Syftet med denna studie var att undersöka samspelet mellan genus och matlagning samt hur deras roller utspelas i matlagningsprogrammen. Ett urval av tidigare forskning som behandlar vÄrt specifika Àmne samt hur vÄr studie sÀrskiljer sig frÄn dem Äterfinns under kapitel tvÄ. Med hjÀlp av de tvÄ metoderna kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys analyserades innehÄllet i utvalda avsnitt ur ?Mat? och ?Vad blir det för mat??. Urvalet av de avsnitt som studerade skedde med ett systematiskt urval.

Detta Àr en kvalitativ studie som Àmnar studera hur unga mÀn kan uppfatta manliga ideal samt förhÄlla sig till dessa. Studien genomfördes genom fokusgruppsintervju med bilder som hjÀlpmedel och har dÀrefter analyserats utifrÄn en tematisk innehÄllsanalys. Materialet har genom Connells teorier om den hegemoniska manligheten analyserats och delats in i fem olika teman som behandlar kropp, sexualitet, sjÀlvförtroende, familj och ambivalens. Genom dessa teman identifierades hur fokusgrupperna tydligt beskriver bilden av idealmannen som en ung, stark, vacker, sexuellt aktiv, muskulös man med ett gott sjÀlvförtroende. Deltagarna i fokusgrupperna identifierar sig med denna idealbild och upprÀtthÄller dÀrigenom de hierarkier som finns mÀn emellan.

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera hur ungdomar med diagnos Aspergerssyndrom uppfattar och upplever sin skolsituation samt Àven förÀldrarnas erfarenheter och upplevelserom att ha ett barn med Asperger syndrom och dess skolsituation.De frÄgestÀllningar jag utgÄtt ifrÄn har varit: Vilka uppfattningar och upplevelser har ungdomarav att vara en elev med Aspergers syndrom? Vilka uppfattningar och upplevelser har förÀldrarav att ha ett barn med Aspergers syndrom? Hur menar ungdomar och förÀldrar att skolsituationensÄg ut innan respektive efter att diagnosen Aspergers syndrom faststÀllts?I studien anvÀnder jag mig av en kvalitativ ansats. Med hjÀlp av en semistrukturerad intervjuguideintervjuades sju ungdomar, tre flickor i Äldrarna 15-20, fyra pojkar i Äldrarna 13-20,samt elva förÀldrar. Slutligen gjordes en kvalitativ innehÄllsanalys pÄ det transkriberade intervjumaterialet,vilket innebar att de meningsbÀrande enheter som motsvarade syftet togs fram.DÀrefter kondenserades, kodades och kategoriserades materialet. De kategorier som skapadesi ungdoms perspektiv var: Skola, Stigmatisering, Upplevelse och uppfattningar gÀllandeAspergers syndrom och Stödet i skolan.

Betydelsen av att ha ett arbete Ă€r nĂ„got som ofta betonas i samhĂ€llet men Ă€ndĂ„ finns det mĂ„nga som stĂ„r utanför arbetsmarknaden, bland annat funktionshindrade. Forskning visar att av alla funktionshindrade Ă€r de med psykiskt funktionshinder de som har lĂ€gst sysselsĂ€ttningsgrad. Psykiskt funktionshindrades förutsĂ€ttningar till arbete/sysselsĂ€ttning blir dĂ€rför en central utgĂ„ngspunkt i denna studie. Denna C-uppsats Ă€r en kvalitativ deskriptiv studie som syftar till att beskriva och analysera hur verksamheter pĂ„ lokal nivĂ„ utformat stöd- och hjĂ€lpinsatser för att stödja och hjĂ€lpa mĂ€nniskor med psykiskt funktionshinder till att fĂ„ delaktighet i arbetslivet. För att kunna besvara syftet med studien har studien avgrĂ€nsats till att undersöka hur det ser ut i Örnsköldsvik.

Kommunikation Àr ett avgörande verktyg för sjuksköterskan i omvÄrdnadsarbetet med patienterna. Studiens syfte var att undersöka och belysa sjuksköterskors uppfattning och erfarenhet av ankomstsamtal med patienter pÄ en handkirurgisk avdelning. FrÄgestÀllningarna utformades efter att en inriktning gjordes pÄ ankomstsamtalens utformning, journalanvÀndning, bemötande, patientklientelet och förbÀttring av ankomstsamtalet. En kvalitativ metod anvÀndes och datainsamlingen gjordes i form av semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor. DÀrefter analyserades materialet med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.

Denna uppsats bygger pÄ en kvalitativ intervjuundersökning med fem informanter. Syftet med studien var att undersöka ett antal gymnasielÀrares syn pÄ anvÀndning av lÀroboksmaterial och autentiskt material i deras engelskundervisning. Fyra av fem informanter i denna undersökning sÄg autenticitet som en aspekt av texten. Majoriteten av informanterna ansÄg vidare att autentiska texter Àr skapade för andra sammanhang Àn undervisning. Samtliga informanter föredrog att arbeta med autentiska texter och majoriteten anvÀnde en större andel autentiska texter Àn lÀrobokstexter samt ansÄg att det autentiska materialet bÀttre förbereder elever för att lÀsa riktiga texter.

