Det pågår ständigt förändringar i samhällsstrukturen som får effekter på många olika nivåer. Det har skett en övergång från jordbrukssamhälle till industrisamhälle och till kunskapssamhälle. Industriarbetarnas andel av befolkningen minskar till förmån för kunskaps- och servicebaserad verksamhet. Parallellt med denna utveckling har industrin lämnat efter sig stora landsarealer som är välförsedd med infrastruktur. På många platser runt om är det idag vanligt att mark i staden blir tillgänglig på grund av industrins strukturomvandlingar.

För att förstå den fysiska planeringen krävs förståelse för de sammanhang i vilket planerandet utförs. Bebyggelsen består av många olika delar, byggnader, vägar med mera, som tillsammans utgör vidare strukturer. Det krävs insikt i hur bebyggelsen har vuxit fram för att förstå hur nya strukturer ska utformas efter som de är sammanlänkade och påverkar varandra. Den här uppsatsen är ett försök att identifiera begrepp för att bättre förstå dessa strukturer. En viktig insikt är den om att urbanisering är en komplex process och uppsatsen grundar sig på en indelning av Nils Lewan i tre olika synsätt på hur urbanisering kan ses: arkitektens, geografens och sociologens perspektiv. Beroende på synsätt varierar graden av hur stor del av Sveriges befolkning som kan sägas vara urban ifrån 70 till nära 100 procent.

Världen över pågår urbaniseringen. Fler och fler människor flyttar in till städerna och det blir allt vanligare att stadsbor får sin enda kontakt med naturen genom stadens grönområden. En undersökning gjord i Malmö visar att djurlivet är det som de tillfrågade tycker är allra viktigast i ett grönområde. Förutom insekter så är fåglar den djurgrupp som snabbast kunnat anpassa sig till stadens olika förutsättningar, mycket beroende på en av fåglarnas utmärkande egenskaper: flygförmågan. Eftersom att fåglarna utgör en så stor del av den totala faunan som man finner i staden så spelar de en stor roll i att skapa naturlika miljöer, där besökarna kan få känslan av ?vild? natur på väg hem från jobbet eller skolan. Artantalet och arttätheten i våra städer är dock lägre än i naturen.

I det här examensarbetet undersöktes hur designprocessen kan se ut när en grupp medelålders människor genom två workshops tar sig an ett designprojekt med hjälp av participatory design i det offentliga rummet. Participatory design innebär en deltagande design där brukaren, alltså den tänkta användaren, är med i hela designprocessen. Jag har utgått från allemansrätten som ram för det offentliga rummet. Jag har använt mig av etnografiskt inspirerad metod och gjort ett kortare fältarbete i en liten stad i Dalarna där jag genomförde designprojektet. Undersökningen utgår från frågeställningen:Hur kan designprocessen se ut när en grupp arbetar kollektivt med det offentliga rummet och allemansrätten som utgångspunk i ett designpedagogiskt projekt? Projektet har sedan dokumenterats med hjälp av foto, film och fältanteckningar.

Mitt i Sjuhäradsbygden ligger staden Borås, i ett kuperat och sjörikt skogslandskap genomflutet av Viskan. Viskan flyter genom Borås och delar staden utan att det egentligen märks. De båda sidornas olikheter möts kring vattenrummet. Den strukturerade och stadsmässiga rutnätstaden med anor från 1600-talet på ena sidan Viskan och den mer uppluckrade och storskaliga industrilandskapet som växt fram under expansionsåren, Borås var Sveriges snabbats växande stad mellan 1890-1930, på den andra sidan årummet. Viskans anonymitet är påtaglig, beskrivningar av Viskan som att den skär genom staden utan att den märks är påvisande.

Utomhuspedagogik har blivit mer och mer populärt i dagens skola. Forskning har visat att undervisning utomhus främjar inlärningen. Då naturen används som klassrum stimuleras flera sinnen så som lukt, känsel, hörsel och smak. Ju fler sinnen som är aktiva desto djupare inlärning berikas man med. Hur fungerar det egentligen på en central skola i en storstad? En storstad som hela tiden växer i omfång saknar ofta en skog i närmiljön då den får ge vika för ännu mer bebyggelse.

Dagens städer blir allt tätare i takt med att befolkningen ökar. Samtidigt avbefolkas vår landsbygd. Samtidigt avlägsnar sig staden mer och mer från omgivande natur och lantbruk. Samtidigt mår vår befolkning sämre och sämre. Sjukdomar som utmattning, stress och depression ökar.

Syftet med denna uppsats är att studera och beskriva om och hur gröna tak kan vara en del av den hållbara planeringen i stadsutvecklingen. Vi vill utveckla kunskapen och förhoppningsvis ge nya perspektiv på hur den hållbara stadsplaneringen kan se ut. Detta är viktigt då städer som växer och förtätas måste bli bättre på att utnyttja ytorna samt göra rum för grönskan.Denna uppsats undersöker om vegetationsklädda tak, s.k. gröna tak kan spela en roll i den hållbara stadsplaneringen där Göteborg är utvalt undersökningsområde. Idag bor större delen av världens befolkning i städer vilket gör att det är viktigt att planeringen av staden sker på ett hållbart sätt.

