Syftet med uppsatsen har främst varit att utreda hur riskerna för fåglar och fladdermöss hanteras i tillståndsprövningen av vindkraft. Vindkraft brukar ofta beskrivas som den miljövänligaste energikällan som finns eftersom vinden är förnybar, inhemsk och gratis. Ett vindkraftverk ger inte upphov till några utsläpp eller avfall under driften och efter ca åtta månader har lika mycket energi producerats som går åt för tillverkningen av verket. Utifrån ett globalt perspektiv skulle de flesta gynnas av att andelen förnybara energikällor ökade eftersom det skulle minska utsläppen av klimatstörande gaser. För att underlätta utbyggnaden av vindkraft har svenska politiker bland annat tagit bort den tidigare dubbelprövningen och ändrat gränserna mellan anmälan och tillstånd.

Offentliga platser i städer är viktiga för att människor ska kunna mötas men även av demokratiska skäl. Det offentliga livet har utspelat sig på olika sätt under historien och i dag präglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling är att offentliga ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar på hur privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrån ett planerings- och maktperspektiv. Syftet är att undersöka hur privatisering av offentliga platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt vilken påverkan omgestaltning får över det offentliga livet på platsen.

Värdebegrepp är vanliga att använda som mål och policyer i vårt samhälle, varför de i denna studie benämns som värdepolicyer. Dessa policyer skapar komplexa situationer för de som ska implementera begreppen i sina arbeten. Trots detta fortsätter de att öka och ett begrepp som fått mer och mer uppmärksamhet är social hållbarhet. Social hållbarhet ses i denna studie som en värdevision. Det används som en vision av politiker för hur de vill förändra hela verksamheter och kommuner, med strävan att få bukt med stora sociala problem, som ökande klyftor i hälsa och utanförskap i samhället.

Denna undersökning syftar till att kartlägga Botkyrka Kommuns kulturprofilering samt se hur den påverkar det konstnärliga innehållet hos kulturverksamheterna som är verksamma inom kommunen. Detta är en fallstudie med en kvalitativ forskningsdesign där primärdata utgörs av ostrukturerade intervjuer med tio informanter som på något sätt arbetar inom ramen för Botkyrkas kulturarbete. Informanterna utgörs av en politiker, en extern kulturstrateg, tjänstemän och verksamhetschefer på kulturverksamheterna. Förutom Botkyrka kommun har Cirkus Cirkör, Mångkulturellt centrum, Subtopia och Xenter funnits representerade i studien. Det analytiska verktyg som använts verkar med bakgrund till de reformativa förändringarna inom offentlig förvaltning och tankarna om den nya ekonomin, där kultur och ekonomi närmar sig varandra allt mer. Utifrån institutionaliserade idéer skapas en växelverkan mellan regler, aktörer och handling som i sin tur skapar och skapas av diskurser.

