Det här examensarbetet är utfört på uppdrag av Visualiseringscentrum i Umeå. Syftet med studien har framför allt varit att få svar på tre frågor: • Finns det intresse och behov av att använda 3D visualisering vid kommunal planering och vägprojektering? • Finns det någon teknik som, om det finns intresse och behov, kan användas för att tillgodose de behoven? • Finns det några andra branscher där 3D visualisering skulle vara intressant att använda? För att få svar på den första frågan har ett antal intervjuer av nyckelpersoner på stadsbyggnadskontor, Vägverket samt konsulter i bygg- och planeringsbranschen genomförts. Resultatet av dessa intervjuer visar att det finns ett intresse och ett antal tänkbara tillämpningar för 3D visualisering. Ett tänkbart användningsområde är i samband med offentliga visningar av planerade byggprojekt, vägar eller byggnader.

Vår avsikt med uppsatsen är att utöka varumärkesteorin. Detta har vi försökt göra genom att införa ett nytt begrepp som vi kallar varumärkestvätt. Den varumärkesteori vi haft som utgångspunkt är varumärkesutvidgning och varumärkessamverkan. Vi menar att det finns olika branscher där mer eller mindre moraliskt tvivelaktiga produkter marknadsförs. Vårt fallstudieföretag Private, är en stor aktör inom en traditionellt moralisk tvivelaktig bransch, nämligen porrbranschen.

Syfte: Uppsatsens syfte är att ur ledningens perspektiv undersöka hur företag med olika kundgrupper arbetar med intern marknadsföring. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsintervju, på två företag som verkar i olika branscher. Slutsats: För tjänsteföretag ses personalen som den viktigaste tillgången. Teorier inom intern marknadsföring syftar till att behandla medarbetarna som företagets interna kunder. Vårt resultat visar att det föreligger både likheter och skillnader i företagens arbete med intern marknadsföring. Båda företagen värdesätter intern marknadsföring, men deras arbete att skapa detta skiljer organisationerna åt..

Studien baseras på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med representanter från nio företag i fyra olika branscher samt två fackförbund. Inhyrd personal används främst för att täcka ett flexibilitetsbehov, men även för kompetensförsörjning. Resultatet visar vilka faktorer som påverkar valet av att använda olika typer av inhyrd personal. Det går att utläsa ett samband med att hyra in arbetskraft och behovet av flexibilitet samt kompetensförsörjning. Tidigare forskning förklarar hur och på vilket sätt företag använder bemanningsföretag.

Uppsatsens titel: Personalliggaren och det certifierade kassaregistrets betydelse för berörda aktörerUppsatsnivå: Kandidatuppsats - ExternredovisningFörfattare: Matilda Rantala och Maria NilssonHandledare: Arne SöderbomProblembakgrund: Svart arbetskraft och oredovisade intäkter är ett stort problem för samhället och som ett steg till att öka kontrollen infördes Lag (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m. Statistik visar på tydliga förändringar i redovisning av löner men märks förändringar bland berörda aktörer.Frågeställning: Hur bedömer kvalificerade personer inom revisionsbranschen och granskningspersonal på Skatteverket att deras roll har påverkats av Lagen om personalliggare och Lagen om certifierat kassaregister?Syfte: Syftet är dels att beskriva och analysera hur berörda personer anser att de påverkats av införandet av Lag (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m., dels att analysera förändringarna som dessa lagar fört med sig. För att uppnå syftet kommer vi genomföra och analysera intervjuer med både Skatteverket och större och mindre revisionsbyråer, på så vis kan vi upptäcka eventuella likheter och skillnader mellan dessa.Metod: För att få fram relevant data kopplat till vår frågeställning har vi valt att utgå från en kvalitativ studie. Då det finns få teorier att utgå från inom området har vi valt ett induktivt angreppssätt och på så sätt skapa nya teorier.Resultat: Det finns tydliga skillnader bland små och stora revisionsbyråer.

