This study focuses on a reconstruction proposal of a small part of a rural churchyard that has lost a big part of its history, in form of its conformation and plant material. The chosen part of the cemetery was established in 1938, and this proposal is an interpretation of the architect?s original plan, the workers wishes and my own observations and experiences of the place. In this proposal I have tried to balance the plants composition to create an environment that can benefit the biological diversity, that fits the locations habitat and today?s maintenance.

Teknikens roll i samhället ökar och större delen av befolkningen behöver hantera olika föremål och tjänster, vilket kan medföra svårigheter vid användning. Syftet med studien var att beskriva relevans och svårigheter i användning av vardagsteknik i dagliga aktiviteter hos personer i åldrarna 45-64 år. Studien designades med kvantitativ ansats. Undersökningsgruppen bestod av 40 personer från landsbygd och storstad. Datainsamling genomfördes med det standardiserade bedömningsinstrumentet Everyday Use Technology Questionnaire (ETUQ II), bearbetades i dataprogram och redovisades med deskriptiv statistik.

Vardagsrehabilitering av äldre utgör en stor del i hemtjänstpersonalens dagliga arbete, där arbetsterapeuten kan vara behjälplig med bland annat handledning och utbildningar för perso-nalen. Syftet med denna studie var att ta reda på hemtjänstpersonalens erfarenheter av hur vardagsrehabilitering i hemmet fungerar och kan förbättras inom äldreomsorg. Författarna har använt sig av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för att samla in data. Inter-vjuerna utfördes inom två kommuner i sydöstra Sverige hos både kommunala samt privata hemtjänstaktörer. Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra kategorier: ?Att möjliggöra vardagsrehabilitering för äldre?, ?Att samverka med kollegor och andra instanser?, ?Att arbeta i den äldres hem? samt ?Att förstå samt utveckla ett vardagsre-habiliterande arbetssätt?.

Att använda sig av virtuella tv- och dataspel inom rehabilitering är ett relativt nytt medel som det finns begränsat med forskning inom. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva till vilket ändamål virtuella tv- och dataspel används inom rehabilitering och vad det ger för utfall. Metod: En systematisk litteraturstudie användes som metod i uppsatsen. De databaser som använts är Amed, Cinahl, PubMed och Medline (via Ebsco). De sökord som använts är virtual video game, video game, computer game, rehabilitation, outcome, movement, playthings och occupational therapy.

Kan kulturaktiviteter vilka erbjuds genom arbetet, resultera i ett ökat välmående för den anställde och eventuellt även en ökad känsla av sammanhang? Detta är utgångspunkten för uppsatsen, som tar sin början i Antonovskys salutogena perspektiv och KASAM, vilket mäts kvantitativt på två grupper där Grupp 1 utgjordes av anställda på arbetsplatser där kulturaktiviteter regelbundet erbjöds och Grupp 2 av anställda på en arbetsplats utan kulturaktiviteter. Genom deltagarnas resultat på KASAM formuläret, utlästes att kulturaktiviteter och ett deltagande i dessa visar ett samband med en ökad KASAM hos individen. Uppsatsen diskuterar sedermera hur kulturkonsumtion kan vara en bidragande mental hälsofaktor av lika vikt som den av arbetsplatser mer erkända uppbyggnaden av fysisk hälsa, genom träning för förebyggande av sjukdom och ohälsa..

The aim of this Masters thesis is to examine the role of librarian in order to illustrate how the librarians work, how their competence and education have changed and developed during the last decade, and ultimately to see what the role of librarian looks like in the 21^st century. After describing the librarians work, competence and education in the 21^st century, we discuss whether or not the changes that have arisen during the last decennium have affected the possibilities for librarianship to develop into an accepted profession. The method of investigation is a qualitative analysis of printed sources. As a basis of the discussion and analysis Andrew Abbotts theory of professions is used. We also use Per Tengblads analysis model, which includes six important steps in analysing the professionalism of an occupation.

This study is based on narratives from two victims of violence. A raped old woman has turned to be the core of this narrative of narrative. She is both a narrator and the head person in her narrative. Her narrative turned out to be a dialogue between two genres namely her trauma story and her life story. By experience violence has been associated with masculinity and powr, which is discussed in some detail.

