Sök:

Sökresultat:

1426 Uppsatser om Odlingar i staden - Sida 16 av 96

Stadsform - om stadens typo-morfologiska utveckling och ­debatten om dagens och framtidens stadsformer

Syftet med arbetet har varit att analysera hur olika stadsplaneideal direkt eller underförstått framhävs i svensk stadsplaneringsdebatt och stadsbyggande samt att undersöka vilka planideal som förespråkas. Den svenska stadsplaneringsdebatten har analyserats utifrån ett urval av artiklar ifrån de tio senaste årens nummer av tidsskrifterna Arkitekten, Arkitektur, Plan och Nordisk arkitekturforskning, vilka kan sägas utgöra den huvudsakliga arenan för den fackmässiga stadsbyggnads- och planeringsdebatten i Sverige. Resultatet av analysen har jämförts med tre aktuella och omdebatterade stadsbyggnadsprojekt i syfte att undersöka vilka kopplingar som finns mellan dagens debatt och aktuellt stadsbyggande. Resultatet har även jämförts och diskuterats utifrån den historiska stadsplaneutvecklingen av den svenska staden för att undersöka hur olika stadsplaneideal påverkat stadsbyggandet i Sverige under olika tidsperioder samt i vilken utsträckning de stadsplaneideal som förekommer i dagens debatt hämtar sin inspiration ifrån historiska förebilder. Utifrån stadsplaneringsdebatten går det att utläsa två inriktningar i dagens stadsplaneideal. Dels den täta staden som hämtar inspiration ifrån den traditionella svenska kvartersstaden och motiveras med att den täta staden är den mest hållbara stadsformen, dels ett sökande efter nya alternativa stadsformer som inte kännetecknas av ett specifikt planeideal men som ser en risk i att föreslå en specifik planstruktur framför andra och att ett planideal per automatik skulle vara mer hållbart än ett annat.

Buenos Aires y el rio de la plata

I Buenos Aires säger man att staden har vuxit fram med "la espalda al rio", med ryggen mot floden. Det betyder två saker, att Rio de la Plata är det som staden stödjer hela sin utveckling mot samt att man vänder ryggen bort från floden och in mot land.Buenos Aires har växt längre och längre bort från Rio de la Plata, idag ligger floden fågelvägen ca 2,3 km från stadsgränsen och den barriär som finns där imellan består till stor del av svårgenomtränglig infrastruktur. I mitt examensarbete undersöker jag hur man i den stora skalan kan förändra Buenos Airesbornas relation och tillgänglighet till vattnet och på samma gång lösa ett par av de stora problem som Buenos Aires brottas med. I den något mindre skalan har jag också undersökt vilka olika typer av specifika relationer Buenos Aires skulle kunna tänkas utveckla till Rio de la Plata..

Vad spirar på Ullspiran? : Kirunas stadsflytt

I Kiruna pågår en omfattande stadsflytt. Hela staden måste flyttas och detta kommer att ske successivt. Att staden måste flyttas beror på de nya malmfyndigheterna under staden. Malmkroppens lutning påverkar marken ovanför i form av sprickbildning. Områden närmast gruvan och vägen till LKAB har redan stängts av på grund av markdeformationer.

En framtid i Norrköping? : En kvantitativ undersökning av norrköpingsstudenters relation till staden

Denna C-uppsats undersöker norrköpingsstudenters förankring i staden samt vilka faktorerstudenter finner viktiga vid valet av framtida bostadsort. Uppsatsen undersöker även detarbete och de insatser som bedrivs med och gentemot norrköpingsstudenter. Undersökningenbygger på en webbaserad enkätundersökning vilken skickades till studenter i slutskedet avsina utbildningar, vid Campus Norrköping, Linköpings universitet. Enkätresultaten haranalyserats utifrån migrationsteorier och tidigare liknande forskning. Resultatet avundersökningen visar att de viktigaste faktorerna vid valet av en framtida bostadsort är;arbete, bostad, stadens miljö samt familj och vänner.

Cykelplanering : Cykling i Uppsala

Att klimatet har blivit allt mer viktigt har inte undgått någon. Genom en bra cykelplanering kan en stad bli bättre på det hållbara planet och påverka klimatet positivt. Hur ser cykelplaneringen ut i Uppsala? Syftet med denna uppsats är att ta reda på om Uppsala har en bra cykelplanering och om kommunen lägger ner resurser på detta samt vad lånecyklar bidrar med. Två av Europas bästa cykelstäder är Köpenhamn och Amsterdam, vad är det dessa gör som främjar cykling? Cykelplanering anses av vissa som marginaliserat i jämförelse med andra fordons planering såsom bilplanering, samtidigt är cykeln av många inte betraktat som ett alternativt färdmedel då en del städer inte har investerat tillräckligt med resurser för att cyklister enkelt och säkert ska kunna ta sig runt i staden.

En skogsträdgård i staden. Underlag för att anlägga en skogsträdgård i Stenparken i Majorna, Göteborg

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design 21 hp, 2008,.

Grönområden i Stockholm : Hur påverkas de av exploatering?

Grönområden är viktiga inslag i städer, de tillför många positiva bidrag till människors liv. Många studier visar på grönområdens positiva effekt på folkhälsan genom bl.a. minskning av stress och ökning av fysisk aktivitet. Närheten till dessa områden är mycket viktiga, studier visar att avståndet till ett grönt område bör vara max 300 meter från människors bostäder för att de ska användas mycket.Stockholm är en relativt grön stad, här finns många parker och andra naturområden som bidrar till att ge staden dess karaktär. Grönområdena i staden är också mycket populära, över 90 % av invånarna besöker ett grönområde minst en gång om året och 45 % är där varje vecka.

