I takt med ökad globalisering och ökat ekonomiskt utbyte mellan länder världen över blir det allt viktigare att kunna jämföra information i företagens finansiella rapporter. I Europa har ett led mot ökad jämförbarhet varit krav på börsnoterade företag att följa IFRS, vars målsättning är att skapa en redovisning som är jämförbar och harmoniserad på global nivå. 2007 infördes IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar, som utvecklades då krav på riskupplysningar inte var tillräckliga i tidigare regelverk. Vid införandet fick regelverket större effekt på banksektorn än andra branscher, då bankernas totala tillgångar och skulder i genomsnitt 90 % utgörs av finansiella instrument. Banker har en central roll i samhället och en koppling till alla individer på ett eller annat sätt.Vår studie syftar till att undersöka hur banker på den svenska bankmarknaden lämnar riskupplysningar enligt kraven från IFRS 7, samt hur svenska banker riskupplyser i jämförelse med de utländska bankerna.

Kapitalmarknaden fattar dagligen beslut som basera på den informations som företag och medier kommunicerar genom pressrelease och övriga publikationer. En viktig del i informationsflödet är årsredovisning och kvartalsrapporter. Informationen kapitalmarkanden använder i dessa rapporter är primärt finansiella nyckeltal som tillämpas för att jämföra företag med varandra. Kapitalmarkanden är en starkt effektiv marknad vilket betyder att aktörerna har en likvärdig tillgång på information samt möjligheter att bearbeta denna. Dock är kapitalmarkanden inte helt effektiv marknad vilket betyder att informationsutbudet ej är helt symmetriskt.

Syfte: Vårt syfte är att analysera hur inre- och yttre motivation (Self-Determination Theory) och användning av tidsplaneringsverktyg (Time Management) interagerar inom Svensk Fastighetsförmedling. Vidare syftar studien till att analysera de eventuella kopplingar mellan Self-Determination Theory och Time Management som studien frambringar.Metod: Studien är av kvantitativ art och med grund i tidigare forskning utformades en enkät med totalt 38 frågor. Enkäten har konstruerats i Google Drive och distribuerats till respondenterna via e-post genom vår kontaktperson på Svensk Fastighetsförmedling. Totalt erhölls 303 enkätsvar, vilket innebar en svarsfrekvens på 38 %. Enkätsvaren har analyserats med hjälp av en korrelationsanalys och en faktoranalys.

Bakgrund och problem: När företag skall göra investeringar krävs någon form av finansiering. Leasing är en finansieringsform där leasingtagaren i utbyte mot periodvisa betalningar får använda leasinggivarens tillgång. Idag regleras leasingredovisning för noterade bolag i IAS 17, dock är på förslag att denna skall ändras. En viktig användare av redovisningen är investerare, som fattar investeringsbeslut utifrån de finansiella rapporterna.Syfte: Syftet med uppsatsen är att uppnå en större förståelse för hur förslaget på ny leasingstandard kommer att påverka investeringsbeteendet på stockholmsbörsen samt att undersöka förslagets påverkan på soliditeten.Avgränsningar: Då förslaget på ny leasingstandard ger störst effekt på leasingtagarens redovisning kommer enbart effekterna i dennes redovisning studeras. Det nyckeltal som studeras är soliditet, då det påverkas av den nya standarden och samtidigt är av intresse för analytiker.Metod: En kombination av kvalitativ och kvantitativ studie har genomförts.

Bakgrund och problem: Goodwill har sedan lång tid tillbaka varit ett omdiskuterat ämne ochreglerna gällande redovisningen ändrades avsevärt i och med ikraftträdandet av IFRSreglerna.Tidigare var företag tvungna att göra årliga avskrivningar men numera skagoodwillposten istället prövas för nedskrivning minst en gång per år. Det framgår tydligt attgoodwill är en post som det är mycket svårt att bestämma värdet på, vilket resulterar i ett stortutrymme för subjektiva bedömningar. I många resekoncerner utgör goodwill en betydandepost och de antaganden som ligger till grund för bedömningar av värdet får därför storbetydelse för om en nedskrivning krävs eller ej. Detta har lett fram till följande frågeställning:Hur genomförs nedskrivningsprövningen av goodwill inom utvalda resekoncerner och vilkenär den tillhörande problematiken?Syfte: Syftet är att utreda hur utvalda resekoncerner går tillväga vid en nedskrivningsprövningav goodwill samt vilken eventuell problematik som uppstår.

