Bakgrund: Konstruktionen av könsroller och samhällets behov av att kategorisera in i "manligt" och "kvinnligt" får en rad konsekvenser. De flesta individer försöker passa in i den könstillhörighet som de tilldelats, ibland omedvetet. För att komma ifrån denna traditionella könsindelning är det viktigt att arbetet med detta börjar i tidig ålder. Personal som arbetar med barn och ungdomar har en viktig roll och kan påverka hur dessa individer kommer att se på sig själva. En stor del av det socialpedagogiska arbetet görs med barn och ungdomar på ungdomsmottagningar runt om i landet.Syfte: Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv undersöka en specifik ungdomsmottagnings informationsträffar med skolklasser.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om man kan öka flickors självkänsla och självaktning genom gruppstärkande övningar. Vi genomförde vår undersökning med åtta flickor i årskurs 4 från en skola i Luleå. Under sex veckor arbetade vi med flickorna vid två tillfällen per vecka, där varje övning var kopplat till vårt syfte. För att kunna utläsa något resultat gav vi flickorna en enkät att besvara före undersökningen och en efter. Dessutom gjorde vi fortlöpande Observationer under arbetets gång.

Vi har genomfört en studie på en specifik förskoleavdelning där vi undersökte hur pedagogerna på avdelningen interagerar med flickor respektive pojkar. Vårt syfte med studien var att se om pedagogernas arbete bygger på särskilda genusnormer och genusvärderingar, och hur dessa i så fall kommer till uttryck. Genom utförda Observationer och intervjuer som förstärkts med visuellt material i form av fotografier har vi försökt ge konkreta exempel på hur föreställningar om begreppen ?flicka? och ?pojke? konstrueras i sociala sammanhang och i interaktionen mellan pedagoger och barn. Vår studie visar att pedagogerna är både medvetet och omedvetet aktiva i formandet av könsrelaterade normer, traditioner och värderingar.

Avsikten med vårt val av ämne var att belysa barnens delaktighet och inflytande i samlingen på förskolan. Vår intention var att ta reda på om lärarnas förhållningssätt påverkar barnens möjlighet till utveckling och förändring av förskolans arbetssätt.  Vi har använt aktionsforskning som design i vårt tillvägagångssätt. Som metod använde vi oss av såväl kvalitativ som kvantitativ forskning i form av Observationer och enkäter. Det resultat vi kunde skönja var att barnens inställning var positiv och vi fick bekräftelse genom att samtliga barn hade förberett och planerat sin aktivitet utifrån sin egen förmåga. Slutsatsen av vårt arbete var att barnen blev mer motiverade och aktiva när de själva fick påverka sin situation..

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur samarbetet mellan skolbibliotekarie, lärare och elever fungerar på en skola i grundskolans tidigare år. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa metoder. Vi valde att intervjua en skolbibliotekarie, två lärare samt åtta elever. Vi har även gjort tre Observationer på skolan. I vårt resultat har det framkommit att lärarna använder skolbiblioteket för att låna bänkböcker och för boksamtal tillsammans med skolbibliotekarien.

Det huvudsakliga syftet med vår rapport är att undersöka hur resonerande matematik används i skolan och vad den har för effekt på eleverna. Vi undersöker hur eleverna använder sig av resonerande matematik, individuellt och i grupp. I vår studie vill vi ta reda på om resonerande matematik leder till en mer positiv effekt i grupp än vid enskilt arbete och om den för eleverna närmare svaret.För att få svar på detta använder vi oss av Observationer, intervjuer och övningar. Övningarna består av tre matematiska uppgifter som genomfördes individuellt och i grupp. I studien deltar två pedagoger och 32 elever från Kalmar län vårterminen 2010.

Vår studie har som syfte att problematisera hur pedagoger säger sig agera gentemot flickor och pojkar samt hur de i praktiken faktiskt agerar, sett ur en genus- och jämställdhetsperspektiv. De frågeställningar som vi har ställt är: Hur anser sig pedagogerna agera gentemot flickor och pojkar? Hur agerar pedagoger i förhållande till flickor och pojkar? Vi har använt oss av en hermeneutisk forskningsansats samt enkäter och Observationer för att genomföra studien samt haft avslutande samtal med pedagogerna. Resultatet visar att det både uppkommer skillnader och likheter med tidigare forskning samt att det pedagogerna förhåller sig i teorin inte alltid stämmer överens med hur de agerar i praktiken..