Bakgrunden till föreliggande studie Àr att en tredjedel till hÀlften av Sveriges befolkning lider av lÄngvarig smÀrta. Flertal av dessa individer upplever att de inte fÄr den information, uppmÀrksamhet, och det bemötande de önskar av sjukvÄrden. Studiens teoretiska referensram utgÄr frÄn omvÄrdnadsteoretikerna Benner, Travelbee och Watson, vilka anser att vÄrden alltid ska bedrivas utifrÄn patientens upplevelser och situation. Studiens syfte var att belysa innebörden av att uppleva sig sedd/icke sedd i mötet med vÄrdaren, utifrÄn patienter med lÄngvarig smÀrta. Syftet besvarades genom en kvalitativ innehÄllsanalys av skönlitteröra böcker, utifrÄn tvÄ kvinnors perspektiv.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen var att undersöka hur stort utrymme mĂ€n respektive kvinnor fĂ„r pĂ„ bilderna i samtliga aktuella lĂ€romedel för gymnasiets Engelska steg 5 samt hur kön framstĂ€lls pĂ„ dessa bilder. För att kunna undersöka detta formulerades följande frĂ„gestĂ€llningar: Förekommer mĂ€n och kvinnor lika ofta pĂ„ bilderna i lĂ€roböckerna? Om inte, vilket kön finns det flest bilder pĂ„? FramstĂ€lls mĂ€n respektive kvinnor pĂ„ ett stereotypt sĂ€tt? Är de lĂ€roböcker som Ă€r mest respektive minst jĂ€mstĂ€llda enligt den kvantitativa bildanalysen Ă€ven mest respektive minst jĂ€mstĂ€llda enligt den kvalitativa bildanalysen? Är framstĂ€llningen av mĂ€n och kvinnor förenlig med lĂ€roplanen för gymnasiet, Lgy 11? SĂ„vĂ€l en kvantitativ som en kvalitativ bildanalys gjordes för att svara pĂ„ dessa frĂ„gestĂ€llningar. I den kvantitativa bildanalysen rĂ€knades antalet bilder som mĂ€n respektive kvinnor förekommer pĂ„ i varje lĂ€romedel. UtifrĂ„n dessa resultat gjordes dĂ€refter en kvalitativ bildanalys ur ett genusperspektiv pĂ„ de tre mest respektive minst kvantitativt jĂ€mstĂ€llda lĂ€romedlen samt pĂ„ ett lĂ€romedel med ett i förhĂ„llande till de andra lĂ€romedlen avvikande resultat.

Denna sociologiska uppsats behandlar frÄgor om grupperingar pÄ fÀngelseanstalt. Syftet Àr att beskriva varför och utifrÄn vilka referensgrunder de intagna pÄ anstalten i Halmstad interagerar med varandra. Uppsatsen gör ett försök till att besvara följande frÄgor:- Vilka personliga egenskaper, attribut, bakgrundsfaktorer eller anstaltsvillkor skapar grupperingar pÄ anstalten i Halmstad?- Vilka attribut och faktorer Àr statusframkallande och hierarkiskapande?- Har de före detta intagna och personalen samma syn pÄ grupperingar och statusframkallande attribut och faktorer?Uppsatsen bygger pÄ kvalitativ metod i form av intervjuer med före detta intagna samt anstÀllda pÄ anstalten i Halmstad. Resultatet av intervjuerna pÄvisar att det finns faktorer som Àr av större betydelse Àn andra, för vilka de intagna umgÄs med.

Att ha drabbats av demenssjukdom innebÀr en negativ pÄverkan av de intellektuella funktionerna, vilket krÀver ökad hjÀlp i det dagliga livet. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda personer med demenssjukdom. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att kunna bekrÀfta genom att lyssna, se och beröra: att kÀnna sig otillrÀcklig: att kÀnna glÀdje över den andres lycka fördjupar relationen: att kunna se till personens och de nÀrstÄendes behov. Litteraturstudien visade att sjuksköterskor kÀnde svÄrigheter att fÄ en fungerande kommunikation med personer med demenssjukdom och kÀnde dÀrför otillfredsstÀllelse.

Ett hÀlsofrÀmjande arbete Àr den process som ger mÀnniskor möjligheten att öka kontrollen över sin egen hÀlsa. Förebyggande ÄtgÀrder innebÀr insatser som görs för att undvika att sjukdom uppstÄr inom en snar framtid. Inom företagshÀlsovÄrden arbetar sjuksköterskorna bÄde hÀlsofrÀmjande och förebyggande, bland annat genom att göra regelbundna hÀlsokontroller och genom att genomföra livsstilssamtal med personer kring deras levnadsvanor och hur de kan pÄverka sin hÀlsa. Genom att arbeta hÀlsofrÀmjande med sunda levnadsvanor kan upp till 80 procent av all hjÀrt-kÀrlsjukdom och 30 procent av all cancer samt utvecklingen av diabetes typ 2 fördröjas.Syftet med arbetet Àr att beskriva hur sjuksköterskan arbetar hÀlsofrÀmjande och förebyggande inom företagshÀlsovÄrden. Resultatet bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie dÀr sju sjuksköterskor som arbetar inom företagshÀlsovÄrden har intervjuats pÄ sin arbetsplats.