Samhället och skolan följer varandra, de utvecklas hela tiden åt olika håll med olika pedagogik i grunden och olika politiker som styr. Däremot, det som följer med hela tiden, oavsett förändringar, och trots alla olika betygssystem, är att eleverna ska bedömas av sina lärare.  Bedömning och betygsättning är en viktig del i lärarens arbete och vikten av att det görs rätt och rättvist är i hög grad viktigt då det också kan sätta elevernas framtid på spel. Eleverna ska senare, efter grundskola och gymnasium, kunna söka sig vidare på sina betyg till högskola eller universitet. Det är viktigt att eleverna har fått rätt betyg, varken för höga eller för låga.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med studien har varit att jämföra politikers och idrottslärares uppfattningar om betyg och bedömning i relation till ämnet idrott och hälsa. För att uppfylla syftet har vi undersökt vilka fördelar och nackdelar som finns med betyg, vilka utvecklingsområden som finns inom området betyg och bedömning, samt jämfört politikers motiv till och idrottslärares åsikter om betygsättning i tidiga åldrar.Metod: Metoden som använts är kvalitativ i form av intervjuer. Två strategiska urval har genomförts för att finna de respondenter som ingått i studien. Urvalskriterier har bestått av att idrottslärarna skulle ha arbetat minst tre år på grundskola inom årskurserna sex till nio, och politikerna skulle tillhöra ett av allianspartierna och vara anslutna till utbildningsutskottet i riksdagen. Som teoretisk referensram har vi använt oss av Lindes läroplansteori samt utgått från Wrights handlingsteori med dess fyra bestämnings faktorer.Resultat: De båda respondentgrupperna ser likartat på betygens fördelar.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som karaktäriserar planeringen av det offentliga rummet i den samtida svenska staden, samt hur dagens utformning av det offentliga rummet påverkar dess användning. De förändringar som många svenska städer genomgått sedan 1970- talet återspeglas idag på olika sätt i stadsmiljön. Göteborg är en av de städer där förändringar syns tydligt exempelvis i projekt som Norra älvstranden och satsningar på Evenemangsstråket. Dessa satsningar syftar till att skapa nya vägar mot tillväxt för en stad som tidigare levt mycket på industrinäringen. Den globaliserade värld som vi idag är en del av ställer nya krav på städer och platser som konkurrensmedel. Hur resonerar egentligen politiker och planerare, hamnar de offentliga miljöerna på undantaget? Resultatet visar att det finns tendenser till detta men att det också finns ett stort utrymme för att de offentliga rummen kan komma att får en större betydelse i framtidens stad som ett medel för att attrahera nya invånare, turism och företagsetableringar.

Syftet med studien är att genom en forskningsanalys identifiera orsaker bakom och konsekvenser av den snabba befolkningstillväxten i Latinamerikanska storstäders socioekonomiska periferi. Arbetet utgör en geografisk studie och fokus i analysen ligger därför på rumsliga aspekter. Studien tar avstamp i en orsaksanalys för att förklara den kraftiga urbanisering som tog fart i Latinamerika under 1900-talets andra hälft. Sedan analyseras de socioekonomiska och rumsliga konsekvenserna av denna urbanisering. I studien identifieras fyra huvudsakliga orsaker och sex huvudsaliga konsekvenser.

Offentliga platser i städer är viktiga för att människor ska kunna mötas men även av demokratiska skäl. Det offentliga livet har utspelat sig på olika sätt under historien och i dag präglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling är att offentliga ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar på hur privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrån ett planerings- och maktperspektiv. Syftet är att undersöka hur privatisering av offentliga platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt vilken påverkan omgestaltning får över det offentliga livet på platsen.

Detta examensarbete i landskapsarkitektur har bedrivits i perioder under 2010. Huvudmålet har varit att lägga grunden för en förståelse av Rönneås betydelse och användning i Ängelholm samt hur den har förändrats över tiden och hänger samman med stadens utveckling i stort. Målet har också varit att ge ett översiktligt förslag på hur stadens koppling till ån kan förbättras. En jämförelse mellan Rönneås dåtid och nutid visar tydligt att åns roll i landskapet har förändrats som ett resultat av människans och Ängelholms utveckling. Från att ha varit en förutsättning för Ängelholms grundande och invånarnas vardagsliv har ån utvecklats till ett återkommande landskapselement utan en tydlig funktion.För att undersöka vilka förutsättningar och problem som finns inför en framtida utveckling av Rönneå har jag använt mig av en swot-analys, som har kompletterats med en workshop med ängelholmsborna.

Eftersom det pågår en migration av människor till olika länder är integrationsarbetet alltid aktuellt. Anledningen till att det är viktigt med integrationsarbete är att det finns tendenser att personer med utländsk bakgrund inte har samma möjligheter och rättigheter i samhället. För att uppnå integration måste politiker på lokal nivå skapa olika åtgärder för att det ska bli möjligt. Undersökningen har studerat en sådan åtgärd och beskrivit vad som påverkat dess utformning. Åtgärden som studerats är Göteborgs Stads styrkort för integration och det är ett balanserat styrkort och kom i användning i stadens verksamheter i och med Göteborgs Stads budget 2011.