Bakgrund och problem: Verksamheter möter allt hårdare ekonomiska krav och är underständig utveckling. Under de senaste årtiondena har samhället gått ifrån stordrift därmarknaden erbjöds vad som tillverkades till att bli mer kundorienterat med köparen i centrum.Dagens ekonomistyrning är trots detta fortfarande kostnadsfokuserad, även om det är intäktersom driver företag framåt. När fokus hamnar på kundvärde blir även icke-finansiella mått merviktiga för verksamheter som är mer effektiva än finansiella prestationsmått för att förutspåframtida prestationer. Eftersom intäkter är ett relativt outforskat område är det intressant attgenomföra en studie av intäktsdrivare, som i dagsläget inte är speciellt omskrivet. Få studierhar gjorts tidigare och dessa i mer övergripande karaktär av enskilda intäktsdrivare, enbart enstudie har varit branschspecifik.

Alimak Hek tillverkar och säljer bl a kuggstångshissar. Kuggstångshissar skiljer sig från konventionella linhissar genom att de inte lyfts av vajrar, utan vandrar längs en kuggstång. Detta innebär att hissarna kan bära drivningen i direkt sammanknytning till hisskorgen, vilket i sin tur medför att de snabbt kan resas och användas även i svåra miljöer. Eftersom de inte behöver lyftas av en vajer är de kapabla att lyfta högt och tungt.Men likt andra typer av hissar är kravet på säkerhet högt, bl a måste hissarna utrustas med en nödbroms, kapabel att bromsa hissen om nöden kräver. Alimak Hek använder idag nödbromsar som bygger på en konstruktion som ursprungligen utvecklades på 70-talet, men genom årens lopp har tillägg gjorts för att klara nya krav.

Samhället har under de senaste decennierna börjat ställa mer krav på att företag ska implementera hållbarhetsarbete i sin dagliga verksamhet. Det finns dock företag som väljer att bortse från dessa förväntningar då de anser att hållbarhetsarbete har en negativ inverkan på lönsamheten i form av ökade kostnader, till exempel genom omstruktureringar och utbildningar. De företag som inte har valt att arbeta hållbart är de företag som inte har en långsiktig syn på hållbarhetsarbete och inte heller kunskap om de fördelar som det kan leda till, både för företaget i sig, miljön och samhället i stort. En undersökning har visat att flera börsnoterade bolag i Sverige fortfarande har mycket att arbeta med inom hållbarhetsområdet. Däremot ökar medvetenheten kring att företag kan medverka till en mer hållbar utveckling.Den forskningsfråga som då blir aktuell är hur börsnoterade bolag i Sverige förenar lönsamhet och hållbarhet med fokus på miljöansvar.

Miljöfrågor har på senaste tid fått stor uppmärksamhet i samhället och media vilket skapatstora debatter kring ämnet, speciellt kring vårt sätt att producera och konsumera i samhället. ISverige växer sopberget i takt med svenskarnas konsumtionsmönster. Ju fler produkter vi harråd att köpa desto fler förpackningar att återvinna, förbränna eller bara lägga på soptippen.Förpackningar har på så sätt satts i fokus där de ses som en stor källa till de rådandemiljöproblemen som samhället stångas med. Den gröna revolutionen och globaliseringen ikombination med en ökad medvetenhet hos allmänheten har lett till att fler köpare ställer kravpå företag att ta ett större samhällsansvar, såväl etiskt, socialt och ur miljösynpunkt.Syftet med studien är att ta reda på vad för inverkan miljövänliga förpackningar har på ettföretags miljöprofil och varumärke. Vi vill även försöka ta reda på hur företag börkommunicerar sin miljöprofil ut mot konsument och kund.

Kvalitet är viktigt för utvecklingsföretag, det ger nöjda kunder och gör att efterfrågan på produkterna ökar, d.v.s. kvalitet är lika med lönsamhet (Tisell, 1991). I många av dagens branscher råder hård konkurrens och där har kvalitetsstyrning blivit ett viktigt medel för att uppnå lönsamhet (Söderstedt, 1995). Hur uppnår man då kvalitet?Traditionellt har kvalitetsarbete inneburit att man utför kontroll på själva produkten och kasserar de produkter som inte håller måttet.

