Syftet med denna uppsats är att i butiken Trolltyg Observera och mäta uppfattningen av kundnöjdhet utifrån en expedits och en objektiv part, för att sedan jämföra hur väl dessa två stämmer överens med kundens uppfattning. Vi anser att kundnöjdhet är en intressant aspekt att undersöka eftersom att en nöjd kund förväntas vara en lönsam kund. Engagemanget hos personalen och hur eventuella problem och missnöjen hanteras är några exempel som kan påverka kundnöjdheten, men också tjänster till förfogande och utbud. Det finns tidigare studier som mäter kundnöjdhet, till skillnaden från dessa ämnar vi att se i vilken utsträckning det går att fånga upp missnöje i förväg och motverka det. Studien utfördes med tre kombinerade metoder; observationsstudie, utvärdering och enkätundersökning.

Corporate Social Responsibility (CSR), företegets sociala ansvar saknar en universell definition. Det är upp till varje individ och företag att själva välja definition och ansvarsområde. Allt flera företag väljer att kommunicera sitt sociala ansvar genom CSR- rapporter även kallade hållbarhetsrapporter. Det teoretiska ramverket visar att företag som agerar på en oetisk marknad har en tendens att offentliggöra sitt CSR- arbete i högre grad än etiska företag. Syftet med denna studie är Observera om det finns en skillnad i kommunikationen av CSR-arbete mellan etiska företag och företag som agerar på en oetisk bransch.

Syftet med denna uppsats är att belysa tre övergripande områden rörande lekterapi och lekterapeuter. De tre områdena är: Metoder och syften med lekterapi - Lekterapeuternas syn på lek, terapi och pedagogik - Lekterapeuternas egen yrkesroll och funktion. Denna uppsats är en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer som metod. I uppsatsen vill jag ur ett inifrånperspektiv belysa lekterapeuternas uppfattning kring lek, pedagogik och terapi, samt lekterapins syfte och metoder. Lekterapeuternas yrkesroll kommer även att belysas i studien utifrån informanternas egna berättelser om sin roll och funktion.

Bakgrund: Mer än en av tio nyblivna mammor visar tecken på depression efter en förlossning och detta kan ha negativ inverkan på barnets utveckling och föräldraparets relation. I Sverige screenas alla nyblivna mammor för förlossningsdepression då barnet är 6-8 veckor. Nyblivna pappor kan också drabbas av förlossningsdepression men det finns ingen rutin för att screena dem.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka BVC-sjuksköterskors erfarenheter och hantering av förlossningsdepression hos nyblivna föräldrar på BVC.Metod: Studien är baserad på åtta semistrukturerade intervjuer med BVC-sjuksköterskor. Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Av analysen framkom fem kategorier vilka är; svårigheter att identifiera förlossningsdepression, känsla av otillräcklighet, att stödja föräldrarna, användning av screeninginstrument och att Observera samt med 13 underkategorier.Konklusion: BVC-sjuksköterskor upplevde att det inte var vanligt med förlossningsdepression hos nyblivna föräldrar. Det var ibland svårt att skilja på förlossningsdepression och depressiva symtom av andra orsaker.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka genusskillnader ur ett jämställdhetsperspektiv i klassrummet samt om det sker någon förändring i synen på dessa skillnader hos flickor och pojkar från år 7 till år 9. Undersökningen valde vi att genomföra i två grundskolor. En enkät delades ut till fyra skolklasser, två klasser med elever i år 7 och två klasser med elever i år 9. Observationer med observationsschema genomfördes i två klasser med elever i år 7 och två klasser med elever i år 9. De beteenden som vi valde att Observera mellan flickor och pojkar i klassrummet var främst verbala yttranden, interaktionen mellan könen och känslouttryck.

Vi har under vårterminen undersökt hur förskolor arbetar praktiskt med frågor kring olika familjekonstellationer samt hur barnen uttrycker sig om ämnet. För att få en tydlig bild av förskolans verksamhet, valde vi att Observera deras miljö innan vi startade intervjuerna med barnen och pedagogerna. Vi har använt oss utav kvalitativ undersökning, då vi fört halvstrukturerade intervjuer med sex olika pedagoger samt fyra gruppintervjuer med barn. Frågeställningarna som vi använde oss utav är: Vad är en familj för barnen? Vad är pedagogers tankar om värderingar och normer, samt hur de arbetar för att få in det i förskolans verksamhet.

Internet har under de senaste åren blivit allt större och mer företag har tagit steget att skapa sig en Internet närvaro. Internet skapar nu ett tillfälle även för de mindre företagen att marknadsföra sig på samma nivå som de stora. Denna studie har undersökt de möjligheter som Internet idag erbjuder de mindre företagen. I sju veckors tid följdes en mindre företagare som försökte skapa en Internetnärvaro för sitt företag. Till sin hjälp har företagaren haft en steg metod som tagits fram specifikt för denna studie.

Detta examensarbete handlar om att utveckla några begreppslådor att använda i kemiundervisningen för att få eleverna att diskutera, Observera och experimentera kring olika kemiska begrepp. Begreppslådorna har utformats från de olika, av litteraturen beskrivna, svårigheter och missuppfattningar som eleverna kan tänkas ha. Målet med undervisningssituationen har varit att få eleverna att under grupparbetet diskutera och med hjälp av varandra lära sig de olika kemiska begreppen. Fokus i arbetet har dels varit utvecklingen av lådorna och dels undersöka hur eleverna upplever användandet av lådorna i undervisningen. Tre begreppslådor har utvecklats: en om molbegreppet, en om redoxreaktioner och en om syra/bas-reaktioner.