Vårt syfte med denna uppsats är att se hur begreppet CSR kan skilja sig från olika företag och branscher. Men även hur arbetet om att skapa ett hållbart samhälle har förändrats med tiden.Bakgrund: Hållbarhetsfrågor har funnits sedan länge men har under senare år fått allt större uppmärksamhet. Det finns många olika definitioner för arbetet, vilket även speglar att arbetet skiljer sig åt mellan företag. Aktiviteterna som bidrar till ett hållbart samhälle är frivilligt och sträcker sig utanför vad la-gen skriver.Metodik: Vår undersökning grundar sig i en kvalitativ forskningsme-tod med ett abduktivt angreppssätt. Insamlingen av data ge-nomfört via semi-strukturerade intervjuer med sju företag inom olika branschområden..

Innan företag ska penetrera en marknad är det viktigt att de har tillräckligt med information om vilka möjligheter och hot marknaden står inför samt vilka behov företagen på marknaden har. Denna magisteruppsats syftar till att utreda framtidsutsikterna inom branscherna solenergi och vågkraft samt identifiera OEM-företagens behov inom dessa branscher. Det verktyg vi har använt för att utreda branschernas framtidsutsikter är delar av SWOT-modellen, där fokus har lagts på externa faktorer som påverkar en marknad. För att identifiera OEM-företagens behov har vi använt teorier kring OEM-marknaden och OEM-företags köpkriterier samt ABB:s egen erfarenhet och kunskap om denna marknad.För att ge en informationsrik och heltäckande bild har vi genomfört intervjuer med Energimyndigheten och OEM-företag inom branscherna solenergi och vågkraft, då de besitter kunskap om vilka möjligheter och hot branscherna står inför. Vidare har intervjuer genomförts med OEM-företagen för att få information om vilka behov företag inom dessa branscher har.Med anledning av ett ökat intresse och medvetenhet kring klimat-förändringarna har politiska målsättningar satts upp och åtgärder vidtagits för att hejda klimatförändringarna och öka användningen av förnyelsebara energikällor.

Syftet med uppsatsen är att jämföra utdelning mellan olika företag i samma bransch på Stockholmsbörsen. Vi vill studera om det är möjligt att härleda företags utdelning till vilken bransch de befinner sig i. Genom att studera korrelationen mellan utdelning och branschtillhörighet studerar vi sambandet mellan dessa variabler. Genom vår regressionsanalys har vi har kunnat påvisa ett samband mellan utdelning och branschtillhörighet för ett flertal branscher under de undersökta åren. Samtidigt ger regressionen en svag förklaringsgrad, vilket tyder på att det finns ytterliggare faktorer som påverkar utdelningen..

TeliaSonera har sedan ett tag tillbaka inlett ett projekt med ett antal företag inom byggbranschen. Projektet går ut på att ta fram kontrolltekniker som kontinuerligt mäter en byggnads tillstånd genom hela dess livstid, så att eventuella brister kan upptäckas innan de blir till ett problem. Med andra ord är tanken att ha någon form av teknik som kontinuerligt avläser diverse egenskaper i en byggnad som exempelvis fuktighetshalten i väggarna, om ventilationen fungerar som den ska och halten av olika ämnen i luften.Det praktiska syftet var att verifiera om trenden kontinuerlig kontrollmätning efterfrågas genom att ta kontakt med branschexperter inom såväl byggbranschen som vissa andra parallella branscher och se om även de uppmärksammat denna. Under antagandet att de gjort det, var intentionen vidare att försöka urskilja de så kallade lead users. Lead users är användare vilka erfar behov före marknaden som helhet samt som är benägna till att vara innovativa, då en lösning på deras behov förväntas medföra stor nytta för dem.

Vi avser att undersöka vilka motiv företag har när de väljer att samarbeta kring varumärken samt vad det kan uppkomma för fördelar och nackdelar med allianserna. Vi vill även ta reda på vilka faktorer det finns för att lyckas med en varumärkesallians. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ metod. Vi har utfört intervjuer med fem allianser inom olika branscher. Det vanligaste motivet till att ingå en varumärkesallians är att kunna skapa ett mer framgångsrikt koncept än tidigare.