Den här uppsatsen är baserad på tidigare forskning av företag som har en bakgrund från företaget JC. I tidigare forskning framträder JC som ett framgångsrikt företag. Det som var kännetecknande hos JC var bland annat det kreativa arbetsklimatet som var öppen och utmanande samt det dynamiska ledarskapet inom företaget. Sammanlagt har elva nya företag skapats av personer med denna bakgrund. De nya företag som har identifierats startades under perioden 1990-2007, med tyngdpunkt i slutet av 1990-talet.

?En del tycker att den fria företagsamheten är en tiger som borde skjutas, andra menar att den är en ko som ska mjölkas, i själva verket är det hästen som drar hela lasset?. ?Den fria företagsamheten, mitt och ditt engagemang, och alla människors engagemang är ju det som gör att samhället utvecklas?.*Det är vad denna uppsats handlar om, företag och deras möjligheter att bli framgångsrika. Det finns inget givet recept eller sätt för ett företag att lyckas, utan för några går det bra och för andra mindre bra.

Med det nya millenniet blommade IT-industrin som allra bäst och investerare omsatte stora mängder pengar i aktier och IT-bolagen. Tillväxten var hög och nya aktörer slog sig snabbt fram på marknaden. Sen ?sprack bubblan? som det sägs. Tillväxten stannade upp och försvann, på samma sätt försvann många av dessa nya IT-bolag.

Bakgrund: Åren 86-97 kännetecknas som en period med flera stora reformer och en svensk konjunktur som nådde sin botten med tre år i följd av negativ BNP-tillväxt. Påtagligt var även reaktionen från Stockholmsbörsen som i samband med lågkonjunkturen upplevde en kraftig nedgång. Vad drev då denna avkastningsutveckling, vinsterna eller värderingarna av dessa? Hur såg sambandet ut mellan konjunktur, bolagsvinster, vinstvärderingar och börsutveckling för perioden?Syfte: Syftet med denna uppsats, på uppdrag av Melker Schörling AB, är att studera avkastningsutveckling, bolagsvinster och P/E-multiplar över en konjunkturcykel för att analysera till vilken grad multipelexpansion/kontraktion kontra vinsttillväxt drivit avkastningen för olika branscher på Stockholmsbörsen.I ett andra skede utreds huruvida prognoser för P/E-tal och branschvinster på Stockholmsbörsen korrelerat med konjunkturen samt även hur EBITDA- och vinstmarginaler inverkat på aktievärderingar under tidsperioden. Utifrån studiens resultat kommer eventuella lärdomar kopplas till dagens konjunkturella situation.Genomförande: Insamlat datamaterial i form av siffror och nyckeltal utgår från Affärsvärldens tidsskrifter och årsböcker med början 1986 och slut 1997.

Bakgrund och problem: Goodwillpostens behandling i redovisningen är ett ämne som diskuterasflitigt i branschrelaterad litteratur. Problemet är att bolag i olika grad identifierar immateriellatillgångar, en skillnad som får följder för om värdet skrivs av eller nedskrivningsprövas. Dånedskrivning i litteraturen anses medföra högre resultat kan underlåtelse att redovisa immateriellatillgångar användas i syfte att påverka resultatet. Denna resultatpåverkan kan även utnyttjas som ettmedel för att gynna företagsledare i samband med särskilda situationer i företaget.Syfte: Syfte med studien är att se huruvida de studerade bolagens redovisade resultat påverkas avatt företaget har identifierat samtliga immateriella tillgångar som ingår i goodwillposten, vilkaskrivs av över en bestämd nyttjandeperiod, jämfört med nuläget att posten nedskrivningsprövas.Givet att resultaten skiljer sig åt undersöks om indikationer på resultatmanipulering finns i detempiriska materialet.Avgränsningar: Studien omfattar de bolag, inom branschen för konsumenttjänster, som vidstudiens tidpunkt var noterade på någon av listorna Small Cap, Mid Cap eller Large Cap på NasdaqOMX Stockholm. De år som studeras är 2008-2013.Metod: Materialet som studeras är huvudsakligen inhämtat från årsredovisningar tillhörande deföretag som ingår.