I dagens samhälle diskuteras det hur vi ska kunna bli mer miljövänliga, minskakoldioxidutsläpp och annan miljöförstöring som belastar vårt samhälle. För attSverige ska kunna minska utsläppen krävs det bland annat att man ser över ochändrar landets trafiksystem. Det gäller för kommunerna att planera för en minskadandel bilister och öka andelen cyklister. Detta är speciellt viktigt i städers centraladelar där bilismen oftast är det främsta färdmedlet, trots korta resesträckor. Det ärdärför av stort intresse att studera hur cykelvägar bör utformas för att få så mångasom möjligt ska välja cykeln i första hand.

Reparationsvarv.Beckholmen kan på grund av sin historia anses vara en ofta hänsynslöst behandlad ö. Hänsynslös mot öns natur och egna ordning, för att ständigt fylla ny funktion och nya ändamål. Idag är ön starkt märkt av denna behandling, och i kontrast till tidigare, ansedd som en oerhört känslig plats, både i sin natur och exponering för staden. Staden själv ser olika värden i Beckholmen, vilka står i stark strid med varandra. Att vilja bevara Beckholmen som en ö med skärgårdsframtoning, som en förlängning av Djurgården, i kontrast till det kulturhistoriska värdet i Beckholmens tidigare varvsverksamhet som bör fortskrida och utvecklas, gör det nödvändigt att på något sätt välja sida i frågan.Vi har fått i uppgift att rita ett reparationsvarv på denna ö, och för mig kändes det mest naturliga att låta den dramatik och förändring som funnits genom historien fortskrida.

I arbetet med att bygga den hållbara staden får komplexiteten ses som en av de största utmaningarna. I takt med vetenskapens utveckling och alla nya forsk-ningsresultat blir arbetet dessutom hela tiden mer komplext. År 2007 nåddes brytpunkten då över hälften av världens befolkning var bosatta i städer. Den glo-bala urbaniseringen förutspås accelerera ytterligare och år 2050 förväntas ca sju miljarder människor vara bosatta i urbana områden. För att finna effektiva lösningar på de enorma utmaningar detta innebär, behövs nya sätt att tänka och nya verktyg för att hantera denna komplexa verklighet. Ex-empel på sådana verktyg är olika typer av hållbarhets- och miljöcertifieringssy-stem.

Arbetet undersöker hur förhållningssättet till vinterklimatet i stadsbyggande har utvecklats samt hur vintern och dess relation till stadsbyggande påverkar användningen och den fysiska utformningen av staden. En bredare litteraturstudie har genomförts och sedan kompletterats och exemplifierats i en fallstudie av Luleå.Resultatet visar att det finns en grundhänsyn till en plats specifika klimat i det traditionella byggandet, men den blev överkörd av den stora urbaniseringen som startade efter andra världskriget. Utformning och design av våra städer har istället styrts av ekonomi och industriell tillväxt. Idag har ökande klimatförändringar och miljöproblem lett till ett växande fokus och medvetenhet kring klimatfrågor där även vinterns förutsättningar fått en tydligare ställning inom stadsbyggande, framför allt i norra Sverige.Användningen av staden ändras under vintern då både intensiteten och typen av aktiviteter förändras. Klimatet gör att man inte tillbringar mer tid än nödvändigt utomhus.

Sammanfattning Detta examensarbete är ett planeringsprojekt i Helsingfors. Planområdet är ett verkstadsområde för de statliga järnvägarna i Finland, VR. Här har man byggt och reparerat tåg under ett sekel. Planområdet är aktuellt som förnyelseområde då de ursprungliga verksamheterna successivt minskat. De har lämnat en rad byggnader efter sig som varierar i storlek, material och ålder.

The aim of this paperisto find out which plants the Cistercian monks might have cultivated in Sweden during the Middle Ages and which types of plants it would have been practical to grow inside or outside of the Cistercian monastery precinct. Archaeologicaland archaeobotanical studies have been consulted to find out which plants were available in Sweden during the Middle Ages. Examples, mainly from Scandinavia, but also from the continent, are used to show that the monasteries were large institutionsthat had to feed a large number of people and that there would not have been enough space to cultivate everything needed within the monastery precinct.Secondary sources have in the main been used to gather this information, except in the case of the Swedish monastery of Nydala where F-Topo, a database developed by the County Museum of Jönköping,has been used to analyse the amount of land and the types of properties owned by the monastery.The conclusion is that for practical reasons the monks would have cultivated plants that needed to be close at hand, that were rare or delicate, that could not be stored for long periods and that were used in small quantities within the monastery precinct. This would include medicinal plants, herbs for cooking and some vegetables like lettuce, spinach,and similar,that do not keep well. Most other items, grains, cabbages, root vegetables, peas and beans could equally well be cultivated outside the walls.

