I många städer sker idag en förtätning för att försöka skapa så hållbara samhällen som möjligt. En förtätning av staden har dock inte endast positiva effekter då det idag sker en tydlig minskning av städernas andel vegetation. Vilka blir då konsekvenskerna för denna minskning? Natur och grönska har alltid varit en viktig tillgång för människors hälsa och välbefinnande. Kan man ersätta stora kvantitativa grönområdena med små kvalitativa parker? Vilka rekreationsvärden försvinner med en minskad storlek? Syftet med arbetet är att undersöka och diskutera kring frågan: Kan små kvalitativa parker ersätta stora kvantitativa grönområden ur ett rekreationsperspektiv? Genom en litteraturstudie har jag undersökt vilka funktioner som rör människors hälsa och välbefinnande som finns i urbana parker.

Den här studien handlar om metaforiska lexikaliserade fraser, alltså idiom. Det primära syftet är att ta reda på huruvida elever i grundskolans senare år förstår idiom. Ett sekundärt syfte är att se om det finns idiomförståelseskillnader mellan elever som lever i olika delar av samhället. I den här studien undersöks skillnaden mellan stad och landsbygd. Studien har genomförts via en enkätundersökning med flervalsfrågor, som delats ut i några grundskolor.

Grönska har många fördelar för människans psykiska hälsa. Bara några minuters vistelse i grönområden kan ge positiva effekter på bland annat stressnivå, koncentrationsförmåga och humör. Dagens trend med urbanisering och förtätning leder dock till att människor blir mer och mer isolerade från naturen. I och med förtätning blir gröna platser i staden hotade av exploatering. Dessutom innebär de ökade invånarantalen att trycket på stadens grönytor blir större, då fler personer måste samsas om den grönska som finns tillgänglig.

Att färdas med tåg är idag ett vanligt sätt att transportera sig. Under resan hinner man blicka ut genom fönstret och samtidigt skaffa sig en bild av miljön utanför. Vilket intryck vi får beror på vad vi ser utanför fönstret och kan således påverkas av hur miljön är utformad. Städer kämpar ständigt för att bli attraktiva. Vanligt är att infarter från bil-vägen planeras för att ge ett bra välkomnande och man arbetar för att ge ett bra intryck. När man istället passerar en stad i ett tåg möts man ofta av monotona industrimiljöer, parkeringar och bullerplank.

De offentliga rummen utgör en viktig del av våra städer - det är där vi förflyttar oss, möts och integrerar med andra människor. Men de offentliga rummens grundläggande funktion som öppna och demokratiska platser hotas idag av förändringar i tillgänglighet och funktion. Dagens kommersialisering och privatisering gör att de offentliga ytorna krymper både fysiskt och mentalt. Privatiseringen tar offentlig mark i anspråk och hindrar människor från att vara medskapare av staden då rummen inte längre är öppna, samtidigt som kommersialiseringen skapar en stark dominans över innerstadens rum vilket försvårar platsskapande och omprövningar av platsers identitet. Innerstadens offentliga rum får en allt mer ensidig funktion som plats för handel, restaurangbesök och kulturupplevelser.

Ett samhälle där en hög andel av transporterna sker på cykel har många fördelar för miljön, hälsan och ekonomin. Inom staden har cykeln även fördelen att den tar lite utrymme i anspråk och kan bidra till en attraktivare stadsmiljö. Syftet med detta arbete är att presentera åtgärder som ger förutsättning för en ökad och säker cykeltrafik. Baserat på svenska och utländska riktlinjer samt exempel från städer med en hög cykelandel ges en överblick över olika sätt att främja cykling i staden. Det handlar om att inkludera cykelplanering i övriga stadsplaneprocesser, att skapa strategier för stadens utveckling av cykling, att satsa på fysisk infrastruktur anpassad efter cyklisters behov och att informera och följa upp de mål som sätts.

Denna uppsats består av en studie av litteratur som behandlar frågeställningen ?Vad främjar att människor skall vilja stanna till på en plats i staden, i syfte att slappna av och återhämta sig under en tidsperiod på ca 5-20 minuter?? .

Syftet med arbetet är att undersöka fenomenet Urban Sprawl för att se om det går och få svar på varför Kungsbacka kommun ser ut som den gör idag. Kungsbacka har ett speciellt utseende med en väldigt liten centralort i förhållande till kommunens storlek. De flesta av invånarna i kommunen bor i utbredda villaområden utanför staden. Arbetet inleds med en teoridel som börjar med att beskriva Urban Sprawl i ett internationellt perspektiv för att till sist gå in på vad det har betytt för Sveriges och enskilda kommuners del. När man talar om Urban Sprawl förs ofta tankarna till USA med dess breda motorvägar, stora köpcentrum och utbredda städer.

