Bakgrund: I Sverige vårdas varje år ca 26 000 personer på sjukhus på grund av akut hjärtinfarkt. Riskfaktorer för att utveckla sjukdomen är bland annat rökning, stress, övervikt samt arv. Hjärtrehabilitering är avsedd att förebygga riskfaktorer samt förbättra patientens återhämtning och hälsa, vilket sjuksköterskan har en viktig roll i. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av hjärtrehabilitering efter hjärtinfarkt. Metod: Deduktiv kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av 13 artiklar.

Upplevelsen av att vistas på offentliga platser i större städer är olika. De plats er som upplevs obehagliga och med oro för att utsättas för brott är inte alltid de platser där det statistiskt sätt sker flest brott. Stockholm är en av de städer som jag har tittat på och på vilka platser i storstaden som upplevs på vilket sätt.Risken för att utsättas för brott på offentliga platser har ökat och våldsbrott på offentliga platser står för 18 % av antalet anmälda brott och där ingår även misshandel och sexualbrott. Jag har titta närmare på hur man upplever sin trygghet i vardagen och på vilket sätt man kan hindra eller förändra de utsattas beteenden och beslut.Mitt arbete har lett fram till en produkt som är personbunden och har som uppgift att visa anhöriga vart man befinner sig och hur man mår för att snabbt kunna ta kontakt med någon om otryggheten ökar och förstärka upplevelsen av kontroll Och trygghet. Det resulterade i ett armbandskoncept som har en tjänst kopplat i sig i form av en applikation..

Kandidatuppsats i geografi med kulturgeografisk inriktning.

Cancer är i dag en vanlig sjukdom och var tredje svensk drabbas av denna sjukdom. En person som får beskedet cancer kan uppleva stora förändringar. Alla människor reagerar olika och därför är det viktigt att vårdpersonalen har kunskap och förståelse om detta. Syftet med denna studie var att belysa patientens upplevelse i samband med att de får ett cancerbesked. Metoden som användes var en litteraturstudie.

SyfteDet här arbetet fokuserar på ett antal studerande på ett musikestetiskt gymnasieprogram ochsyftar till fristående uppföljning av en separat enkätstudie vars resultat uppgetts visa på enoväntad otrygghetskänsla bland eleverna på skolan.Frågeställning- Hur definierar en grupp elever begreppet ?trygghet i skolan??- Anser de sig i nuläget omfattas av sådan trygghet?- Kan nödvändiga arbetssätt för inriktningen såsom prestation inför andra vid konserterm.m., påverka elevernas trygghetsupplevelse?Ett antal underliggande frågeställningar har utifrån ovanstående utgjort riktlinje ikonstruktionen av enkätfrågor. Samlade i ett antal kluster under lämpliga rubriker,återkommer dessa klusterfrågor i diskussionsdelen i avslutningen av rapporten.MetodJag har valt att använda mig av litteratur samt en anonym elevenkät med en kombination avkvantitativ och kvalitativ inriktning med efterföljande analys, som metod i min undersökning.De flesta av enkätfrågorna fick en hög grad av standardisering medan möjlighet till öppnasvar gavs i några fall.ResultatEleverna verkar idag i allmänhet uppfatta sig såväl fysiskt som psykiskt trygga i skolan.Däremot menar ganska många att de upplevt otrygghet vid sporadiska tillfällen.Deras beskrivningar av begreppet ?trygghet i skolan?, ger intrycket av att huvudsakligen avsepsykisk trygghet och uttrycker ett antal grundbehov med betydelse för att kunna känna sådan.Dessa verkar förekomma i fyra olika kategorier:- Relationer med kompisar/lärare m.m.- Acceptans/Respekt från omgivningen- Självsäkerhet- Positiv känsla i allmänhetUtöver detta tycks studien, avseende nödvändiga arbetsmetoder, ha synliggjort skillnader ifråga om självupplevda prestationskrav i framförallt ett genusperspektiv. Här förefallerkvinnor i högre grad än män, uppfatta sig som utsatta i den undersökta gruppen..

Vårt syfte med denna studie var att spegla hur ett arbetslag bedriver den pedagogiska undervisningen runt en elev med autism. Vi utgick ifrån en kvalitativ undersökningsmetod och gjorde samtalsintervjuer med fyra pedagoger på en särskola. Studien visar att autism handlar om ett annorlunda sätt att förstå, tänka och uppfatta omvärlden. Det kom fram att det är viktigt att pedagogerna runt eleven ser vilka behov som finns och ger det stöd som behövs för att skapa trygghet så utveckling kan ske. Det är viktigt med rutiner och struktur, det ger eleven förförståelse om hur dagen ser ut vilket leder till trygghet och motivation i lärandet.

Ett syfte med detta arbete var att belysa och sammanställa befintlig forskning om hur trädgård kan påverka människors hälsa. Ett annat syfte var att beskriva hur en trädgård kan utformas och användas som terapi för personer som är, eller är på väg att bli, långtidssjukskrivna på grund av utmattningssyndrom. Genom litteraturstudier har information sökts om hur en trädgård kan påverka människors hälsa. Det framkommer att positiva effekter såsom ökat välbefinnande, en känsla av trygghet och meningsfullhet kan erhållas genom rehabilitering i en trädgård. För att trädgården ska fungera som rehabilitering behövs en genomtänkt utformning där det är viktigt att ha kännedom om målgruppen.