Uppkomsten av fenomenet sociala medier har skapat ett nytt sätt för företag att omforma sin marknadskommunikation. Sociala medier har förändrat sättet som människor kommunicerar på, hur information och innehåll sprids på Internet samt hur företag och kunder har en mer relationsbunden kontakt mellan varandra, vilket denna studie i högsta grad belyser. Uppsatsen bidrar med en grundläggande förståelse kring hur två olika företag, IT-företaget Microsoft och PR-företaget Prime, valt att arbeta med de sociala medierna i sin marknadskommunikation. Det är viktigt att som kommunikatör kunna orientera sig i den sociala mediemiljön, då forskning visat att åtskilliga företag saknar kunskap för att hantera fenomenet. Denna studie inriktar sig på hur sociala medier påverkat marknadskommunikationen inom två olika branscher och hur det i så fall skiljer sig åt.

Dagens arbetssituation med ökad stress och hög arbetsbelastning, tillsammans med sämre kostvanor och minskad fysisk aktivitet ger en försämrad hälsa hos allmänheten. Detta är bidragande orsaker till att både sjukskrivningar och förtidspensioneringar har ökat dramatiskt under de sista åren (Utbult och Lindwall, 2000). Arbetsplatsen som arena är värdefull och mycket passande för arbete med friskvårdsfrågor. Men om tonvikten läggs på rehabilitering kommer detta varken att leda till att ohälsa undviks eller att produktionen på företaget stärks. Om man däremot arbetar hälsofrämjande ligger man steget före och har därmed möjlighet att undvika att problemen överhuvudtaget uppstår (Johnsson m.

Syftet med vår magisteruppsats är att ta reda på hur några mindre företag i olika branscher har uppfyllt sina informationsbehov för den interna styrningen samt att undersöka vilka faktorer som begränsar företagens utformning av redovisning för intern styrning. Samtliga företag vi har studerat har någon form av internredovisning, även om den inte alltid är så formaliserad. Endast de två företag som har den mest utvecklade internredovisningen är själva missnöjda med hur de uppfyller sina informationsbehov. De begränsande faktorer vi har identifierat är kostnad, tid, verktyg, intresse, tradition, kunskap, nytta, tillväxtambitioner och rådgivning. Bristande kunskap verkar dock vara den bakomliggande orsaken till samtliga..

Bakgrund och problem: Lean återfinns traditionellt inom tillverkande företag men är ocksåapplicerbart i andra branscher. Tjänstesektorn ökar kraftigt samtidigt som konkurrensen hårdnaroch kunder kräver allt bättre service. Detta skapar en möjlighet för tjänsteföretag att tillämpaLean i sin organisation. Däremot finns det för få empiriska studier på området för att kunnasäkerställa tillämpbarheten av Lean i tjänsteproducerande organisationer.Problemfråga: Hur kan tillämpningen av faktorer från Leanfilosofin se ut, ur ettmanagementperspektiv, i tjänsteföretag?Syfte: Tidigare forskning efterfrågar fler studier kring tillämpning av Lean i tjänsteproducerandeföretag.

Innan företag ska penetrera en marknad är det viktigt att de har tillräckligt med information om vilka möjligheter och hot marknaden står inför samt vilka behov företagen på marknaden har. Denna magisteruppsats syftar till att utreda framtids-utsikterna inom branscherna solenergi och vågkraft samt identifiera OEM-företagens behov inom dessa branscher. Det verktyg vi har använt för att utreda branschernas framtidsutsikter är delar av SWOT-modellen, där fokus har lagts på externa faktorer som påverkar en marknad. För att identifiera OEM-företagens behov har vi använt teorier kring OEM-marknaden och OEM-företags köpkriterier samt ABB:s egen erfarenhet och kunskap om denna marknad.För att ge en informationsrik och heltäckande bild har vi genomfört intervjuer med Energimyndigheten och OEM-företag inom branscherna solenergi och vågkraft, då de besitter kunskap om vilka möjligheter och hot branscherna står inför. Vidare har intervjuer genomförts med OEM-företagen för att få information om vilka behov företag inom dessa branscher har.Med anledning av ett ökat intresse och medvetenhet kring klimat-förändringarna har politiska målsättningar satts upp och åtgärder vidtagits för att hejda klimat-förändringarna och öka användningen av förnyelsebara energikällor.