The aim of this masters thesis is to examine the picture book canonization process in pre-schools. To succeed in this I have examined what pre-school staff believe to be the criteria of a good picture book. Together with an Observation of the pre-schools current collection, other factors which can influence the collection of the picture book are included. This constitutes the foundation for a description of the pre-school picture book canon. To pursue this goal, I have used the methodology of focus group interviews with staff from two pre-schools in a middle-sized town.

I denna studie har vi genom Observationer undersökt två pedagogers val av metoder gällande läsning av litteratur i undervisningen i svenska. Vi valde att observera klasslärare i årskurs tre för att på så sätt kunna fokusera på de mål som finns i kursplanen i svenska för just årskurs tre. Syftet med undersökningen var således att se hur dessa lärare arbetade med litteratur i undervisningen. Samtidigt fokuserade vi på hur samtal och samspel användes i undervisningen. Vi antog då ett sociokulturellt perspektiv där vi anser att eleverna lär sig bäst i samspel med varandra.Utifrån de frågeställningar vi hade, där vi frågat oss vad för läsmaterial som används, hur litteraturen används i undervisningen samt huruvida elever och lärare samtalar kring det lästa, fann vi att det såg olika ut från lektion till lektion.

Den här undersökningen har studerat hur arbetsmotivationen ser ut på Volvo i Curitiba, Brasilien. Vilka faktorer medarbetarna får tillfredsställda och hur ledarskapet påverkar deras arbetsmotivation. Det finns forskning som pekar på skillnader i maktdistans i olika kulturer. Därför har vi undersökt hur relationen mellan ledare och medarbetare ser ut. Eftersom att det i västvärlden har skett en förändring i synen på arbetet ville vi se om denna förändring skett även i Brasilien.

Uppsatsen grundar sig på en studie som genomförts på ett företag i lokalvårdsbranschen. Syftet med uppsatsen är att belysa vilka förutsättningar för lärande som kan finnas under arbetsplatsträffar. Vi frågar oss hur utformningen av arbetsplatsträffen påverkar möjligheten till reflektion, hur reflektion uttrycks under en arbetsplatsträff samt vilken betydelse arbetsplatsträffar har för gemensam reflektion. Studien är avgränsad till att gälla fenomenet reflektion som är en viktig faktor för lärande.Vi har använt oss av en kvalitativ metod med Observation som huvudsaklig datainsamlingsmetod. Vi har observerat två arbetsplatsträffar i företaget.Observationerna visar att det finns flera faktorer i utformningen av mötena som kan påverka möjligheten till reflektion för deltagarna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur högläsning bedrivs som lärandeform på grundsärskolan. Genom intervjuer och Observationer har fem lärares inställning och arbetssätt gällande högläsning studerats. Studien visar på att lärarna är medvetna om högläsningens positiva effekter. De är även måna om att elevernas åsikter och personliga erfarenheter ska få ett visst utrymme, det framkommer också att lärarna arbetar med högläsningen på ett sätt som kan stärka elevernas självförtroende. Samtliga lärare betonar vikten av inlevelse för att främja lärandet vid högläsning.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares attityder till läromedel, läroböcker vs IKT. Vilka motiv och vilka faktorer vilar bakom dessa lärares val och vilka didaktiska konsekvenser kan de se i användandet av dessa läromedelsformer. Vi använde oss av metoderna Observation och intervju för att söka svar på detta inom svenskundervisningen med lärare i årskurs 5 i två olika kommuner. Våra resultat visar att samtliga lärare är positivt inställda till att använda IKT i sin undervisning och att samma lärare också till stor del använder läroböcker som en utgångspunkt i sin lektionsplanering. Det visade sig också finnas skillnader mellan de två undersökta kommunerna i frågan om huruvida de använde IKT eller läroböcker i undervisningen.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om vilka möjligheter, samt svårigheter det finns med att implementera en ny läroplan. För att vidare konkretisera syftet har tre frågeställningar tagits fram:1. Vad har verksamma inom skolväsendet i Sydafrika för uppfattningar om den nya läroplanen?2. Vilka möjligheter samt hinder ser de verksamma inom skolväsendet i Sydafrika med den nya läroplanen?3.

There are several ways of conducting software testing where some may include users and others may include personnel whose work task is to execute test on systems. Although most developers and project managers understand the point of testing the system, it is not always being done and the most common reason is that there is no time for it. However, this is a false assumption as it may instead cause some bugs in the system that would not have been there in the first place if tests had been there to prevent bugs in the code.My purpose for this thesis was to find suggestions for changes in the development process in an ongoing project used by Acino and Svenska Försäkringsfabriken in order to increase the quality of the system used. In this thesis, I have approached the purpose by pursuing a case study of the two companies through Observation and interviews. By doing this I acquired the relevant information to make suggestions for change.