Studiens syfte är att få en inblick i Gävles kommunala skolors trygghets- och likabehandlingsplaner, några rektorers definition av trygghet och likabehandling, samt lärarnas/pedagogernas främjande insatser för elevers psykiska hälsa i grundskolans tidigare år. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med tre rektorer på Gävles kommunala skolor för att få en ökad inblick i respektive trygghets- och likabehandlingsplan. Dessutom gjordes en enkätundersökning bland lärare/pedagoger i grundskolans tidigare år på de berörda skolorna. Det visade sig att rektorernas syn på trygghet skiljde sig åt, medan de hade en gemensam syn på likabehandling. Lärarna/pedagogerna gav en oenig bild av det främjande arbetet för barnens psykiska hälsa.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att undersöka om intensiv satsning på gruppstärkande övningar kan stärka gruppgemenskapen så att fler elever känner sig trygga i gruppen. Vi genomförde gruppstärkande- och samarbetsinriktade övningar med 2 elevrgrupper på skilda skolor. Det totala elevantalet var 41 elever. Många av övningarna hämtades ur Gunilla Wahlströms bok " Gruppen som grogrund" (1993). Dessa genomfördes vid två till tre tillfällen i veckan under sex veckor, och var av lite olika karaktär.

Förändringsarbete är något som finns på mikro-, meso- och makro-nivå. Jag har sett till kommun X:s förändringsarbete. Den har arbetat aktivt för att få ner sin långtidssjukskrivning. En städenhet har lyckats väldigt väl med detta. Så frågan blev hur de har lyckats med sitt förändringsarbete, vad hade de gjort som är så speciellt som inte andra gör.

Barn och ungdomar med kognitiva funktionshinder löper större risk att drabbas av sämre tandhälsa än övriga (Gabre, Martinsson och Gahnberg 2001). Det är ett problem som tandhygienister måste vara medvetna om när de i sitt dagliga verk arbetar med patientundervisning. Syftet med denna studie var att beskriva tandhygienistenserfarenheter av patientundervisning för barn och ungdomar med kognitivt funktionshinder. Metoden har bestått av kvalitativa intervjuer med fyra tandhygienister om deras erfarenheter kring patientundervisning, vilka sedan analyserats genom innehållsanalys. Resultatet visar att det krävs förmåga att utstråla trygghet och att vara adaptiv för att patientundervisningen skall ge önskat resultat.

Syftet med studien var att utifrån distriktssköterskors berättelser beskriva distriktssköterskors reflektioner kring mötet med anhöriga i hemsjukvård. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Intervjuerna genomfördes med tio distriktssköterskor som arbetade i hemsjukvården. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien resulterade i ett tema; "Att uppleva svårigheter och möjligheter i strävan efter att skapa trygghet hos anhöriga" och fem kategorier; "Att skapa tillit och uppleva brist på tillit", "Att stödja anhöriga via information och kommunikation", "Att stödja anhöriga i delaktighet", "Att stödja anhörigas livssituation med praktiska lösningar i hemmet" och "Distriktssköterskors personliga erfarenheter och egenskaper samt strukturella förutsättningar".

Bakgrund och problem: Fastighetsmäklarbranschen, vilken ständigt är aktuell i media, utmärker sig genom ett branschtypiskt belöningssystem vilket inkluderar fullt rörlig lön. Branschen och dess belöningssystem kopplat till fastighetsmäklarnas syn på motivation Och trygghet är intressant att studera då branschen verkar på en rörlig marknad vilket gör att en fullt rörlig lön kan tänkas skifta kraftigt.Frågeställningar:Hur motiveras mäklarna på Svensk Fastighetsförmedling Qsema av företagets belöningssystem?Hur ser mäklarna på trygghet kopplat till belöningssystemet?Syfte: Att ge en fördjupad förståelse för hur mäklare ser på belöningssystem, hur det motiverar dem samt att undersöka om de känner sig trygga med det rådande belöningssystemet.Nyckelord: Belöningssystem, motivation, trygghet, fastighetsmäklare.Avgränsningar: Uppsatsen avgränsas till en del av Svensk Fastighetsförmedling, franchiseföretaget Qsema. Uppsatsen behandlar inte de olika belöningarna i detalj eller de mått som belöningarna grundar sig på. Istället behandlas belöningar mer övergripande.Metod: Undersökningen har genomförts utifrån en kvalitativ ansats genom en fallstudie.

SammanfattningInledning: Allt mer av distriktssköterskans omvårdnadsarbete går mot att vårda människor i livets slut. Döendet för med sig existentiella tankar som kan orsaka ångest hos patienter och deras närstående.Bakgrund: Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem. Den innefattar även stöd till närstående under och efter vårdtiden.Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskor upplever ångest i livets slutskede, hos döende patienter, deras närstående och sig själva, med fokus på orsakerMetod: Studien har en kvalitativ design där fyra fokusgruppsintervjuer har genomförts med sammanlagt 20 distriktssköterskor. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera datamaterialet.Resultat: Sjuksköterskorna beskrev att brist på trygghet och tillit skapade ångest för patienter och deras närstående. Känslor av otillräcklighet gav ångest hos sjuksköterskorna.

The purpose of this study was to try to understand the Swedish population regarding the perceptions of the Swedish welfare system, based on the reactions that occurred after Sweden's Prime Minister Fredrik Reinfeldt's statement about raising the retirement age. Our results demonstrate that the reactions on changes in the pension system in fact rooted in a safety factor and not the change in the pension system itself, through which the Swedish welfare system acts as a safety net for the population. Further the results shows that these safety factors create a form of egoism. With an interaction between empiricism and theory, where the starting point of the material was of an inductive approach, the material abstracted into different levels from which the result emerged. The focus of this study lies in the understanding of how human beings act according to one's need for security in major changes, which may be of importance to a comprehensive understanding of changes in social structures..