En utbyggnad av shared space har skett och sker runt om i Sverige, Europa och övriga världen. Utbyggnaden har föranlett en debatt kring ämnet som handlar om stadens funktion och om människors tillgång till staden utifrån sina villkor. Det finns ett kunskapsbehov i kommunal planering när det gäller utformning och val av plats för shared space, vilket är en av anledningarna till examensarbetet. Syftet är att formulera och pröva en arbetsmodell som kan vara vägledande i arbetet med etablering av shared space, där fokus ligger på prioriteringar mellan användare och begreppen: stadens karaktär, tillgänglighet, trygghet, trafiksäkerhet och miljö. Dessa utgör kvalitetsbegreppen i planerarhandboken; Trafik för en attraktiv stad.

Alla rum i huset vetter mot gemensamma ytor och korridorer, och går att låsa. Det medför att man som hyresgäst kan hyra en valfri kombination av rum i hela huset. Rummen är specifica i och med att de har olika egenskaper och passar för olika syften. Man skulle kunna säga att programmet(bostäder, kontor och butiker) är uppdelade i sina mindre beståndsdelar och fördelade i de olika rummen. Möjligheterna går från att endast sova i huset och leva resten av livet i staden, till att leva större delen av sitt liv i huset. Huset erbjuder ett alternativ till normen för hur man bor, arbetar och lever..

Kan Sverige lära sig något om invandring och flyktingmottagande från ett land som ligger på andra sidan Atlanten? Kanada beskrivs i bland som en nation av invandrare. Landet har en lång historia av invandring och det är en viktig del av landets ekonomi. Kanada tar årligen emot omkring 260 000 invandrare. Knappt hälften av invandrarna väljer att bosatta sig i mångmiljonstaden Toronto.

16,5 procent eller 1,2 millioner av Israels medborgare är muslimer. Detta utgör 83 procent av den totala arabiska befolkningen i Israel. Därmed är Israel det enda landet i Mellanöstern där muslimer lever som minoritet. Samtidigt är Israel en regional minoritet huvudsakligen av två skäl. För det första består landet av en judisk majoritet och ser sig som en judisk demokrati.

Jakten på den försvunna stadsmässigheten Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad fenomenet stadsmässighet innebär och att därmed få en djupare förståelse för detta stadsbyggnadsfenomen och som följd av detta på ett bättre sätt kunna handskas med det i diskussion och praktiskt planeringsarbete. Examensarbetet belyser vad ett stadsmässigt byggande innebär enligt vissa betydelsefulla tadsbyggnadsteoretiker. Finns det skäl att bygga stadsmässigt och vad finns det för faktorer som försvårar möjligheterna att skapa stadsmässiga städer? Vidare presenteras tre svenska stadsbyggnadsprojekt där stadsmässighet har stått i centrum. Arbetet baseras på litteraturstudier samt studiebesök.

Städer använder sig idag av offentlig konst som del i sin marknadsföring i strävan efter att väcka uppmärksamhet vilket i sin tur ska gynna staden på en rad sätt, däribland skapa tillväxt. En annan viktig aspekt i den offentliga konsten är att den också kan kopplas ihop med de värderingar och normer som finns i det samhälle den befinner sig i, då den är en del i den rådande samhällstrukturen.Det som varit avsikten med undersökningen är att urskilja de normer och värderingar som kan spåras till de utvalda skulpturerna som undersökningen baseras på vad gäller könsrepresentationen. Genom en uppdelning av samtida figurativa skulpturer som befinner sig i Borås stadskärna gjorda av manliga respektive kvinnliga konstnärer har det framkommit mönster och regelbundenheter i synen på kön, men också dess gestaltning. Uppdelningen visar på att manliga konstnärer främst avbildar andra män, medan kvinnliga konstnärers motiv är mer varierande. Detta är en orsak till mannens synlighet och kvinnans osynlighet i Borås stadsrum som på så sätt kan spåras till skulpturrepresentationen.Även placeringen vittnar om att stadsrummet främst är mannens rum då de skulpturer av män befinner sig på centrala platser kopplade till makt, medan de kvinnliga i konstnärernas verk i större utsträckning befinner sig på platser som saknar institutionell makt som t.ex.

Sedan nästan tjugo år arbetar pedagoger och kökspersonal på Sollerö skola med projekt som syftar till att öka miljömedvetenhet hos eleverna och servera dem närproducerad och näringsrik skolmat. Detta arbete består bland annat av odlingar där skolpersonal, elever och föräldrar tillsammans odlar potatis, lök, morötter och rotsaker till skolmåltiderna. Många av de engagerade i verksamheten uttrycker dock att de upplever motstånd från skolledning och kommuntjänstemän, vilket leder till frustration och osäkerhet kring verksamhetens framtida överlevnad. I denna uppsats undersöker jag hur de engagerade i verksamheten påverkas av Mora kommuns policy för verksamheten, hur viktigt skolledningens stöd är för verksamhetens fortlevnad, samt vilka strategier de engagerade använder sig av för att påverka sina förutsättningar. För att försöka förstå detta har jag vid två tillfällen besökt Sollerön och de platser som är aktuella för verksamheten, intervjuat sju personer som är eller har varit aktiva i Sollerö skolodlingar samt deltagit i ett verksam-hetsmöte.

Urbana områden är komplexa strukturer som styrs av många olika viljor, intressen och behov. Dessutom blir de urbana områdena allt fler. Väldsbefolkningen växer och fler människor väljer att leva och bo i städer. Den pågående urbaniseringen innebär att det just nu bor över 3,5 miljarder människor i världens städer och samhällen, vilket även ställer krav på staden som hållbar livsmiljö (UNEP 2012). Stadens gröna områden blir allt viktigare och de viktigaste elementen i dessa områden är just träden (Nilsson, Konijnendijk & Randrup 2005).

