Syftet med studien var att undersöka om egentid för aktivitet hos föräldrar med barn i förskoleåldern påverkar upplevelsen av hälsa och stress. Arbete är en aktivitet som allt oftare upplevs som stressigt och tar allt mer tid hos föräldrar med små barn, i takt med att den stressrelaterade ohälsan ökar. Detta gör det intressant att undersöka den här gruppens återhämtning i form av egentid för aktivitet. Studien hade en kvantitativ ansats, datainsamling skedde genom enkätutskick som analyserades och presenterades i diagram och tabeller. Resultatet av denna studie visade att fler barn ledde till mindre egentid och ju mer egentid respondenterna hade ju mer nöjd var de med den tid de hade.

Bakgrund:Långtidssjukskrivning på grund av stressrelaterad ohälsa har under senaste åren ökat i Sverige. Det medför oftast ett stort lidande för den enskilde och ger även ökade kostnader för samhället. Hur rehabiliteringen genomförs är av vikt för att kunna hjälpa personerna som är långtidssjukskrivna tillbaka till familjeliv och arbetsliv. Därför är det viktigt att få ta del av de sjukskrivnas egna erfarenheter av rehabiliteringen. Syftet: Var att undersöka hur personer som är långtidssjukskrivna > 3 månader på grund av långvarig stress har upplevt sin rehabilitering och vad som har underlättat för återgång till familjeliv och arbetsliv.

Introduktion: Idag rapporterar unga vuxna och ungdomar allt mer stressrelaterad ohälsa. Långa perioder med stress kan orsaka bland annat nedsatt prestationsförmåga, kronisk trötthet, olust, nedstämdhet, minnesstörningar, sömnproblem, domningar och diffusa muskelsmärtor. Ungdomar anser att kunskap om stress och stresshantering i skolan är viktigt för att stå emot stress. I en studie av Svensk Idrottsforskning framgick det att 77 % av flickorna och 63 % av pojkarna ansåg att skolan är den främsta orsaken till stressen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur skolor arbetade/arbetar preventivt för att reducera stress bland skolungdomar.

En studie om hur ohälsa,stress och utbrändhet påverkar individen i arbetslivet. studien avgränsas på hur arbetsrelaterad stress och utbrändhet påverkar de höga sjukskrivningstalen. Detta studeras ur ett ledar ? och ett medarbetar perspektiv. Varje dag är 300 000 personer borta från arbetet på grund av sjukskrivning.

I den akademiska världen kämpar studenter med att balansera upplevda krav från omgivning och upplevd egen förmåga för att hantera dessa krav. Studien syftar till att undersöka om juriststudenter upplever stress i högre utsträckning än psykologstudenter och om studiekraven mellan dessa grupper skiljer sig åt. Undersökningsdeltagarna valdes ut genom bekvämlighetsurval på Stockholms universitet. En enkät avsedd att mäta studiekrav och upplevd stress delades ut till jurist- och psykologstudenter. Resultatet visade att juriststudenterna lade ner mer tid på sina studier per vecka och att psykologstudenter hade fler grupp- och individuella arbeten innevarande termin.

The purpose of our study is to examine whether stress among social workers is present, and ifso, what strategies they and their supervisors use to manage work-related stress. The study isbased on a qualitative method. The data consist of interviews, with six social workers andthree supervisors. The study?s theoretical framework is based on KASAM, SOC-sense ofcoherence by Antonovsky, demand- control- support model by Karasek & Theorell, stresstheory by Hans Selye and coping strategies by Lazarus.

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har även arbetsvillkoren blivit hårdare. Långa dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande är kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till långvarig stress.

Syftet med denna studie var att jämföra antalet anpassade utomhuslekplatser i Norrlands kommuner sedan 2001, och få svar på de ansvarigas uppfattning gällande tillgänglighet och anpassning, då tidigare studier visat på brister gällande dessa områden. Barn med funktionsnedsättning riskerar att uppleva social isolering och diskriminering om utomhuslekplatsers fysiska miljö skapar barriärer. Enligt funktionshinderpolitiken ska Sveriges allmänna platser och byggnader vara tillgängliga för alla år 2016. Metod: En enkätundersökning med mixad metod genomfördes där enkäter postades till de ansvariga för utomhuslekplatser i Norrlands 54 kommuner. Resultat: Resultatet jämfördes genomgående med en studie från 2001.

