Varför köper vi idag skandaler? Och varför är det främst den kända kvinnan som attribueras med skandal? Konkurrensen medier emellan ökar konstant enligt medieforskare. Givetvis väcker skandaler uppmärksamhet, vilket handlar om våra tankar och känslor, som dessutom handlar om medias närmanden oss. Detta kan även ha att göra med synen på den exponerade kvinnokroppen. Ena sidan väcker detta mannens sexuella lust och andra sidan väcker det negativ uppmärksamhet.

Den uppsats som i följande beskrivs har syftat till att ur ett konsumentperspektiv undersöka och förstå vad som gör att unga konsumenter väljer att lyssna på den populärmusik de lyssnar på. Detta för att förstå hur marknadsförare ska marknadsföra artister i den förändrade musikindustrin. För att uppnå detta syfte har tre stycken fokusgrupper genomförts med ungdomar i åldrarna 16-18 år från Stockholm. De frågor vi formulerat till fokusgrupperna baserades på hur unga konsumerar musik, hur de skaffar information om musik, vilken roll spelar andra ungdomars musikval, vad som skulle få dem att betala för musik, hur de definierar sin personlighet, samt hur de visar grupptillhörighet. Svaren tolkades utifrån teorier inom konsumentbeteende och marknadskommunikation.

SyfteSyftet med denna uppsats är att tydliggöra samt klarlägga hur artister och teamenkring dessa arbetar för att bygga och bibehålla starka relationer mellan fan och artist.Fortsättningsvis vill vi även öka förståelsen kring hur fansen uppfattar denna typ avarbete för att upprätthålla relationen.Utifrån syftet har vi utvecklat följande forskningsfråga;- Vad präglar artistens och dennes medarbetares arbete med relationerna gentemotfansen?MetodVi har i denna uppsats valt att arbeta utifrån en kvalitativ ansats för att kunna samla inrelevant information från olika perspektiv och för att få en djupare förståelse förämnet. Vi har intervjuat tio olika respondenter, både fans och inflytelserika personerinom musikbranschen. Dessa har genomförts face-to-face, via mail samt över Skype.Förutom intervjuerna har vi även analyserat litteratur, artiklar och onlinekällor.SlutsatserUppsatsen sammanfattas i ett avslutande kapitel bestående av våra slutliga tankar ochen kort sammanfattning av svaret till vår forskningsfråga. I detta kapitel presenterar viatt relationen mellan artist och fan behöver vara personlig för att en artist ska kunnaskapa en varaktig lojal fanbase.

Bakgrund: Platserna som ger artister möjligheter att nå ut med sin musik har ökat massivt i och med Internet och alla de digitala plattformar som finns idag. Det är således lättare att möjliggöra lyssnande men det behöver inte betyda att någon lyssnar. Konkurrensen har ökat och skivbolag tar numera färre risker med nya artister. Därmed behöver okända artister på egen hand ta sig till en uppmärksammad nivå. Forskningsfråga:Vad krävs idag av en artist för att uppmärksammas av publik, media och branschfolk i Sverige? Syfte:Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur projekt Talangcoaching på bästa sätt ska coacha sina Talanger så att de uppmärksammas av publik, bransch och media i Sverige.

I uppsatsen behandlas frågeställningarna: Går det finna ett gemensamt sound hos musiken som spelas i P3? Och hur ser P3:s tablå ut under en vecka? Dessa frågeställningar undersöks för att ge en bild av den musik som spelas i P3 som är Sveriges Radios ungdomskanal. Frågorna undersöks genom att utgå från tidigare forskning i ämnet, information från P3:s hemsida samt genom djupgående analyser av sju låtar från de artister som spelades mest under vecka 46 år 2010. Analyserna utformas utifrån Gunnar Ternhags gehörsbaserade analysmetod. Även Lars Lilliestams gehörsbaserade analysmetoder av rock och blues används.Analyserna presenteras först låt för låt och sedan sammanfattas likheter och skillnader hos musiken som spelas.

Denna uppsats underso?ker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varuma?rke via sociala medier utan att ha na?gra konton pa? sociala medier registrerade i sitt namn, eller o?verhuvudtaget vara aktiv pa? na?tet.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka ett ho?gst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsa?ga ra?dande normer inom musikbranschen, fo?r att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att o?verhuvudtaget vara aktiv online. Detta underso?ks genom att kartla?gga och problematisera Jaqes strategi samt ja?mfo?ra den mot Sveriges tva? sto?rsta skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin besta?r av fyra kvalitativa expertintervjuer.

Denna uppsats underso?ker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varuma?rke via sociala medier utan att ha na?gra konton pa? sociala medier registrerade i sitt namn, eller o?verhuvudtaget vara aktiv pa? na?tet.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka ett ho?gst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsa?ga ra?dande normer inom musikbranschen, fo?r att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att o?verhuvudtaget vara aktiv online. Detta underso?ks genom att kartla?gga och problematisera Jaqes strategi samt ja?mfo?ra den mot Sveriges tva? sto?rsta skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin besta?r av fyra kvalitativa expertintervjuer.