Syftet med arbetet var att undersöka hur barn upplever läsning. Vi ville även ta reda på om det går att locka barn till läsning. Och se om någon förändring av deras upplevelser sker efter vårt arbete med att jobba med läsning på olika sätt under fem veckor. Vår studie omfattade 20 elever, från en årskurs 1-2:a i Luleå Kommun. Undersökningen utfördes med hjälp av de informationshämtade metoderna: enkäter, ostrukturerade Observationer och intervjuer.

Detta arbete handlar om synskadade barn i förskolan. Syftet med arbetet är att undersöka vilken kunskap en grupp pedagoger har samt vilka kunskaper de saknar om synskadade barn. Vi vill även undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. Avsikten är at undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. Vår undersökning är genomförd som observation på två förskolor och i en förskoleklass.

Den avsikt vi hade med vår studie var att undersöka vilka möjligheter som finns i förskolan för att stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling.  Vi har även valt att undersöka hur modersmålslärare arbetar med barn i förskolan. Detta är en kvalitativ studie baserad på deltagande Observationer och semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har gjorts med sex modersmålslärare och Observationerna har gjorts som ett komplement för att få en djupare förståelse om modersmålslärarnas arbetssätt. De resultat som framkom utifrån metodstudierna är sedan ställda mot litteratur i ämnet.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att undersöka om barns empatiska förmåga kan utvecklas genom rollspel, samtal och problemlösning, där empatin hela tiden är det centrala. Undersökningen utfördes i en förskoleklass under vår slutpraktik, sju veckor under våren 2003. Hela barngruppen bestod av 23 barn, av dessa tog vi ut vår urvalsgrupp bestående av åtta barn. De metoder vi använt oss av i undersökningen var dels standardiserade intervjuer och naturalistiska strukturerade Observationer. Intervjuerna och Observationerna var båda utformade utifrån fyra kategorier som rör den empatiska förmågan.

Syftet med studien var att studera pedagogernas roll under elevernas raster samt hur arbetet och organisationen kring rasterna går till. Detta granskade vi genom att utföra intervjuer och Observationer med pedagoger verksamma inom rastverksamheten.I vår undersökning såg vi att pedagogerna inte har några specifika direktiv för deras roll under elevernas raster, men att de känner att deras främsta uppgift är att skapa trygghet för eleverna. Respondenternas syn på syftet och vikten av raster på skolan är att ge eleverna möjlighet till fysisk aktivitet och socialt samspel samt ge dem tid för rekreation och frisk luft..

Uppsatsens syfte har varit att se hur två olika förskolor arbetar med bildskapande. I denna forskning ville vi även betrakta och belysa pedagogens roll i den bildskapande processen. Detta har gjorts genom Observationer av en bildskapandeaktivitet på de två förskolorna samt intervjuer av två pedagoger som arbetar där. Uppsatsen är även utförd med fortlöpande litteraturstudier kopplade till vårt ämne. Arbetet visar att pedagogens roll är avgörande för hur kvaliteten och utformningen vid en bildskapandesituation ser ut.

Uppsatsen handlar om aktivitetsgraden på lektioner i ämnet Idrott och hälsa. Syftet med undersökningen var att mäta hur aktiva ett urval elever var under lektioner i ämnet Idrott och hälsa. Mätningarna gjordes med hjälp av stegräknare vid tre tillfällen i tre olika klasser, skolår 1, 5 och 9. Mätningarna kompletterades med Observationer vid varje mättillfälle i vardera klass i skolår 1, 5 och 9. Ordinarie lärare som undervisar klasserna i Idrott och hälsa intervjuades.

Syftet i denna undersökning har varit att undersöka hur utvecklad barnens antalsräkning är i olika åldrar genom att framförallt studera antalsprincipen och abstraktionsprincipen. Genomförande har skett i olika åldersgrupper där barnen har fått fiska ankor med matematikuppdrag under ankornas magar i form av prickar att räkna. Observationer har gjorts under aktiviteterna där jag antecknat barnens svar i ett färdigt kryssprotokoll. Studien visar hur barn hanterar antalsräkning i lekfulla aktiviteter där det blir inspirerande att lära sig räkna genom att räkna prickar på ankorna, samt att para ihop dem efter utseende. Resultatet visade att barnen har goda kunskaper i antalsräkning där pekräkningen användes.