Introduktion: Under 2011 till året därpå var två politiker, Carl Bildt (moderat utrikesminister) och Håkan Juholt (Socialdemokraternas partiledare), utsatta för mediedrev: Etiopiensvenskar-na och bostadsaffären. Juholt var som en svamp som sög upp all kritik medan Bildt framstod som teflon i jämförelse. Hur kommer det sig att Bildt klarade sig och fick sitta kvar som mi-nister, medan Juholt avgick?Problem: Vad är det som skiljer Bildt från Juholts retorik under mediedreven 2011 enligt sta-tusläran? Hur ramar journalisterna in debatten för Bildt respektive Juholt?Teori: Med statusläran (stasis theory) kan en sakfråga analyseras retoriskt genom ett av fyra status (?ställning?): fakta, definition, kvalitet eller procedur. Exempelvis, ett dödande kan handla om huruvida det ägt rum (fakta), om det var mord eller självförsvar (definition), om det var rätt (kvalitet) samt om frågan ska avgöras i annat forum (procedur).

Sammanfattning Syftet med min studie är att fördjupa förståelsen, försöka finna likheter och skillnader mellan de hierarkiska nivåerna hos företrädare (tjänstemän och politiker) i Enköpings kommun gällande kvarboendeprincipen. Dessutom vill jag ytterligare beskriva hur kvarboendeprincipens tillämpning tar sig uttryck i Enköpings kommun. Jag har undersökt inställningen till principen om kvarboende genom att intervjua företrädare på olika hierarkiska nivåer inom en kommunal verksamhet i Enköpings kommun. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ intervjustudie, där fem tjänstemän inom Vård- och serviceförvaltningen i Enköpings kommun har intervjuats. Intervjupersonerna fick utifrån olika frågeställningar redogöra för sin inställning till kvarboendeprincipen. I uppsatsen har jag även undersökt hur kvarboendet har sett ut och ser ut i ett historiskt perspektiv, genom en begränsad litteraturstudie som sträcker sig över 1800 - och 1900 - talen. Undersökningen visar att alla företrädare har en positiv inställning till kvarboende.

Klimatfrågan och den globala uppvärmningen är en av de stora frågorna som världens beslutsfattare brottas med i vår tid. Transportsektorn står för en stor del av koldioxidutsläppen som är den stora bidragande orsaken till växthuseffekten och den globala uppvärmningen. Med en internationell spelplan, mycket avancerade farkoster med höga säkerhetskrav och höga utsläpp är flygsektorn i stort behov av att finna miljövänligare alternativ till dagens fossila jetbränslen.Rapporten har som mål att svara på frågeställningen ?Hur kan Sverige/EU verka för en övergång till biodrivmedel för flyg från fossila bränslen med politiska och ekonomiska styrmedel? ? och detta ska göras genom att i första hand kartlägga marknaden för två av de mest intressanta typerna av biojetbränslen, de baserade på alger och jatropha. Parallellt ska även prisprognostiseringar och marknadsundersökningar göras för fossila jetbränslen.

Syftet med arbetet är att redovisa bakgrunden till demokrati och medborgar-inflytande, för att sedan undersöka vilka metoder för medborgarinflytande som finns och vilka som är effektiva. Arbetet kommer även visa vilka problem som kan uppstå i samband med det ökade medborgarinflytandet. Detta på en nationell nivå för att se hur samråd och medborgarinflytandet i planeringen kan förbättras. Det leder fram till huvudfrågan; Hur kan planeringen uppnå medborgarnas och lagens krav på medborgarinflytande? Den avhandlande delen kommer att inledas med en litteraturstudie innehållande avsnitten Lagstiftningen, Demokratihistorik, Demokrati och kommunal planering samt Medborgarinflytande.