Hur uppnås ekologisk hållbarhet? Samverkan & Motkrafter

Begreppet hållbar utveckling har växt fram kring orsaker och lösningar för globala försörjnings- och deponeringskriser. Begreppet är mycket brett och diskuteras runt om i världen. Diskussionen om hur samhället ska uppnå en hållbar utveckling har påverkat fysisk planering och trafikplanering. Grunden till en hållbar utveckling ligger i en samordnad och miljöanpassad bebyggele- och trafikplanering. Det är bland annat viktigt att det finns förutsättningar för en effektiv och miljöanpassad kollektivtrafik och ett effektivt gång- och cykeltrafiknät.

Sans Souci - utan bekymmer

Studieobjektet för detta kandidatarbete är Stortorget vilket är beläget mitt på Trossö i centrala Karlskrona. Staden är sedan 1600-talet starkt färgad av en omfattande militär aktivitet, något som påverkat stadsbilden påtagligt. Detta är en grundfaktor som gjort att Karlskrona sedan 1988 finns upptagen på UNESCO:s världsarvslista. Huvudsyftet för detta kandidatarbetets är att ge ett gestaltningsförslag för Stortorget utifrån platsens roll som offentligt rum i staden. Avgränsningen sträcker sig till att omfatta Stortorget med dess närmaste omnejd, dock sätts Stortorget in i en vidare kontext som utgörs av hela Trossö för att ge en bild av torgets relation till den övriga centrala staden. Gestaltningsförslaget i detta kandidatarbete utgår från renässansens syn på form, individ och stadsrum. Några av de teorier som använts för att underbygga denna strävan är Vitruvius tankar om form och proportion, Camillo Sittes stadsrumsteorier och Gordon Cullens Serial Vision för att nämna några.

Strömsholmens Badbassin

Gestaltning av ett nytt utomhusbad i centrala Norrköping. Hur fungerar badet som social mötesplats idag? Det nya badet bidrar till att aktivera den bortglömda ön Strömsholmen och framhäva vattnets roll i staden..

Den fluktuerande staden - en fältstudie om Ljungbys tomma och livfulla stadskärna

Den här uppsatsen undersöker hur man kan skapa mer liv i en stadskärna som blir tom vid olika tillfällen. Hur ska man strukturera innehållet i gatorna för att stadslivet inte ska dö ut helt under en dag?.

Bilden av Muhammed : en jämförelse av bilden hos några troende muslimer och den man finner i religionshistorisk litteratur

Utifrån en genomgång av den religionshistoriska litteraturen har följande framkommit:? Muhammed framställs som en genomärlig person som trodde starkt på sina andliga och religiösa upplevelser. Han var samtidigt bekant med de religiösa och politiska omständigheter som rådde i dåtidens Arabien. I staden Medina märks mer hans politiska egenskaper och han lyckas med sin skicklighet bilda ett nytt samhälle och åstadkomma en stor förändring i stora delen av Arabien under sina levnadsår.? Han beskrivs både som en religiös och politisk person.

Takträdgårdar vid äldreboenden : från koncept till gestaltning med Brahem vård- och omsorgsboende som exempel

Arbetets syfte är att undersöka hur takträdgårdar kan fungera och gestaltas vid äldreboenden. Framställningen tar särskilt fasta på kunskap om utevistelsens positiva hälsoeffekter i relation till äldreboendens allt viktigare roll i staden. Studien presenterar idén om takträdgårdar som utemiljö för de äldre, och exemplifierar kunskaper om detta genom visioner och gestaltningsförslag för Brahem vård- och omsorgsboende i Stockholm. Grönområden i anslutning till bostaden ökar tillgängligheten för de boende och erbjuder utevistelse med naturrelaterade upplevelser. Satsningar på takträdgårdar kan utnyttja byggda konstruktioner och på lång sikt ge sociala, miljömässiga, estetiska och ekonomiska fördelar.

Malmö genom Norra Sorgenfri

Norra Sorgenfri är ett av de få områden som fortfarande visar spår från Malmös tid som Industristad. Under de senaste åren har Malmö genomgått en dramatisk förändring mot en mer internationell och pulserande stad med fokus på hållbarhet och god stadsmiljö. Norra Sorgenfri är nästa område att stå på tur i Malmös förnyelsearbete. Detta område är idag ett industri - och verksamhetsområde beläget strax sydost om Malmös stadskärna. På grund av att allt fler verksamheter har flyttat eller lagt ner, står idag många byggnader tomma.

Effekt av födoransonens kvantitet och kvalitet påstorleksfördelning hos odlade laxungar

Grönområden är viktiga inslag i städer, de tillför många positiva bidrag till människors liv. Många studier visar på grönområdens positiva effekt på folkhälsan genom bl.a. minskning av stress och ökning av fysisk aktivitet. Närheten till dessa områden är mycket viktiga, studier visar att avståndet till ett grönt område bör vara max 300 meter från människors bostäder för att de ska användas mycket.Stockholm är en relativt grön stad, här finns många parker och andra naturområden som bidrar till att ge staden dess karaktär. Grönområdena i staden är också mycket populära, över 90 % av invånarna besöker ett grönområde minst en gång om året och 45 % är där varje vecka.

<- Föregående sida 16 Nästa sida ->