Vid gestaltning av landskapsarkitektur finns en mängd aspekter att ta hänsyn till. Detta arbete undersöker om det finns teorier som kan stödja och inspirera i en sådan process. Huvudsyftet med arbetet var att ge oss kunskaper för att i framtiden kunna skapa välfungerande platser i ett gestaltande, funktionellt och socialt perspektiv. Uppsatsens mål var att läsa och förstå såväl klassiska verk som nutida författare och jämföra deras tankar. För att få en djupare förståelse för litteraturen har platsstudier utförts på två olika gaturum i Malmö. I en litteraturstudie sammanfattas litteraturen med hänsyn till de valda platserna. Genom att läsa litteratur, besöka och studera platserna har vi analyserat och fört ett resonemang kring våra frågeställningar: Finns det teorier som kan användas för att beskriva platser/gaturum och hur de används? Vad har dessa teorier gemensamt och på vilket sätt motsäger de varandra? Svaren på våra frågeställningar är att det finns många teorier för att beskriva platser/gaturum och hur de används.

Som trafikant får man många gånger sitt första ? och kanske enda ? intryck av en stad vid förbifartens trafikplatser. Här återfinns ofta brytpunkter både för körmönster och stadsmönster. Vid trafikplatsen ändras förutsättningarna för bilisterna och deras upplevelse av trafikmiljön och här delar förbifarten stadsbygd från landsbygd. Detta arbete handlar om hur man kan förbättra intrycket av en stads entré genom fysiska gestaltningsåtgärder.

Alla gör det - kommuner, städer, regioner och länder arbetar för att stärka eller skapa sig varumärken. Under de senaste åren har city branding blivit ett populärt ämne bland stadens lokalpolitiker, köpmän och marknadsförare för att locka till sig företag, investerare, besökare och ny befolkning till staden. Det handlar inte längre om att landets storstäder och regioner enbart anammar denna aktivitet utan det har blivit betydande även för mellanstora städer till småstäder. Med detta som bakgrund blir det intressant att undersöka en stad i Sverige som står i förändring, där en utveckling sker och med en stark tillväxt. En stad som står med ena foten i småstaden och den andra i steget mot den mellanstora staden.

Världen idag förväntas möta stora förändringar i klimatet. Följdeffekterna är många och leder exempelvis till havsnivåhöjningar och intensivare regn. Ökade och varierande mängder vatten i urbana miljöer är en följdeffekt av detta vilket i vissa fall leder till översvämningar. Studier som gjorts av framtida klimat antyder att extrem nederbörd blir allt vanligare. Syftet med denna studie har varit att bidra med alternativa idéer om hur ökade mängder vatten orsakade av klimatförändringar kan hanteras i gestaltningen av staden, där vattnet ska ses som en resurs istället för ett problem. Målet har varit att för en stadsmiljö i Helsingborg utforma ett stadsrum som kan ta emot stora mängder vatten och som kan vara attraktivt både när det blir vattenfyllt och när det är torrlagt. Stadsrummet ska även kunna fungera som ett pedagogiskt inslag i staden genom att framhäva klimatförändringarna och samtidigt bidra till en rekreativ stadsmiljö. Arbetet har varit en designprocess som har bestått av en kunskapsinhämtande del och en gestaltande del. Ett antal svenska kommuners syn (Helsingborg, Göteborg, Malmö och Kristianstad) på klimatanpassning har studerats, vilket visade på att de till stor del ser de ökade mängderna vatten som ett problem och vattnet anses vara ett hot mot staden och dess invånare.

Miljonprogrammet blev löftet om en modern bostad för alla bortom de odrägliga förhållanden som ansågs råda i städernas gamla arbetarkvarter. Men det blev aldrig en miljon lägenheter, industrins blomstring avtog snabbare än vad man hade väntat sig och det vi idag kan se när vi blickar tillbaka är de första stegen mot en ökad urban segregation. Sedan början på nittiotalet har segregationen i Sverige också kommit att fördjupas, något som visar sig från sin allra tydligaste sida i de stora städerna. Den boendesegrega-tion vi idag ser präglas av både sociala och etniska förtecken som direkt och indirekt påverkar människornas vardagsliv i de forna miljonprogramsområdena, och inte minst de ungdomar som växer upp där. I Göteborg är denna segregation ett tydligt faktum, vilket bland annat manifesterar sig i de ?satellitförhållanden? som framför allt präglar de nord-östra stadsdelarnas relation till den övriga staden, och i de ojämlika relationer som råder mellan olika stadsdelar och mellan centrum och periferi (Sernhede 2002).

Begreppet hållbar utveckling har växt fram kring orsaker och lösningar för globala försörjnings- och deponeringskriser. Begreppet är mycket brett och diskuteras runt om i världen. Diskussionen om hur samhället ska uppnå en hållbar utveckling har påverkat fysisk planering och trafikplanering. Grunden till en hållbar utveckling ligger i en samordnad och miljöanpassad bebyggele- och trafikplanering. Det är bland annat viktigt att det finns förutsättningar för en effektiv och miljöanpassad kollektivtrafik och ett effektivt gång- och cykeltrafiknät.

Något unikt sker i Kiruna just nu när stora delar av staden måste rivas eller flyttas på grund av LKAB:s gruvbrytning. Ingen annastans i världen har en så omfattande flytt genomförts där så många företag och människor berörs. Hur kan företag ta samhällsansvar och bidra med värde vid så stora förändringar? Samhällsomvandlingsprocessen är enorm både ifråga om tid och antal berörda. Stadshuset ses som en symbol för staden och är det första hus som byggs i Kiruna nya centrum.