Djur påverkar människors välbefinnande och hälsa på en mängd olika sätt och använts i många andra länder som en integrerad del av klieneters vård och rehabilitering. Ökade kunskaper om de positiva hälsoeffeketerna har lett till en ökad nyfikenhet bland hälso- och sjukvården även i Sverige och användningen av djur inom vård och rehabilitering har ökat de senaste åren. Syftet med denna studie är att beskriva hur djur kan användas på ett målmedvetet sätt som en del av rehabiliteringen. Litteraturstudien bygger på både kvalitativa och kvantiativa artiklar för att skapa en helhetsbild om kunskapsområdet. Artiklarna har analyserats utifrån Graneheim och Lundman (2004) kvalitativa innehållsanalys i syfte att beskriva det mest karaktistiska i data.

Hur tillägnar sig gymnasieelever sin kunskap och är de medvetna om hur de tillägnar sig praktisk och teoretisk kunskap? Dessa frågor har Comenius och Dewey långt före mig sökt svaret på. Denna studie avser att bidra med kunskap om denna process. De elever som ingått i denna studie berättar om hur de upplever skillnader och likheter mellan teoretisk och praktisk kunskap. Elevernas tolkningar om hur de uppfattar lärandet är en central del av arbetet där elevens syn är viktig.

Missbruk av alkohol och droger ökar i Sverige och missbruket begränsar aktiviteter och sociala interaktioner. I utförande av dagliga aktiviteter och delaktighet i sociala sammanhang kan miljön påverka främjande eller hindrande. Syftet med denna studie var att förstå och beskriva hur personer med substansmissbruk upplever den sociala miljöns främjande och hindrande aspekter för missbruk och dagliga aktiviteter. Genom elektronisk och manuell sökning har 7 biografier inkluderats i studien. Biografierna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i sex kategorier: ?De viktigaste personerna i familjen är barnen?, ?Öppenhet och ärlighet från vännerna?, ?Kärleksförhållanden påverkar missbruket?, ?Att bli sedd som människa av andra?, ?Medmänsklighet och förståelse från professioner i vården? och ?Arbetskamraternas stöd är viktigt?.

Att vara aktiv och klara av att utföra sitt arbete har en central betydelse för en individs hälsa och välbefinnande. Begreppet arbetsförmåga är ett komplext begrepp som beskrivs som flerdimensionellt. Vid bedömning av arbetsförmåga är det viktigt att bedömaren använder sig av tillförlitliga metoder som syftar till att hjälpa individen med sin fortsatta rehabilitering. Syftet med studien är att kartlägga olika bedömningsinstrument som mäter arbetsförmåga i olika avseenden. Bland annat vilket syfte instrumentet har, vilken datainsamlingsmetod instrumentet använder samt vilka psykometriska egenskaper som har prövats för instrumentet.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av samarbete med hemtjänstpersonal för att främja delaktighet i aktivitet hos personer med stroke i hemmet. I studien deltog sex arbetsterapeuter, verksamma inom en kommun i Jämtlandslän, som ansvarar för åtgärder som inriktas mot personer i deras hem där samarbete med hemtjänst ingår. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i ett övergripande tema; Samarbete är en process som bygger på ömsesidighet och kontinuitet och tre underteman; Att skapa en relation är en förutsättning för ett gott samarbete, Samarbete sker genom att ta tillvara på varandras kompetens och erfarenheter samt Samarbete förutsätter kontinuitet och återkoppling. I resultatet framkom betydelsen av samarbetet mellan arbetsterapeuter och hemtjänstpersonalen vilket innefattar att arbeta nära varandra, ta del av varandras kunskaper samt ge feedback.

Syftet med den här uppsatsen var att få en förbättrad förståelse av hur unga chefer upplever sitt arbete inom offentlig sektor och hur det psykiska välbefinnandet påverkas av arbetsbelastningen. Undersökningen har gjorts utifrån semistrukturerade intervjuer med fyra enhetschefer om deras upplevelser av arbetskrav samt psykiska välbefinnande där analysprocessen samt grunden för studien följer den fenomenologiska ansatsen. Resultatet visar utifrån chefernas upplevelser att det finns starka samband att det psykiska välbefinnandet påverkas negativt av för hög arbetsbelastning. De tydliga faktorer som skapar ohälsan är arbetsansvaret, arbetstiderna och också de höga ambitioner som chefer kan ha. Studien konstaterar hur yngre chefer har större tendens till stressrelaterade sjukdomar till följd av arbetspressen som unga chefer anses ha.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av att använda instrumentet Mini Mental Test (MMT) vid utredning och interventioner för personer med demens. Inklusionskriterier för att delta i studien var att deltagarna ska vara legitimerade arbetsterapeuter verksamma inom landsting eller kommun i Kalmar-, Östergötlands- och Västernorrlands län, samt att deltagarna har erfarenhet av instrumentet Mini Mental Test vid utredning och interventioner för personer med demens. Totalt medverkade sju arbetsterapeuter i studien. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide och insamlad data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analys av data resulterade i tre kategorier ?Logiskt men inte tillräckligt?, ?Användandet av resultatet för arbetsterapeuter och andra professioner? och ?Faktorer som påverkar och vikten av förberedelse?.

Hur påverkar kulturen det kliniska arbetsterapeutiska arbetet med människor från en annan kulturell bakgrund? Den/de referens-ram/ar arbetsterapeuter använder sig av kommer, åtminstone oftast, från västvärlden med de värderingar och normer som finns här. I östasiatiska kulturer finns en delvis annan ?tids- och jag-uppfattning? än i västvärlden. Om värderingar och normer inte stämmer med patienternas finns en risk att behandlingen inte blir av tillräckligt god kvalitet.Smärtpatienter är en stor patientgrupp i primärvården.