The aim of this thesis is to create an understanding of nurses' information practices. To be able to search, find, use and critically evaluate information is important, not just during studies, but also in professional life. This study is intended to deepen our understanding of nurses ' information literacy in a workplace context.The main questions are: What information do nurses need on a daily basis and how do they experience information activities? What factors determine the sources they use? Do information practices vary in the workplace? Do nurses? professional experiences impact on their information practices? Nine nurses were interviewed using semi-structured interviews. The interviews have been analysed through a hermeneutic approach.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patientens upplevelse av livskvalitet efter överviktsoperation samt främjande omvårdnadsåtgärder. Metod: Litteratursökning utfördes i PubMed och Cinahl med Full Text. Sökord var följande: Bariatric, Bariatric Surgery, Quality of life, Bariatric patient, nursing, postoperative care samt treatment outcome. Dessa sökningar kompletterades med manuella sökningar. Efter genomgång avseende inklusions- och exklusionskriterier valdes sammanlagt 16 artiklar ut för denna litteraturstudie.

 Bakgrund: Stress är en subjektiv upplevelse som kan leda till fysisk och psykisk påfrestning. På arbetsplatsen är stress ett vanligt förekommande fenomen som ökat mycket de senaste åren. När vårdpersonal upplever stress känner de sig maktlösa och psykiskt utmattade. Stressen och dess konsekvenser påverkar även omvårdnaden och patientsäkerheten. För att hantera stressen behöver vårdpersonal hjälp.

Syftet med studien var att genom granskning av litteratur och vetenskapliga artiklar undersöka vilka typer av arbetsterapeutiska interventioner för vuxna med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Den metod som legat till grund för denna studie var en litteraturöversikt. Valet av litteratur har bestått av vetenskapliga artiklar samt relevant litteratur. För att identifiera relevant litteratur har sökningen av litteratur gjorts i ett flertal olika databaser däribland de tillgängliga databaserna vid Luleå Tekniska Universitet. Totalt identifierades sju vetenskapliga artiklar som legat till grund för denna studie.

Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenhet av trädgårdsrehabilitering. En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes för att besvara syftet. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer, med intervjuguide som stöd. Insamlad data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys, vilken resulterade i tre kategorier. Resultatet visade att trädgårdens olika värden är inflytelserika faktorer för människors egen läkepotential, via deltagande i meningsfulla aktiviteter på olika nivåer i trädgården.

Bostadsanpassningar och att skriva bostadsanpassningsintyg utgör en del av arbetsterapeuters dagliga arbete inom kommunal hemsjukvård. I takt med att befolkningen blir allt äldre och bor kvar längre i sina ordinära boende ökar denna del av arbetsterapeutens arbetsuppgifter. Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av bostadsanpassningar och intygsskrivande. Författarna använde sig av en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer för att samla in data. Intervjuerna utfördes inom hemsjukvården i fem kommuner från mellersta till södra Sverige.

There are certain organizations that manage to handle risk in such a successful way that they almost stay error-free, in spite of the fact that they daily face the risks of accidents. These organizations are usually given the name High Reliability Organizations (HRO). While the most common example is that of a nuclear plant the variety of what organizations can fit into the category is extensive.The purpose of this study is to describe safety culture and theories about HRO and how these can be found in practise within an organization.This qualitative research uses influences of ethnography in its method. The ethnographical approach was picked due to the field of the study and the cultural context in which it is set.The results of the study identify a number of elements sorted into four themes. These themes are deemed compatible or non-compatible with relevant existing theories.

Syftet med denna studie är att undersöka om en möjlighet att prata ut ger upphov till skillnader i självskattad psykisk och fysisk hälsa mellan två grupper kvinnliga undersköterskor vid ett svenskt sjukhus. Den ena gruppen på 25 personer har vid en arbetsomställning fått behålla sin tjänst och den andra gruppen på tio personer har blivit omplacerad på andra avdelningar inom organisationen. Vad som också skiljer grupperna åt är att lämnargruppen har fått en möjlighet att tala ut om vad de känner i samband med omställningen. Följande självskattningsformulär har använts: Forsman & Johnsons test om självkänsla (SES), Pennebaker Inventory of Limbid Languidness (PILL), KASAM och Levels of Emotional Awarenness (LEAS). Inga signifikanta skillnader mellan grupperna framkommer vad det gäller självskattad psykisk och fysisk hälsa.