Denna forskning har två syften.Dels att undersöka grad på motivationsfaktorerien arbetsmiljö och eventuellakorrelationermellan motivationsfaktorerna.Enkäten baseradespå frågor från QPSNordic,Lockeoch Lathams (1990) frågeformuläroch occupational self-efficacy scale (OSES).Totalt hundra anställda (n = 100) deltog iundersökningen. Andra delen var att undersökachefers motivationsstrategier somanvänds för att motivera sinaanställda. I detta sammanhanghar anställdes uppfattning av destrategier somanvänds av cheferna också undersökts.Det skapades två struktureradefrågeformulär med öppnafrågor, en för cheferoch en för deanställda. Resultatenfrån enkätstudien visar attflesta motivations-faktorer låg på en medelgrad,utom motivationsfaktorn feedbackoch delfaktorn yttre belöningsom liggerpå en låg grad i denundersökta arbetsmiljön. Resultatet visarflera signifikantakorrelationer mellan motivationsfaktorerna.Frånde struktureradefrågeformulären visar resultatetatt alla chefer motiverar sina anställda ochchefer har både lika och olikamotivationsstrategier i sinarbetsplats.

Syftet med detta arbete var att beskriva vilka metoder för stresshantering personal på olika företagshälsovårder upplever att de använder sig av för att hjälpa kunder med stressrelaterade problem, samt vad deras egen uppfattning av anledningen är till den/de valda metoderna. Genom kvalitativa intervjuer med fem personer med olika professioner på olika företagshälsovårder i Mellansverige undersöktes stresshantering. Det som frågades i intervjuerna var informanternas upplevelser av vilka stresshanteringsmetoder som används, anledningarna till användandet och anpassningar efter kunder. Någonting annat som undersöktes i studien var likheter och skillnader mellan de olika professionerna. Resultatet visade att avslappning var den vanligaste angivna metoden, strax före kroppskännedom, qigong, motion, medicin, mindfulness och massage. Andra verktyg informanterna uppgav att de använde sig av var samtal, förklaringar av kroppens reaktioner på stress, kartläggningssamtal, snabb tillbakagång till arbete samt positiva tankar och känslor. De beskrivna anledningarna till användandet av metoderna var främst upplevelsen av att de fungerade.

Fysisk aktivitet på recept (FaR) har visat sig vara ett framgångsrikt verktyg för att minska det stillasittande beteendet och öka den fysiska aktiviteten på lång sikt. Förändringsprocesser är dock både tids -och motivationskrävande och det gäller för alla. Att förankra och implementera FaR i en organisation har därför visat sig vara lättare sagt än gjort. Syftet med studien är att undersöka vad en företagshälsovård i Västra Götaland anser om sitt uppdaterade FaR-koncept som arbetats fram och använts sedan början av år 2014. Studien undersöker även hur man ser på FaR-konceptets förändring över tid och vad som kan ha förbättrats eller försämrats med det nya upplägget.

I samma takt som ridskolor rekryterar hästar måste de också avveckla hästar på grund av att hästarna blir gamla och inte orkar med arbetet. Att veta vad som är rätt att göra med hästen när den pensioneras kan vara svårt och det finns väldigt lite fakta om avveckling. Många faktorer spelar in, bland annat etik och moral. Syftet med studien var att ta reda på hur ridskolor handlar och tänker ur ett etiskt och moraliskt perspektiv när man ska pensionera ridskolehästen. Det har även undersökts vad ridskolorna har för syn och värdering på hästar, elever och samhälle eftersom det kan tänkas påverka deras moraliska och etiska värdering vid pension av ridskolehästar.I studien har kvalitativ metod använts genom telefonintervjuer med sex ridskolor utvalda över hela landet som är anslutna till Svenska ridsportförbundet.