Aktivitetsbalans är ett dynamiskt fenomen som påverkas av förändringar i den fysiska miljön samt i vilket stadium i livet individer befinner sig i. Aktivitetsbalans beskrivs även som ett generellt begrepp som bidrar till hälsa och välbefinnande. Tidigare forskning visar att vuxna med ett fysiskt funktionshinder har en mindre social umgängeskrets än vuxna utan fysiskt funktionshinder. Forskning visar också att vuxna med ett fysiskt funktionshinder är mindre nöjda med sitt arbete, sin ekonomiska situation, sina relationer samt livet i helhet. Tidigare studier visar också på att vuxna med ett fysiskt funktionshinder har ett svagt socialt nätverk, svårigheter att delta i fritidsaktiviteter, svårigheter att få ett heltidsarbete.

The quality of meals is included in the constant improvement of each preschool. The study is carried out on behalf of the City of Malmö and Environmental Management and focuses on this quality work. By compiling a checklist of meal quality and by identifying what the meal quality means for persons working with the meal (managers, cooks, educators and parents), it is our wish that this will be a help in their quality work. To inspire the composition various organizations working methods and ways to manage, evaluate and make use of different models and tools to improve the dining quality, has been studied. In the literature, the work has received confirmation of theories that emerged during the analysis work of what a meal is and how quality can be measured. The results show that food quality is described as a complex concept consisting of different parts, where the food, atmosphere, service, together form the meal quality. The semi-structured interviews and the inquiry form, have given an indication of the preschool work with quality in the meal activities and it shows that on a wide range and large differences.

This essay describes how the author gradually gets a deeper understanding for his profession and the development of his professional skills, attitude and practice. The essay contains two main narratives representing examples from the author´s Occupational practice, and through those narratives he tells how his practice alters and develops. These stories are also the basis for considering different aspects on how to get good models for practising a profession when you are a beginner, and how to manage ethical dilemmas. The starting point is when the author in the beginning of his career as a rural pastor is visiting a seriously ill parishioner at a province hospital. The course and the outcome of this call is surprising the young pastor, and the author tries to analyze the background to the outcome and assesses several possible explanations for the result of his call. The narrative is used to examine the attitude, the professional skills and the social and existential context for the author at that time. The patriarchal patterns in the parish are illuminated and questioned. In the second part of the essay the author investigates what will happen when pastoral cure transforms to psychotherapy, and how the author deals with phenomena in the therapeutical process such as idealization and secondary traumatization. On basis of texts written by among others Ingela Josefson, Fredrik Svenaeus, Christian Nilsson and Ulla Ekström von Essen the author seeks explanation for the development of his practical knowledge. With references to philosofers as Plato, Aristotle, H.G.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om Skellefteå Krafts arbetsmiljöledningsarbete är välfungerande och kan tillämpas i det vardagliga arbetet. Tidigare forskning har visat att positivt och tydligt ledarskap, utvecklad kommunikation, ett gott samarbete, delaktighet, tydliga roller, mål och förväntningar men också möjlighet att utvecklas, administrativt och personligt stöd och en bra fysisk arbetsmiljö leder till en ?frisk arbetsplats?. Arbetets teoretiska bakgrund utgörs av teorier om arbetsmiljö både av fysisk och psykosocial karaktär samt av andra väsentliga faktorer för att uppnå en god arbetsmiljö. Genom triangulering, det vill säga både kvalitativ och kvantitativ metod, har data till arbetet samlats in för att söka svar på frågorna: Hur ser fördelningen ut mellan det fysiska och psykosociala arbetsmiljöarbetet i Skellefteå Krafts system om arbetsmiljöledning? Hur arbetar ledning och medarbetare med den psykosociala arbetsmiljön? Hur tillgänglig är information om den psykosociala arbetsmiljön för medarbetarna vid Skellefteå Kraft? Genom semistrukturerade intervjuer med tio intervjupersoner samt genom en kvantitativ enkätundersökning med 51 respondenter, samtliga tillsvidareanställda vid Skellefteå Kraft, samlades data in.

Hair care is a hygienic treatment and is supervised by the Local Environment and Public Health Committee in the municipality. According to the Swedish Environmental Code, hairdressers as all practitioners are required to take measurements to protect the environment and public health. In hygienic treatments hazards may arise from inadequate hygiene practice which spread infection. Hazards may also arise from the use of hair care products such as permanent wave solutions, bleaches and hair dyes. Some hair dye components are known to cause contact allergy, mostly in hair dressers who are exposed professionally but also in some cases in consumers.

Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av arbetsterapeutiska åtgärder för personer med långvarig smärta. Kvalitativ metod användes och intervjuer med nio personer utfördes, sex kvinnor och tre män. Inklusionskriterier var att personerna hade haft smärta i minst sex månader, hade fått arbetsterapeutisk behandling för långvarig smärta samt befann sig i arbetsför ålder. Intervjuerna utgick ifrån semistrukturerade frågor. Dataanalys genomfördes med innehållsanalys.

Mobilitet genom att köra egen bil ger en ökad livskvalitet. Förekomsten av stroke ökar och för att kunna tillfredställa individens behov av aktivitet och självständighet i transporter finns ett ökat behov av körkortsbedömningar. Restsymtomen efter en stroke kan variera. Därför krävs olika typer av bedömningar. Arbetsterapeuter som är vana att arbeta klientcentrerat och bedöma skilda färdigheter har mycket att tillföra i körkortsfrågor.