förväntar sig.

Svenska livsmedelsbutiker slänger idag en stor mängd matavfall varje år. Av detta skulle en betydande del, om hanterats annorlunda, kunnat konsumeras. Detta leder både till stora ekonomiska och miljömässiga förluster i samhället, för att inte nämna den etiska aspekten när fullt konsumtionsduglig mat slängs. För att inga resurser ska utnyttjas i onödan bör all mat som produceras även konsumeras. För den mat som blir matsvinn borde det finnas en alternativ användning för att på så sätt skapa ett mervärde av det som annars går förlorat. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som påverkar livsmedelsbutikers beslut i att inte använda sig av åtgärden donera mat till välgörenhet för att minska matsvinnet.

Tidigare var ett företags värde i de flestas ögon detsamma som de finansiella tillgångarna. Idag har dock allt fler fått upp ögonen även för de ?mjuka? delarna av företaget, såsom exempelvis varumärke, rykte och personalens kompetens. Detta blir speciellt tydligt i de företag där de huvudsakliga tillgångarna är immateriella. Företag med en låg andel fysiska tillgångar har ofta en stor skillnad mellan marknadsvärde och bokfört värde.

"Ginger Rogers did everything Fred Astaire did - only going backwards"Citatet används i flera litteraturer om returlogistik, detta för att ge uttryck åt den anspråkslösa betydelse returlogistik haft inom logistikvärlden, men som idag fått allt större betydelse. Uttrycket grundar sig i det rykte Fred Astaire hade, världens främste dansare. Vad som ofta kom i skymundan var prestationen från hans danspartner Ginger Rogers, trots att hon gjorde samma rörelser, fast baklänges och i högklackat.Det är enkelt, det är snabbt och du behöver inte trängas, fördelarna med e-handel är för konsumenten många, men hur påverkar denna utveckling företagen som bedriver butikerna? Handel av modevaror på internet har de senaste åren ökat markant, men det finns en problematik i att bedöma en produkt utifrån en bild, vilket är en bidragande faktor till att returer ökat avsevärt. Det finns många aktörer på marknaden och deras produktutbud är dessutom förhållandevis lika.

Sponsring har blivit en av de vanligaste marknadsf?ringsmetoderna och forts?tter att v?xa i popularitet. Sponsring inneb?r att ett f?retag k?per r?tten att associera sig med en r?ttighet, till exempel en idrottsklubb. Anledningen till dess popularitet kan ha att g?ra med dess varum?rkesbyggande egenskaper.

Idag finns det flera etablerade företag på marknaden som kan utgöra stora hinder för nyaaktörer att ta sig in på marknaden. Ett tidigt etablerat företag har ett försprång och kangenom olika distributionskanaler nå fram till konsumenterna med sitt budskap samt skapasig en position på marknaden. Det kan även medföra att det genererar till en hög grad avkundlojalitet som är svår att övervinna som ny aktör. Därmed krävs det mycketengagemang från nya etablerare för att synas på marknaden och finna en position.Medicintekniska branschen är väldigt komplex i den mån att det är svårt att ta sig in somny aktör. Svårigheten ligger i att det krävs mycket kunskap kring den avanceradeutrustningen samtidigt som arbetet sker med tandläkare och tandhygienister som är högtutbildade med hög integritet.

Konkurrensen om talangfull och skicklig personal har hårdnat i framförallt kunskapsintensiva branscher där de anställda ses som företagens viktigaste tillgång. Den ökade konkurrensen om arbetskraft har lett till att företagen måste fokusera betydligt hårdare på att inte bara rekrytera talangfull och skicklig personal, utan även få dem att vilja stanna kvar och arbeta inom organisationen. En strategi som växt fram det senaste decenniet är employer branding, vilket är ett verktyg företag kan och bör arbeta med för att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare bland nuvarande och potentiell personal. Företag kan uppnå målet med att bli en attraktiv arbetsgivare genom att vara framgångsrika i arbetet med att skapa ett starkt arbetsgivarvarumärke.I den här studien undersöker vi hur revisionsföretaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke. Det huvudsakliga syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för processen employer branding.

Med pengar som drivkraft skapas det innovativa tänkande som genom ett kringgående av gällande lagstiftning och redovisningsregler möjliggör en lukrativ illegal handel med skalbolag. Avyttringen av nämnda bolag ger såväl säljare som köpare förutsättningar för att otillbörligt eliminera beskattning av upparbetade vinster. När ett bolag har överlåtit sitt inkråm, det vill säga sina rörelsetillgångar, kvarstår ett skal innehållande till övervägande del likvida medel. I detta skede betraktas bolaget som en säck med pengar, vilken förmånligt kan köpas av såväl en seriös som oseriös intressent. Vad som skiljer dessa åt är deras intentioner gällande förvärvet och deras avsikter rörande vinstmedlen samt de skattekonsekvenser som dessa medför.