Forskning visar att samhället efterfrågar att förskolan ska hålla en hög kvalitet och utifrån läroplanen ska verksamheten arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete där barnens utveckling och lärande följs upp. Forskning visar även att kvalitetsbegreppet är komplext och uppfattas olika beroende på perspektiv, upplevelser och erfarenheter.Studiens syfte är att skildra hur diskurser kring kvalitet i förskolan opererar i talet hos förskolechefer, pedagoger och föräldrar samt hur de förhåller sig till begreppet. Studien belyses utifrån en diskursanalytisk forskningsansats där det insamlade materialet är baserat på kvalitativa intervjuer med tre förskolechefer och sex pedagoger samt kvalitativa frågeformulär med nio föräldrar.Resultatet visar att två samexisterade diskurser framträder i talet kring kvalitet: 1) Omsorgs diskurs, där barnen och föräldrarnas trygghet, glädje och välbefinnande är i fokus. 2) Lärande diskurs, där barnens lärprocesser mäts i förhållande till läroplanen.Slutsatsen utifrån resultatet visar att det är viktigt att skapa en förskola för barnen och därmed utgå från barnens perspektiv på verksamheten. Förskolechefer och pedagoger uttrycker att de har det yttersta ansvaret för att skapa en god kvalitet i förskolan.

Den svenska alkoholpolitiken bygger på bevarandet av folkhälsan i landet. En konsekvens av den politiken är inrättningen av Systembolaget som har detaljhandelsmonopol på alkoholhaltiga drycker. När Sverige nu börjar utvecklas mer och mer till ett vinland av verklig potential så har diskussionen om gårdsförsäljning av lokalproducerade viner börjat engagera både vinodlare, politiker och journalister. Idén till denna uppsats skapades i samband med att regeringen tillsatte en utredning som hade till uppgift att undersöka huruvida ett alkoholmonopol parallellt med gårdsförsäljning var förenligt med EU-rätten. Att utveckla vingårdarna i Sverige kan skapa tillväxt på landsbygden genom besöksnäringen.

Uppsatsens syfte är att kritiskt granska och analysera debatten om införande av sprutbyte i Göteborg med kritisk diskursanalys. Genom att använda kritisk diskursanalys var ambitionen att granska hur olika aktörer i media debatten talar om sprututbytesprogram och hur dessa konstruktioner kan öka förståelsen av fenomenet sprututbytesprogram.Uppsatsens delfrågor var: Vilka aktörer deltar i debatten, hur framställs sprututbytesverksamheten och dess användare? Vilka argument används? Vilka övergripande diskurser kring SBP kan vi identifiera i argumentationen? Hur förs den diskursiva kampen i debatten om sprutbyte?Det empiriska materialet utgjordes huvudsakligen av artiklar i lokal dags- och kvällspress samt intervjuer.Som teori och metod har kritisk diskursanalys använts. Utgångspunkten var Faircloughs tredimensionella modell, bestående av text, diskursiv praktik och social praktik. Analysverktyg som användes var interdiskursivitet, intertextualitet, genre, transivitet och modalitet.Studiens resultat visar dels att politiker och läkare är de huvudsakliga aktörerna i debatten.

Syftet med arbetet är att belysa och diskutera rättviseaspekten i fysisk planering under 2000-talet utifrån ett antal begrepp och kriterier om rättvisa relaterade till kontexten för fysisk planering. Vidare är syftet att tillämpa dessa begrepp och kriterier i en analys av rättviseaspekten i det pågående planeringsprojektet Östra Kvillebäcken i centrala Göteborg. Arbetet inleds med avsnittet Rättvisa i samhällsbyggandet som tar upp rättvisa som begrepp, hur rättvisa kan kopplas till staden samt det svenska systemet och planerarnas roll. Ambitionen med avsnittet är att ge bakgrund och förståelse för begreppet rättvisa och för hur planeringen påverkas av det system som byggts upp i landet samt vilken möjlighet planerare har att styra utvecklingen mot ett mer rättvist utfall. Efter det här följer en forskningsöversikt ifrån vilken de kriterier som används för att analysera Östra Kvillebäcken hämtas. Där på följer arbetets undersökning som består av en fallstudie där platsens kontext analyseras och en innehållsanalys görs. Analysen av platsens kontext syftar till att ge en förståelse för platsen och dess förutsättningar.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur SDs och Moderaternas partiledare framställdes i två svenska tidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet, under två veckor innan valdagen 2014 och om tidningarnas bilder av politikerna var neutrala eller värderades dem antingen positivt eller negativt så att läsarnas sympatier skulle vara med eller emot politiker i fråga. Med Jesper Strömbäcks resonemang om mediernas makt i dagens samhälle som ramen för undersökningen kom jag fram till slutsatser att valresultatet 2014 stämmer mycket överens med tidningarnas framställningar av Reinfeldt och Åkesson samt med opinionsmätningar som tidningarna rapporterade om innan valet. Även om det fanns olikheter mellan Aftonbladets och DNs framställning av Reinfeldt och Åkesson var båda tidningarna eniga om att framställa Moderaterna som ?valets största förlorare? och SD som ?valets största vinnare?. Båda tidningarna var eniga i att Fredrik Reinfeldts uppdrag som statsminister är snart avslutat och att Stefan Löfven är den man som kan bli Sveriges statsminister. Åkesson i sin tur framställs som ?en mycket skicklig partiledare? och han ?kan efter valet få en vågmästarposition med stort inflytande över svensk politik?.