Syftet med undersökningen var att undersöka lärarnas uppfattning om betydelsen av tidig engelskinlärning i förskola och skola. Lärarnas utmaningar med att ta vara på de ungas kontakt med engelska via fritiden och bygga på denna i undervisningen. Vidare lärarnas utmaningar med flerspråkiga elever.Studien utfördes på fem skolor av olika karaktär: En mångkulturell skola. En skola beläget i ett? högstatusområde?, en skandinavisk skola i Spanien, en skola som satsar på projektet ?Engelska spåret? och en förskola där en engelskspråkig pedagog arbetar med barnen tillsammans med svenska pedagoger.

Vi har valt att studera barns spontana musicerande för att se vilken/vilka funktioner/syften den har och vilka faktorer som påverkar det spontan musicerande, samt vid vilka situationer den fö-rekommer. Vi har valt att begränsa oss genom att Observera barn i 6-9 års ålder, på tre olika skolor, i tre veckor under vår VFU (verksamhetsförlagd utbildning). För att få veta vad pedago-gerna har Observerat har vi även gjort kompletterade intervjuer med dem.Vi har sett att varje tillfälle till spontanmusicering är påverkat av ett flertal faktorer, som vad barnen för stunden håller på med och vilken sinnesstämning de befinner sig i. Vårt huvudresul-tat har varit att glädje är en av de starkast påverkande faktorerna för barns spontana musiceran-de. De situationer och funktioner där spontanmusicerandet genereras är skiftande men vi har sett användningsområden som tidsfördriv, socialt umgänge, kinesestetiskt mm.Av intervjuerna med pedagogerna har vi fått fram att de inte har trott att spontanmusicering fö-rekommer i särskilt stor utsträckning men att samtliga pedagoger ändå är eniga om att spontan-musicerandet är viktigt och utvecklande för barnen.

Examensarbetet handlar om hur barnens lek gestaltar sig i staden och på landsbygden. Vi gjorde vår undersökning på två skolor varav den ena ligger i Malmö och den andra ligger i en by ca 4 mil utanför Malmö. Syftet med vårt arbete är att se skillnader och likheter i barnens lek på de olika orterna. För att tränga djupare in i barnens lek valde vi att även att fokusera på genus och kön. Våra frågeställningar är följande: Vad finns det för likheter eller skillnader i barnens lek i staden och på landsbygden? Vilka mönster finner vi i hur pojkar respektive flickor leker på de olika orterna? De metoder som använts för att besvara frågeställningarna har varit att Observera samt att låta barnen i årskurs ett svara på en enkät.

Bestånden av flera hundra djurarter i det vilda minskar årligen. I djurparker jorden runt pågår projekt för att bevara många av dem. Trots lång erfarenhet av att hålla vilda djur i fångenskap är det svårt att få dem att reproducera sig för att skapa hållbara bestånd. Många avkommor överges av sina föräldrar och fostras sedan av personal eller andra frivilliga. Mänsklig fostran verkar i många fall även ligga till grunden för fortsatta reproduktionsproblem i nästa generation.

Kräppat pappers kraft och töjningskurva är mer dragstyv till 5 % töjning för att sedan bli mindre dragstyv. Vid tillverkningens kräppningsprocess veckas pappret det borde göra det mindre dragstyvt i början av kraft och töjningskurvan för att sedan bli mer dragstyv när fiber ? fiber ? bindningarna tar upp last. För att få mer förståelse för fibrerna kontra kräppningens betydelse för kräppats pappers materialegenskaper, har en jämförelse mellan kräppat och okräppat papper gjorts.Arbetet har genomförts genom att Observera kräppat papper och okräppat papper i en dragprovare under tiden har det spelats in av en usb ? mikroskops - kamera.

Mitt intresse för utomhuspedagogik har väckts under min lärarutbildning, speciellt på min verksamhetsförlagda utbildning där jag kunde Observera hur utomhuspedagogiken används i skolan.Syftet med studien är att undersöka vad utomhuspedagogik innebär för lärare, vilken inställning de har till elevernas inlärning inomhus respektive utomhus, anser de att utomhuspedagogik bidrar till elevers större förståelse för NO ämnen, i vilken utsträckning de använder utemiljön i sin NO undervisning samt vilka målsättningar lärare har för elevers lärande i utomhusmiljön.Metod som jag har använt i min undersökning är den kvalitativa intervjumetoden där sex lärare har fått möjlighet att svara på ett antal frågor som handlar om utomhuspedagogiken och på det sättet fick de framhäva sin ställning och sina tankar.Resultaten av min undersökning visar att majoriteten av de intervjuade lärarna har positiv inställning och uppfattning om utomhuspedagogiken samt att mer än hälften använder den i sin undervisning. Studien visar bland annat att olika metoder, avsikter och sammanhang varierar. Resultaten visar även att de lärarna som inte använder så mycket utomhusundervisning har angett tidsbristen och schemaplaneringen som orsak..

Syftet med vårt arbete var att ta reda på om och i så fall när matematiska situationer uppstår i förskolan och hur pedagogerna i sådana fall utmanar barnen. Vår frågeställning till denna undersökning är följande: Under vilka situationer använder sig barnen av matematiska begrepp? Hur kan matematiken som förekommer kategoriseras? Hur utmanar pedagogerna barnen när matematiska situationer uppstår? Den teori som ligger till grund för vår studie är Vygotskijs sociokulturella teori samt Bishops fundamentala matematiska aktiviteter. Vår metod har varit att Observera barnen både i planerade och fria aktiviteter i förskolans verksamhet. Vi har kommit fram till att matematiken förekommer överallt beroende på vilket perspektiv den granskas med.