Sammanfattning: Över hälften av alla svenska kommuner hade en total stagnation under åren 1999-2009, det är främst bruksorter och landsbygden som stagnerar. I östra Tyskland stagnerade över hälften av städerna med mer än -3 % under åren 1990-2005. De gamla industristäderna i USA har under lång tid haft stora problem med förortsurbanisering. Därför har jag valt i detta kandidatarbete att studera varför städer i dess länder stagnerar, hur de ser på stagnationen och vad de gör åt den. I USA började städer som Detroit och Youngstown stagnera i samband med att industrier lades ner och en förortsurbanisering spred sig i landet.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka den rumsliga konstruktionens betydelse för sexualiteten diskurs i det samtida. Uppsatsen står på en trefaldig grund. Ontologiskt i socialkonstruktionismen och dess syn på sexualiteten som konstruerad, epistemologiskt i den kritiska hermeneutiken dvs. syftet är att förklara och förstå och slutligen så vilar den på Foucault och hans syn på sexualiteten och diskurs. I nästföljande avsnitt dekonstrueras och presenteras det konstruerade samhället utifrån begrepp som kön, sexualitet, rum och kropp.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka stadsplaneringvid tre tidsepoker. Genom att jämföra mellanrummen i stadenoch sedan plocka ut de positiva inslag som vi tror tilltalar deflesta människorna vill vi komma fram till hur en idealstad skullekunna se ut.De tidsepoker vi valt är Kvartersstaden, Funktionalismens stadoch Dagens byggande. För att kunna bygga framtidens städermåste man titta tillbaka och ta till vara på det som fungerat ochlära sig av sina misstag. Från den korrekta kvartersstaden via detstorskaliga funktionalistiska samhället till dagens förtätningarfinns det tydliga likheter såväl som olikheter. Grönskan har storbetydelse för en stad och dess invånare.

Alla gör det - kommuner, städer, regioner och länder arbetar för att stärka eller skapa sig varumärken. Under de senaste åren har city branding blivit ett populärt ämne bland stadens lokalpolitiker, köpmän och marknadsförare för att locka till sig företag, investerare, besökare och ny befolkning till staden. Det handlar inte längre om att landets storstäder och regioner enbart anammar denna aktivitet utan det har blivit betydande även för mellanstora städer till småstäder. Med detta som bakgrund blir det intressant att undersöka en stad i Sverige som står i förändring, där en utveckling sker och med en stark tillväxt. En stad som står med ena foten i småstaden och den andra i steget mot den mellanstora staden.

Den här kandidatuppsatsen bygger på litteraturstudier och behandlar begreppet planideal ur ett historiskt så väl som samtida perspektiv. Uppsatsens fokus ligger på diskussion kring vad dagens planideal skulle kunna vara, där hållbarhet är ett centralt begrepp. Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet har sedan Brundtlandrapporten 1987 lyfts fram som viktiga värden och har sedan dess påverkat dagens stadsplanering. För att få förståelse för vad för tidigare samhällsförändringar som ligger till grund för olika planideal ges en kortfattad historisk redogörelse för 1900-talets ideal för stadens fysiska form. I uppsatsens första del ges en historisk redogörelse för vilka planideal som dominerat i Sverige under 1900-talet och vad som föranlett dem.

De offentliga rummen utgör en viktig del av våra städer - det är där vi förflyttar oss, möts och integrerar med andra människor. Men de offentliga rummens grundläggande funktion som öppna och demokratiska platser hotas idag av förändringar i tillgänglighet och funktion. Dagens kommersialisering och privatisering gör att de offentliga ytorna krymper både fysiskt och mentalt. Privatiseringen tar offentlig mark i anspråk och hindrar människor från att vara medskapare av staden då rummen inte längre är öppna, samtidigt som kommersialiseringen skapar en stark dominans över innerstadens rum vilket försvårar platsskapande och omprövningar av platsers identitet. Innerstadens offentliga rum får en allt mer ensidig funktion som plats för handel, restaurangbesök och kulturupplevelser.

Denna uppsats syfte är att för min egen, men också för andra studenters, planerares och övriga intresserades, skull visa på vad det finns för strategier i planeringen för bilsnåla städer. Utsläppen från våra transporter är en stor bov i dramat när de gäller det alltmer akuta klimathotet. Bilen har, och har länge haft, en naturlig roll i våra liv men det utbredda bilberoendet skapar utöver utsläppsproblematiken även andra problem i staden såsom bristande säkerhet och attraktivitet. Så hur kan vi minska bilberoendet och hur kan vi planera för bilsnåla städer? Vad finns för strategier i svensk planeringspraktik och vilka insatser anses viktiga enligt forskning? I mitt arbete har jag genomfört en litteraturstudie där jag tematiskt har analyserat översiktsartiklar som behandlar hållbar transportplanering samt fyra svenska handböcker i bilsnål stadsplanering. Enligt de forskningsöversikter och handböcker som jag har analyserat finns flera övergripande teman vad gäller insatser för ett hållbart transportsystem, där egentligen alla är nödvändiga.

Som trafikant får man många gånger sitt första ? och kanske enda ? intryck av en stad vid förbifartens trafikplatser. Här återfinns ofta brytpunkter både för körmönster och stadsmönster. Vid trafikplatsen ändras förutsättningarna för bilisterna och deras upplevelse av trafikmiljön och här delar förbifarten stadsbygd från landsbygd. Detta arbete handlar om hur man kan förbättra intrycket av en stads entré genom fysiska gestaltningsåtgärder. Arbetet syftar till att skapa en metod för att tydliggöra färden till trafikplatsen och vidare in mot staden och göra den till en regisserad resa genom rum.

I Kiruna planerar kommunen en stadsflytt på grund av gruvdriftens påverkan på staden. Vid stadsomvandlingen är bevarandet av byggnaderna ett problem eftersom markdeformationerna vid gruvbrytningen gör att all bebyggelse måste flyttas eller rivas. Uppsatsen är därför skriven med syftet att se hur planerna kring bevarandet av både gamla och nya byggnader ser ut. Huvudfrågan som ställs i uppsatsen är: ?Vilka hus är värda att bevara i Kiruna?? Inför skrivandet av uppsatsen skrevs en lista med frågor, personer som kunde ge ett bra perspektiv på hur planeringsarbetet ser ut letades upp och tider för intervjuer bokades.