16,5 procent eller 1,2 millioner av Israels medborgare är muslimer. Detta utgör 83 procent av den totala arabiska befolkningen i Israel. Därmed är Israel det enda landet i Mellanöstern där muslimer lever som minoritet. Samtidigt är Israel en regional minoritet huvudsakligen av två skäl. För det första består landet av en judisk majoritet och ser sig som en judisk demokrati.

Biltrafiken ökar idag i allt större utsträckning. Bilen, och därmed parkeringsytorna, anses ofta vara viktiga för stadens tillgänglighet och ger starkt utslag i såväl handeln, arbeten och kulturlivet i staden. För de städer som har en trång stadskärna kan det vara svårt att tillgodose behovet av parkeringsplatser. Framförallt i innerstaden är det hög efterfrågan på parkeringsplatser samtidigt som konkurrensen om marken är hög för alternativ markanvändning. Biltrafiken tar ofta även upp stora ytor i städerna och kan på så vis bidra till en lägre densitet och en mer bilberoende stad.

?Staden ur barnens ögon? Denna uppsats är ett resultat av en undersökning om barns rörelsefrihet och deras lekvanor i sin närmaste omgivning. Studien består av två delar. I den första delen intervjuade vi barn och tog sedan med dem på en promenad i sitt närområde. På så sätt fick vi förståelse för hur de uppfattar sin omgivning i innerstaden.

En återkommande debatt i pressen är huruvida gatukonst/spontankonst, såsom graffiti, är en konstform som bidrar till stadsrummet eller är klotter och ska behandlas som ett olaga tillbud på stadsrummet. Debatten behandlar ofta graffiti och sträcker sig alltifrån tillåtande av lagliga väggar för graffitikonstnärer till en uppfattning att graffitiutövare är grovt kriminella och att en nolltolerans ska hållas gentemot graffiti. De olika partipolitiska organisationerna förhåller sig olika till frågan, och det gör också debattörerna på våra stora svenska dagstidningar; åsikterna går isär. Jag finner denna schism intressant och vill i detta arbete djupare undersöka de olika åsikterna och bakgrunden till dessa. Genom att titta på olika infallsvinklar från olika ämnesområden såsom arkitektur, sociologi, kulturgeografi, dagspress med flera vill jag få fram en mer sammansatt bild än den som ibland upplevs i mediedebatten.

I dagens samhälle sker en förtätning av staden och det är ofta på bekostnad av grönytorna då det anses att de inte blir tillräckligt använda (Grahn, 1991, s. 6). Men det är samtidigt bevisat att man mår bättre av att vistas i naturen än bland bebyggelsen i staden. Speciellt stor effekt har naturen för återhämtning från stress (Sahlin, 2010, s. 29).

Marknaden som handelsplats lever kvar i Sverige än idag. Flera marknader har stor popularitet och har blivit en mötesplats för många människor. I en av Sveriges största städer finns en sådan marknad. Marknadsplatsen har under längre tid dragits med nedläggningshot eftersom fastighetsägaren och staden har andra planer för området. Reaktionerna mot en eventuell nedläggning har varit stora och i denna uppsats har det undersökts ett annat alternativ, nämligen om marknaden kan omlokaliseras. Frågorna som har ställts är ?Vilka aspekter kan bidra till en lyckad omlokalisering?? och ?Hur skulle hyresgästen och brukarna påverkas??. Med brukarna avses de som nyttjar lokalen, det vill säga marknadens besökare och säljare. För att komma fram till ett resultat har kortare intervjuer hållits med 62 av marknadens brukare. Längre intervjuer har genomförts med marknadens ägare, fastighetsägaren och representant från staden. Litteratur och vetenskapliga artiklar har eftersökts i väletablerade databaser utifrån nyckelord i uppsatsens problemformulering. Teorierna som uppsatsens slutsatser grundats på handlar om människors behov, förändringars innebörd, risker med omlokalisering samt relevant lagrum. Slutsatsen är att brukarna kommer att följa med till en ny lokal och deras påverkan kommer att vara minimal om en mötesplats kan uppstå. Många av brukarna bor i närområdet och en ny lokals mest optimala placering är i samma område. Det är viktigt att lokalen är lättillgänglig oavsett färdsätt och att lokalhyran är relativt låg. Bra parkeringsmöjligheter är, enligt säljarna, viktigt. Nyckeln till marknadens framgång är ett stort och varierat utbud, och det är en förutsättning för framtidens marknad. Förändringen en omlokalisering innebär, är mildare än om marknaden tvingas lägga ner. För att förändringen ska kunna genomföras på bästa sätt bör marknadens ägare liksom flera brukare ändra inställning och arbeta aktivt för förändring. En förändring kan leda till en ännu bättre marknadsplats, om människor vågar se möjligheterna..

Denna studies syfte var att få en fördjupad kunskap om hur lek kan stimulera barn till ett språkutvecklande arbetssätt i förskolan. Utgångspunkten för studien var det sociokulturella perspektivet på språkutveckling och lärande genom lek. I undersökningen deltog tre pedagoger som arbetar i en förskola lokaliserad i utkanten av staden Malmö till vilket jag har anknytning som lärarkandidat. Jag har använt mig av den kvalitativa metoden där jag intervjuade tre förskollärare. Resultatet av studien visar att de tre intervjuade pedagogerna var eniga om att dilaogmetoden socialt utvecklande och språkutvecklande i leksituationer. Pedagogernas uppfattning var att dialogmetoden kan användas vid utomhus- såväl som vid aktiviteter inomhus.