I Sverige är ca två tredjedelar av alla vuxna måttligt fysiskt aktiva en halvtimme per dag.Trots ökade motionsvanor lever vi idag ett allt mer stillasittande liv som bland annat bidragittill försämrad folkhälsa. Eftersom studier visat att fysisk aktivitet påverkar den psykiskahälsan positivt, och reducerar stress, har vi valt att undersöka hur människors inställning och motivation till fysisk aktivitet påverkar detta samband. Syftet är att undersöka hur inställningoch motivation till fysisk aktivitet är relaterat till upplevd stressnivå hos administrativ personal. Undersökningen är gjord med kvantitativ metod där 177 anställda i tre skånskakommuner svarat på en elektronisk enkät, med en svarsfrekvens på ca 54 procent. Avresultatet framkom att 61 procent av deltagarna tränade minst några gånger i veckan, ochatt 11 procent aldrig tränade.

Stress ? ett växande fenomen i ett samhälle som står i ständig utveckling. Den konstanta progression som kommit att spegla vårt nutida samhälle ökar även stressen hos den enskilde individen, vilket enligt vissa forskare kan resultera i stora problem för såväl individen som för samhället. Dessa forskare menar att problematiken gällande stress ökar i samhället och kan i sin tur leda till kronisk stress och andra allvarliga psykologiska samt fysiologiska konsekvenser relaterat till ämnet.  Med den informationsteknologiska utveckling som sker, så ökar även kraven på individen, som stundtals kan ha svårt att hinna med. Detta arbete syftar till att synliggöra de problem som kan uppkomma i samband med stressfyllda situationer, med fokus på våra viktigaste samhällsmedborgare: Skolans elever, vår framtid. Kvantitativa metoder i form av elevenkäter (med viss kvalitativ karaktär) har använts för att undersöka eventuella problem som kan sammankopplas med stress. 87 gymnasieelever på en gymnasieskola i en mellanstor svensk stad fick svara på frågor relaterat till stress.

Stressrelaterad sjuklighet och i dess värsta form utbrändhet, är resultatet av att företagen inte kan hantera den oro som finns och på kort tid har detta vuxit till en folksjukdom. Förutom det mänskliga lidande som stressjukdomarna medför, är deras konsekvenser förödande för samhällsekonomin och företagen. Fenomenet stress kan delvis ses som en reaktion på samhället. Att så många i samhället lider av stress kan tolkas som att man inte riktigt hänger med i de förändringar som skett och vi vet inte riktigt hur stressen skall bemötas. En ökad förståelse och kunskap om hur man underlättar och hjälper varandra i en pressad miljö kan minska risken för att fler individer utsätts för skadlig stress.

Syftet med det här arbetet är att undersöka barn och stress i förskolan. Vi har inriktat oss på att se hur strukturen i förskolan påverkar barns stress. Det intresserar oss att se om man kan undersöka om barn i förskolan är stressade och ifall det har någon koppling till hur förskolan struktureras upp. En undersökning om hur förskolan är organiserad när det kommer till miljö, aktiviteter, hur uppdelningen av barn och personal ser ut samt hur dagarna planeras upp i förskolan kommer även att presenteras. Vi har med hjälp av observationer på fyra förskolor samt intervjuer med fyra förskollärare försökt undersöka hur förskolans struktur ser ut och hur den påverkar barnen.

Att ständigt vara tillgänglig och hantera inkommande e-post under en arbetsdag kan skapaupplevelse av stress. Syftet med studien var att se om skattningen av stressen minskade om enprocedur som liknar traditionell postmottagning tillämpades. Studien genomfördes som ettexperiment på en IT-avdelning. Deltagarna delades upp i en kontrollgrupp som arbetade somvanligt med sin e-post och en försöksgrupp som arbetade enligt instruktion. Studien pågickunder 8 veckor och stressmätning genomfördes vid tre tillfällen, innan start av experimentet,efter 4 veckor och efter ytterligare 4 veckor.

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har även arbetsvillkoren blivit hårdare. Långa dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande är kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till långvarig stress.

Ekonomiska styrsystem används för att kontrollera anställdas prestationer, men att utöva kontroll har dock visat sig öka risken för stress hos anställda. Arbetsrelaterad stress utgör problem för organisationer då det kan leda till ökade kostnader i form av ökad frånvaro och försämrade prestationer. För att förklara arbetsrelaterad stress har stressorerna krav, kontroll och socialt stöd fått störst genomslagskraft. Stressorer är faktorer i omgivningen som kan öka eller minska stressreaktioner hos individer. Syftet med studien är att förklara hur ekonomiska styrsystem påverkar stressorer.