Bakgrund Lean är en managementmetod från privata näringslivet med ursprung från Toyotas bilproduktion i Japan och är både en filosofi om ständiga förbättringar mot perfektion och en metodik. Allt fler offentliga organisationer väljer att ta till sig Lean-modellen varför forskning inom området är ett aktuellt ämne.SyfteSyftet med denna uppsats är att besvara tre frågor:1. Varför väljer vissa kommuner/verksamheter att tillämpa Lean?2. Hur implementeras Lean, och i vilken grad sker anpassningen till lokala förutsättningar?3. Finns det några faror förbundna med Lean?MetodFörutom vetenskaplig litteratur har fallstudier bedrivits vid två offentliga verksamheter som arbetar med Lean; Äldreomsorgen inom Vara Kommun och synverksamheten i Borås vid Västra Götalandsregionen. Intervjuer, tolkning av dokument och observationer har använts.ResultatVald teori för uppsatsen visar att de bakomliggande skälen för politiker och makthavare att införa Lean kanske mera handlar om att erbjuda verksamheten ett skyltfönster av framgång (Legitimitet!) än att ta i tu med utmaningarna i verksamheten. En annan bidragande orsak till att införa Lean kan vara den omvända bevisbördan ? att en organisation som inte har Lean får förklara varför man inte har det.Det finns risker med Lean.

Syftet med denna studie var att undersöka hur socialarbetare i myndighetsutövning upplever sin arbetssituation och sin arbetsmiljö i socialt arbete med ungdomar. Undersökningsmetoden har bestått av kvalitativa  intervjuer med fyra socialarbetare från två  olika socialtjänster. Resultaten visade på tydliga krav inom arbetsrollen  (såsom att följa rådande lagstiftning och hålla utredningstider)  och att knappa resurser gjorde kraven svårhanterliga. Andra faktorer som gjorde kraven svårhanterliga var felaktig struktur inom organisationen samt en konflikt gällande krav mellan politiker, ledning och  socialarbetarna. Gemenskapen upplevdes vara väldigt viktig då kollegorna och chefen sågs som resurser, vilket bidrog till att arbetssituationen blev mer hanterbar.

In the school political debate that is conducted in Sweden the question of grading is an ongoing topic of discussion. During the past year there has been a lively discussion about introducing grade from year four as suggested by the right wing parties. The purpose of this study is to set the teaching faculties? view and arguments in relation to the politicians' opinion in the ongoing debate about the proposal of introducing grades from year four. Furthermore, the aim is to investigate how central the didactic arguments are in relation to other arguments in the current debate.

Bakgrund: Illegala skjutvapen anses vara ett växande problem och därför har politiker och myndigheter vidtagit olika åtgärder för att minska mängden av dessa vapen i samhället. Bland annat gav Justitiedepartementet Rikspolisstyrelsen och Tullverket i uppdrag att minska införseln av illegala skjutvapen till Sverige. Tullverket har lagt ner stora resurser för att lyckas med det tilldelade uppdraget och det har skapats en känsla av frustration hos myndighetens anställda när deras hårda arbete inte ger det utfall som eftersträvas. Tullverket upplever att domare väljer påföljder som ligger i den nedre delen av straffskalan eller avskrivs. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka domslut som rör smuggling av skjutvapen och konstatera vilka faktorer som domare lägger störst vikt vid när val av påföljd görs. Metod: Metoden som använts för att uppnå syftet är en kvantitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkomna resultatet visar på att de faktorer som domare främst beaktar vid val av påföljd för smuggling av skjutvapen är den åtalades ålder, vilken typ av vapen det rör sig om, vilken mängd vapen det rör sig om, vapnets farlighet, sociala omständigheter och den åtalades kriminella värderingar. Dock är påverkansnivån av dessa faktorer fortfarande okända och bör studeras närmre.