Pensioner är ett komplext område som är mycket omdebatterat och berör oss alla. Det diskuteras i stor omfattning hur kommunerna kommer att kunna möta framtida ökade pensionsutbetalningar, då vi alla är berörda av kommunen på ett eller annat sätt. Under kommande år kommer antalet pensionärer till att bli fler. Detta då framförallt när 40-talisterna går i pension, vilket medför att det uppkommer stora kostnader för kommunen. Kommunerna hanterar frågan om pensionsmedel på många olika sätt.

Syftet med studien var att genom en litteraturöversikt beskriva arbetsterapeutiska interventioner och effekterna av dessa för personer med demens samt studiernas bevisvärde. Författarna har genomfört en systematisk sökning i ämnesdatabaser som innehåller artiklar om arbetsterapi och har sökt efter vetenskapliga artiklar utifrån valda sökord som är relevanta utifrån syftet med studien. För att analysera insamlad data så har författarna använt sig av Fishers (2009) interventionsformer som ett raster för att se interventionernas fokus samt att se om interventionerna var på aktivitetsnivå eller funktionsnivå. Resultatet visar på att arbetsterapeuter arbetar på aktivitetsnivå och då klientcentrerat där de använder sig av aktivitetsinriktade interventioner. Största delen av interventionerna visade en signifikant positiv effekt och bedömdes till största del objektivt på aktivitetsnivå samt objektivt på aktivitetsnivå och funktionsnivå.

Stress är ett ökande tillståndvilket bidrar till fler sjukskrivningar inom sjuksköterskeyrket. För att göra organisationer mer medvetna om sjuksköterskors aktuella situation är det av vikt att belysa deras upplevelser av stress på arbetet. Syftet var att beskriva faktorer vilkabidrar till att sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress. Studien är utförd som en litteraturstudie. Fem rubriker framkomi resultatet vilka var: Stressfaktorer vilka påverkar det patientnära arbetet och patientsäkerheten, stressfaktorer vilka påverkar sjuksköterskors profession och privatliv, stressfaktorer i den kollegiala miljön, fysisk och psykisk påverkan av arbetsrelaterad stress och organisatoriska orsaker till stressfaktorer.

Bakgrund: Arbetsgivare kan stödja de anställdas hälsa genom att erbjuda friskvårdsbidrag. Flera faktorer påverkar individer till att välja hälsorelaterade beteenden. Self-efficacy är en sådan faktor vilket innebär individens tilltro sin egen förmåga att klara en uppgift. Syfte: Studiens syfte var att undersöka relationen mellan self-efficacy och nyttjande av friskvårdsbidrag. Vidare undersöktes fysisk aktivitetsnivå och upplevt hälsotillstånd relaterat till dessa två faktorer.

Ett viktigt område inom arbetsterapi är att stödja personer att finna aktivitetsbalans i sin vardag. Personer med de neuropsykiatriska sjukdomarna ADHD och Aspergers syndrom har ofta svårigheter som kan kopplas till detta. Syfte med denna studie var att beskriva hur arbetsterapeuter resonerar och arbetar med aktivitetsbalans med personer som har ADHD eller Aspergers syndrom. Åtta halvstrukturerade intervjuer genomfördes med arbetsterapeuter som arbetar med dessa diagnosgrupper. Datan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: Balans och obalans påverkar aktivitetsområden; Personen och omgivningens betydelse för aktivitetsbalans; Att möjliggöra aktivitetsbalans.

Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter som personer med multipel skleros (MS) har av förändrad delaktighet och om deltagande i temagrupp kan främja delaktighet i aktivitet. Undersökningsgruppen bestod av två män och två kvinnor som hade haft MS i minst ett år och hade upplevt förändringar i sina vardagliga aktiviteter. Fokusgruppsintervjuer användes som datainsamlingsmetod och genomfördes vid två tillfällen under deltagarnas rehabiliteringsperiod. Individuella uppföljningsintervjuer genomfördes en månad efter deltagarnas hemkomst. Analys av insamlat material resulterade i tre kategorier som gavs namnen: Förändrad delaktighet i vardagen, Lärdomar som influerar vardagen och Skapandet av en ny vardag.