The purpose of this paper is to investigate if a dynamic investment strategy on the Swedish asset market can accomplish better returns then a static investment strategy. The dynamic investment strategy is created by incorporating business cycle predictors and firm-level variables to predict future stock returns. The predictive regression is calculated wih 60 months of Observation (1999 01-2005 12) and is then used to estimate future returns for 23 months in the period 2004 01 -2005 11. The structure of the regression, with linear functions of ? and ?, goes back to Shanken (1990) and Avramov and Chordia (2005) has had success with the variables chosen.

Det sociokulturella perspektivet på lärande har haft ett visst genomslag i kursplanerna för den svenska skolan. Grundtanken är att individens utveckling och lärande sker i interaktion med andra och där har samtalet en stor betydelse. Därför har vi valt att genomföra en studie om samtalets betydelse för eleven i undervisningen och i detta arbete har vi till viss del fokuserat på hur samtalet försiggår i svenskundervisningen. Vi har även diskuterat vilka aspekter det kan finnas att ta hänsyn till när man som lärare planerar för samtal i undervisningen. Studien utgår från lärarens perspektiv.

Syftet med denna uppsats är att belysa rummets vikt i en skapande kultur, samt belysa pedagogens tankesätt kring uppbyggnaden av det skapande rummet. Detta har skett på två olika förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Vi har använt oss av tre materialinsamlingsmetoder; Observation, fotografering och halvstrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex olika pedagoger på två förskolor. Studien har utgått utefter följande frågeställningar: Hur arbetar pedagogen i det fysiska rummet för att främja en skapande kultur? Hur inspirerar rummet barnen till kreativitet, nyfikenhet och meningsfylld lek? Kulturen, pedagogen och rummet är de tre områden som vi har utgått från och anser påverkar den skapande kulturen.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur gymnasieelever i grupp formulerar förklaringar av ett naturvetenskapligt fenomen. Förklaringarnas uppbyggnad analyseras med hjälp av en modell för argumentationsanalys. Gruppernas diskussionsförlopp studeras med hjälp av modellen för att undersöka hur eleverna konstruerar argument tillsammans. Även huruvida grupperna lyckas formulera vetenskapliga förklaringar undersöks. Studien genomfördes med hjälp av videoObservationer på smågrupper av elever som diskuterar kring ett experiment med ett tydligt observerbart fenomen de precis fått se.

Sammandrag Det har talats om en litterär kanon som tagit stort utrymme i gymnasieskolans svenskundervisning. Detta examensarbete är en undersökning där gymnasieelever som studerar på ett praktiskt gymnasieprogram pressenteras för August Strindbergs text Inferno medierat utifrån tre olika medier. Strindberg tillhör vad somliga kallar en kanon. Utifrån detta undersöker jag Strindbergs relevans och medieringens betydelse. Frågestälningarna som ligger till grund för undersökningen är: Vad knyter eleverna an till i Inferno? Hur responderar eleverna på medieringen? Vilken relevans har August Strindberg i svenskundervisningen på praktiska gymnasieutbildningar utifrån resultatet av undersökningen? Metoderna för att besvara frågestälningarna är enkät, Observation och kvalitativ intervju.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur NTA:s möjligheter tillämpas för attlyfta teknikämnet i undervisningen. ?Naturvetenskap och Teknik för Alla? är somnamnet anger ett koncept och ett pedagogiskt verktyg som arbetar för att elevernaska utveckla kunskaper kring de naturorienterande ämnena. För att skapa en såholistisk och klar bild som möjligt av detta har en kvalitativ metodkombinationmed textanalys, intervju och Observation tillämpats, genom en hermeneutisk spiralav pragmatiska tolkningar och reflektioner. Detta ställs mot bakgrund av tidigareforskning kring NTA och en begreppsanalys av tekniken och dess didaktik.Analysen har byggt på en genomgång av ett antal teman som ingår i NTA, dettakompletterades med intervjuer och Observationer av dess praktiska tillämpning.Utifrån detta har slutsatsen dragits att teknikämnets utrymme beror mycket påpedagogens inriktning, men oavsett om det betonas har det en förmåga att hittafram i och med NTA:s konstruktiva mediering.

Hörselskadade barns kommunikationsstrategier är icke ett outforskat område dock är det inte mycket forskat på hörselskadade barns interaktioner sinsemellan. Denna studies intention har varit att undersöka relationen mellan de strategier som specialpedagogerna och barnskötarna på en enhet för barn med hörselnedsättning använder/ger till barnen och de kommunikativa strategier som barnen använder sinsemellan och/eller till de vuxna. Studien har använt sig av strukturerad Observation vilket inneburit att ett Observationsschema har fastställt utifrån vilket Observationerna registrerats. Antalet deltagare i studien har varit nio barn i åldern 36-84 månader samt tre specialpedagoger och två barnskötare. Antalet studerade interaktioner har varit 144 och det genomsnittliga antalet interaktioner per barn har varit 16.