Sveriges företagsstruktur består till största del av mikroföretag. Det innebär att de är mycket viktiga för vår svenska välfärd och samhällsutveckling vilket många politiker tagit fasta på i sin politik. Problemet är att många fokuserar på att gynna nystartande av företag och tillväxt i de redan existerande mikroföretagen. I verkligheten finns två av tre mikroföretag kvar efter tre års verksamhet. Av de som inte avvecklats inom den här tidsperioden upplever dessutom nästan en tredjedel att lönsamheten är mycket dålig, eller ganska dålig.

Det primära syftet är att få veta vad som skett när det gäller det drogpolitiska programmet i Sölvesborgs kommun. De teoretiska utgångspunkterna är vad forskarna menar behövs för att ett sådant program ska lyckas. Målet med studien är att ta reda på om det drogpolitiska arbetet har vunnit genomslag i kommunen. Den empiriska utgångspunkten är att försöka belysa problemet utifrån den nationella handlingsplanen Först gjordes en litteraturgenomgång, angående forskarnas uppfattningar beträffande droger och alkohol samt hur problem förebyggs. Vad som företrädesvis varit av intresse är om programmet lyckats bli förankrat hos alla samt i fall det uppfyller några av de kriterier som forskarna menar är nödvändiga.

Betygsättning i skolan har länge varit mål för debatt och något som har engagerat allmänheten, politiker och anställda inom skolvärlden. Frågan om betygens vara eller icke vara, samt hur och varför de skall användas har också debatterats. När det sen är fastställd att vi skall ha betyg i skolan är det frågan om syftet med betygen, och i vilken grad bedömning i olika skolor och klasser är likvärdig och jämförbar. Att betyg är ett viktigt tema som engagerar många, beror på att betygen kan vara avgörande för individens möjligheter för framtida utbildning och jobb. Det är skolans uppgift och skyldighet att eftersträva likvärdig och rättvis betygsättning, och det är skolverkets uppgift att utvärdera och kvalitetssäkra skolan.

Nya styrmodeller inom den privata sektorn har länge varit viktig för utvecklingen och har på senare tid spridit sig till offentlig sektor. New Public Management (NPM) är samlingsnamnet för icke-vinstdrivande offentliga organisationers sätt att mer och mer efterlikna styrmodeller från den privata sektorn. Detta gör offentliga organsisationer genom att agera för effektivisering av arbetet inom organisationen. En vanlig styrmodell som offentlig sektor har snappat upp är Balanced Scorecard (BSC), eller det svenska namnet Balanserad styrning. Inom Skellefteå kommun har BSC funnits under en längre tid och är en etablerad styrmodell inom kommunen.

Mot bakgrund av de utmaningar som välfärdsstaten ställs inför i form av globaliseringen, internationaliseringen och minskande offentliga resurser måste nya sätt att främja tillväxt hittas. Därmed är statens och offentliga aktörer s möjligheter att främja näringslivsutveckling och tillväxt av intresse, liksom vilka konsekvenser de olika möjligheterna medför.I och med utvecklingen från government och governance har lösare former av samarbeten fått ett allt större utrymme i svensk politik. Detta poängterar bland andra Vedung (2006), som ser en stark trend mot samverkan i nätverk och partnerskap. Vilka effekter som detta får ur demokrati- och effektivitetsperspektiv kan dock diskuteras. Peter Gorpe, svensk analytiker och utredare, konstaterar dessutom att partnerskap som begrepp är ?luddigt?, vilket inte underlättar slutsatser kring partnerskapens effektivitet och demokratiska förankring.Denna studie fokuserar på Strukturfondspartnerskapet i Östra Mellansverige, vilket utgör ett av åtta regionala svenska partnerskap som ansvarar för att prioritera mellan ansökningar för regionalfondsmedel.

Medborgarna i en kommun spelar en viktig roll för hur den kommunala politiken skall se ut. Det finns många sätt att se på vad ett medborgarskap är för något och vilka skyldigheter och rättigheter man skall ha samt hur man som medborgare skall kunna utöva inflytande. Ambitionen med arbetet har varit att studera och beskriva medborgarutskottens uppgång och fall i Helsingborgs stad. Detta görs genom teoretiska utgångspunkterna politisk kommunikation och olika syner på medborgarskap och demokrati. Dessa använder jag för att få svar på hur man ser på medborgarna och demokrati och för att kunna förklara den politiska processen som skett under medborgarutskottens existens samt ge svar på mina frågeställningar.