Syftet med studien var att belysa hur personer med synnedsättning upplever den fysiska miljöns tillgänglighet i samhället. För att besvara syftet valdes en intervjubaserad studie för att få en fördjupad kunskap inom området. Semistrukturerade intervjuer med nio personer utfördes ifrån två olika kommuner. Inklusionskriterierna för deltagande var att personerna skulle vara medlemmar av intresseföreningen, ha en synnedsättning samt vara i arbetsför ålder. Dataanalysen genomfördes utifrån en innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier ?Upplevelser av miljöns bristande tillgänglighet?, Upplevelser av miljön som ett stöd för aktiviteter?, Upplevelser av hur välkända miljöer skapade tillgänglighet? och ?Upplevelser, konsekvenser och hanteringsstrategier av bristande tillgänglighet?.

Håller Sveriges statsfinanser över tiden? Annika Lignell och Oskar BuhreInledning: Om några år har vi anledning att misstänka att den svenska välfärden kommer att försämras om inget görs den närmast tiden. När 1940- talets baby-boom går i pension kommer troligtvis underskottet i Sveriges statsfinanser att vara högt och framtidens arbetskraft, alltså vi, får betala för 50 procent fler pensionärer än idag. Med fler sjukskrivningar, ett nytt pensionssystem och fler förtidspensionärer är det intressant att följa utvecklingen eftersom finansieringen av välfärdssystemet baseras på skatteintäkter. Syfte: Vi avser att analysera om Sveriges statsfinanser är hållbara i framtiden genom att beräkna kostnaderna för de åtaganden som kan bli följden med dagens politik och beräkna en eventuell obalans i statsbudgeten.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att främja delaktighet i dagliga aktiviteter för äldre personer inom särskilt boende. För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ ansats och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju arbetsterapeuter. För att analysera data användes en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier: Bedömningar som kartlägger den äldre personens behov; Använda den äldre personens förmågor för att främja delaktighet; Olika aspekter att ta hänsyn till vid förskrivning av hjälpmedel; Skapa ett fungerande samarbete med vårdpersonal. Resultatet visade att ett likvärdigt synsätt och ett väl fungerande samarbete med vårdpersonal var en viktig förutsättning i arbetet. Vidare sågs handledning och utbildning av vårdpersonal som en viktig faktor i arbetsterapeuternas arbete med att främja delaktigheten i dagliga aktiviteter.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att bedöma körförmågan hos personer med stroke. Den undersökta gruppen bestod av åtta legitimerade arbetsterapeuter som hade arbetat mellan två och femton år med bedömning av körförmåga. Klinikerna där arbetsterapeuterna arbetade var av varierande storlek och geografiskt utspridda över hela landet. Datainsamlingen genomfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: Intervjuns och det personliga mötets betydelse i bedömning av körförmåga, Bedömning av körförmåga består av flera komponenter och Teamsamverkans betydelse vid bedömning av körförmåga. Resultatet i studien påvisade betydelsen av den inledande intervjun och mötet mellan arbetsterapeuten och personen som bedömdes.

Den svenska arbetsmarknaden sta?r info?r ett generationsskifte i och med att fyrtiotalisterna ga?r i pension och den yngre generationen, generation Y, kommer ut pa? arbetsmarknaden. Den ha?r generationen motiveras av andra faktorer a?n de a?ldre generationerna vilket inneba?r att organisationer beho?ver anpassa hur de arbetar med att motivera sina ansta?llda. Vinstandelssystem har historiskt sett visat sig vara ett framga?ngsrikt koncept men det finns en oklarhet ga?llande om dessa system kommer att fungera pa? en generation som inte va?rdesa?tter trygghet och som inte drar sig fo?r att byta arbetsgivare.