Förtätning är ett planeringsideal som i dag framhålls som en viktig hållbarhetsstrategi och som har växt sig allt starkare både internationellt och nationellt. Städernas tillväxt bidrar till att de urbana grönområdenas förutsättningar förändras och i många fall påverkar förtätningen centrala grönområden och grönytor vars kvaliteter och värden riskerar att gå förlorade vid exploatering. Syftet i detta arbete har varit att undersöka grönstrukturens betydelse i den täta staden. Vidare har syftet varit att genom en fallstudie av Rambergsstaden i Göteborg undersöka grönstrukturens funktion, så som den uppfattas av olika aktörer och aktuell forskning, för att komma fram till vilka konsekvenser för grönstrukturen en förtätning av området kan leda till. En metodkombination av intervjuer/enkät, inventering/kartanalyser samt en litteraturstudie har använts för att besvara frågeställningarna och på så sätt belysa arbetets syfte.

Platsmarknadsföring är ett växande fenomen internationellt och i Sverige, då det påstås att ?städer tävlar mot andra städer? om besöksnäringen, nyetableringar av företag och befolkning. Att platsmarknadsföra sin stads specifika värden, genom att paketera och ?sälja? in staden, har blivit mer av en regel än ett undantag, där man genom texter och bilder vill lyfta fram stadens specifika kvalitéer.Men vad gömmer sig i skuggsidan av platsmarknadsföringen? Och vidare vad blir effekterna av de bilder man visar upp av staden?Många kritiska forskare menar att risken är att befolkningen i staden inte känner igen bilden av sin stad och då känner sig åsidosatta och platsmarknadsföringen förlorar då sin styrka. Därför blir också intern platsmarknadsföring oerhört viktigt för att vinna legitimitet hos befolkningen.I min undersökning har jag gjort en djupstudie av Karlstad relativt nya platsvarumärke °Karlstad med tillhörande platsvarumärkesmaterial.

Denna studies centrala syfte är att undersöka rollen som informationsteknik spelar samt de problem som inte gå att komma undan i så kallad tvärkulturell och gränsöverskridande samarbete genom att undersöka fallet mellan den svenska staden Borlänge och den kinesiska staden Wuhan. Arbets- och utvärderingsmetoden som används i studien bygger på är den vetenskapliga forskningsansatsen hermeneutik och det innebär utvärdering av intervjuer på ett kvalitativt sätt som handlar främst om observationer, förståelse och sökning efter mönster och samband. Genom detta sätt fick författaren resultat som visar att informationsteknik spelar en avgörande roll för samarbete mellan Borlänge och Wuhan men har vissa barriärer som har svårt att komma undan såsom skillnader och avvikelse i kultur, geografi, tid, språk, arbetsvanor och politik..

Alltfler kommuner har börjat tänka och arbeta som om det vore en produkt med konkurrens. Detta innebär att många städer idag också vill marknadsföra sig. Det kräver att staden blir ett varumärke. Att lyckas med utmaningen att kombinera varumärkesarbete med demokratiska värden är en problematisk uppgift som städer ställs inför när de vill göra staden till ett varumärke. Den här uppsatsen har som syfte att undersöka hur demokratiska värden tillvaratas i varumärkesarbetet med det så kallade ?Göteborg 2021?, firandet av Göteborgs 400-årsjubileum.

Föreställ dig hur en modern stad  - vad skulle hända om man placerar en enorm glaskapsel över den? Hur lång tid skulle det ta innan livet däri skulle upphöra? Förmodlingen ganska snabbt. Med detta enkla tankeexperiment förstår vi hur beroende vi är av naturen - även i staden.     Vivarium är ett latinskt ord som betyder ?plats för liv?.

Min hemstad Säffle har varit medialt exponerad i dokusåpor sedan början av 2000-talet. På webbplatsen YouTube läggs privata klipp upp om staden och människorna som lever där. Vad får exponeringen för konsekvenser? Undersökningens syfte vill synliggöra på vilka sätt en mindre stad presenteras och konstrueras i rörliga bildmedier. Hur ser några av Säffles ungdomar på hur deras hemstad framställs och de dokusåpadeltagare som representerar staden? Jag reste till Säffle för att intervjua fyra elevinformanter som går i årskurs nio på en grundskola om hur de ser på mediernas framställning av staden.

Denna uppsats är slutprodukten av vår fallstudie av Barcelona. Studien innehåller upplevelser, observationer, intervjuer och framförallt intressanta möten och spontana diskussioner med representanter för turistnäringen, andra turister, samt lokalbefolkning. Barcelona är speciell på det sätt att staden har en rik kultur som är en förutsättning för dess turismnäring och kan därmed beskrivas som en kulturdestination. Genom att beskriva de viktigaste kulturella attributen för Barcelona vill vi reda ut begreppet kulturturism som är ett mångfacetterat begrepp. Det är kring detta resonemang vi har utvecklat vår huvudfråga.