Syfte/ Syftet med denna studie är att undersöka hur artister använder sig av storytelling som ett verktyg i sitt varumärkesbyggande. Vi har studerat i vilka former historieberättande yttrar sig och vilka berättartekniska byggstenar som ligger till grund för historier inom musikindustrin. Följande frågeställning har utgjort grunden för studien; Hur använder sig artister av storytelling som ett verktyg i sitt varumärkesbyggande?Metod Studien bygger på textanalys i form av en fallstudie. Med en begränsning av två olika fall - Lady Gaga och Rolling Stones ? har vi valt att samla in relevant data i form av textmaterial såsom musikvideor, fotografier, intervjuer, dokumentärer och presentationstext.

Idag använder många band och artister utan skivkontrakt olika tjänster på Internet för för att publicera sitt material. Dagens populära tjänster saknar antingen en välutvecklad musikspelare eller en webbplats med community.Syftet med det här arbetet är att med hjälp av molntjänsten Google App Engine, programspråket Python och ramverket Django utveckla en mer komplett tjänst.Arbetet resulterade i grunden till en tjänst samt en rad positiva och negativa slutsatser gällande valet av teknik..

Denna uppsats underso?ker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varuma?rke via sociala medier utan att ha na?gra konton pa? sociala medier registrerade i sitt namn, eller o?verhuvudtaget vara aktiv pa? na?tet.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka ett ho?gst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsa?ga ra?dande normer inom musikbranschen, fo?r att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att o?verhuvudtaget vara aktiv online. Detta underso?ks genom att kartla?gga och problematisera Jaqes strategi samt ja?mfo?ra den mot Sveriges tva? sto?rsta skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin besta?r av fyra kvalitativa expertintervjuer.

Fonogrambranschen har aldrig mått sämre än idag, i alla fall inte under de senaste 17 åren och några av dessa faktorer som bidragit till nedgången finns presenterade i den här rapporten. Det vi kan se klart och tydligt är en koppling mellan den sjunkande fonogramförsäljningen och konsumentens ökande intresse för filmköp. Allt för låg kvalité på artister och album har lett till fonogrambranschens nedgång och den låga kvaliteten på fonogram gör att konsumenten tappar intresse för produkten och väljer att köpa en alternativ produkt..

I många år nu har det varit vanligt förekommande att människor suttit hemma vid sin dator och med några få klick laddat ner filmer, musik och programvaror, till en början helt lagligt, men med åren har lagar kommit till som har gjort det mer och mer olagligt.Oavsett om det har varit lagligt eller inte, så är det troligt att många artister, filmmakare och liknande gått miste om stora summor pengar i förlorade inkomster på grund av att folk inte har betalat för att ta del av deras verk, utan istället valt att ladda ner dem över Internet.Det faktum att fildelning har blivit så pass vanligt och att folk inte har sett det som ett särskilt allvarligt brott, har lett till att fildelning länge har varit ett hett omdiskuterat ämne i media, bland upphovsrättsinnehavare och bland folk i allmänhet. Upphovsmän och upphovsrättsinnehavare, såsom filmbolag, författare och artister har legat på och debatterat för att försöka få till en hårdare lagstiftning för att försvåra fildelning och kopiering av upphovsrättsskyddat material, samt för att få till hårdare straff mot fildelning.Flera försök från beslutsfattare har gjorts för att råda bot på problemet, nya lagar har stiftats och avtal har skrivits under. Frågan är om de nya lagarna och avtalen gör någon nytta? Blir folk avskräckta från att fildela eller fortsätter de som förut? Många har säkert under många år blivit bortskämda med att kunna sitta hemma vid datorn och på några minuter få hem de senaste filmerna och den nyaste musiken helt gratis, vilket säkert gör det svårt att helt plötsligt sluta fildela och börja betala för film och musik igen..

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur lusten och olusten påverkar skapandet. Utifrån syftet formulerades problemformuleringarna: Hur beskrivs lust och olust hos skapande människor och vilka likheter och skillnader finns det hos skapande människor? Vilka faktorer påverkar lusten och olusten? Hur gör skapande människor för att få lusten tillbaka om de känner olust? Metoden jag använde mig av var kvalitiva intervjuer. Jag valde fyra konsthantverkare, två etablerade och två oetablerade som informanter. Informanternas utsagor tolkades på ett hermeneutiskt vis.

Denna uppsats beskriver skillnaderna mellan svensk och dansk beskattning beträffande såväl inhemska som utländska idrottsmän. Sverige dammsugs på spelare på grund av att de danska reglerna är mycket förmånliga i förhållande till de svenska för utländska artister. Många svenska klubbar försöker kringgå full beskattning med hjälp av en så kallad signing bonus..

En Cirkus i ett parkeringshus ? en omdefiniering av en existerande och oanvänd struktur med en spännande rörelse på en växande plats ? Telefonplan. En plats för performativa artister att komma samman och utveckla sina idéer och producera en föreställning.  En hemmascen att arbeta utifrån och en fast punk att arbeta på då arbetsplatserna även finns inom enstaka evenemang. En kreativ plats med flexibla rum med en rytm mellan träning, produktion och scen..