Enligt skollag och lÀroplan har skolan tvÄ huvuduppgifter, att ?ge eleverna kunskaper och fÀrdigheter? och att ?frÀmja deras harmoniska utveckling till ansvarskÀnnande mÀnniskor". Att i praktiskt arbete i klassrummet genomföra dessa bÄda uppgifter Àr ofta svÄrt. Av tradition dominerar kunskaps- och fÀrdighetskraven skolans arbete och stödet för att utveckla arbetet kring vÀrdegrundsfrÄgor har lÀnge varit eftersatt.Under lÀsÄret 2004-2005 har jag tillsammans med mina elever i Ärskurs tre arbetat med samtal kring moral och etik. VÄra samtal har utgÄtt frÄn litteratur och film.

Denna kandidatuppsats syfte Àr att analysera svensk bibliotekspolitisk debatt kring Ärtalen 1912 och 1974. Teori och metod som anvÀnds vid analysen utgÄr frÄn diskursteori och diskursanalys. Materialet bestÄr i artiklar frÄn tidskrifterna Folkbiblioteksbladet och Biblioteksbladet.Uppsatsen arbetar utifrÄn antagandet att det kring tiderna vid Ärtalen 1912 och 1974, inom bibliotekssfÀren, skett förÀndringar i förestÀllningar kring folkbibliotekets roll i samhÀllet. Analysen visar att folkbiblioteksdiskursen vid tiderna kan delas in i tvÄ övergripande diskurser: en folkbildningsdiskurs och en kulturförmedlingsdiskurs. Inom dessa tvÄ diskurser har det kring tiderna som legat under analys, pÄgÄtt diskursiva kamper mellan olika lÀger för att fÄ definiera diskursernas innehÄll.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt till kommunikation och samspel inom grundskola och grundsÀrskola. Vi ville ta reda pÄ vilka tankar och medvetenhet som fanns kring kommunikation och samspel samt vilka arbetssÀtt man tillÀmpade för att utveckla eleverna inom detta omrÄde. HÀrutöver ville vi Àven undersöka vilka svÄrigheter och möjligheter som kunde uppstÄ i arbetet. Med utgÄngspunkt i tidigare forskning kring kommunikation och samspel bygger vi undersökningen pÄ empiriska halvstrukturerade intervjuer av Ätta pedagoger inom grundskola och grundsÀrskola. Resultaten av undersökningen visar att pedagogernas medvetenhet kring kommunikation och samspel Àr stor.

Jag och tre studenter har tillverkat ett material som utgörs av en flanosaga som Àr tÀnkt att anvÀndas som grund för samtal kring teknik och genus. Detta Àr en undersökning som syftar till att ta reda pÄ vad ett antal pedagoger, verksamma inom förskola och förskoleklass, har för tankar och Äsikter kring det material vi tillverkat. Fem pedagoger har intervjuats och förutom tankar kring materialet har de Àven fÄtt berÀtta om deras verksamheter ? ur tekniksynpunkt och genussynpunkt samt hur de ser pÄ teknik och genus i allmÀnhet. Pedagogernas resonemang kring teknik och genus ser ungefÀr lika ut med nÄgot undantag.

Syftet med internationella regelverk för redovisning, som reglerar redovisningspraxis ochrevision över landsgrÀnser, Àr att uppnÄ harmonisering av redovisningsförfaranden vÀrlden över.JÀmförbarhet mellan olika lÀnders redovisning och ökad transparens i finansiella rapporter Àr dekvalitativa egenskaper som efterstrÀvas i sammanhanget. Detta gÀller Àven IFRS, som sedan 1januari 2005 Àr obligatorisk för samtliga noterade bolag i EUs medlemsstater. IFRS Àr populÀrtÀven utanför EU och Àr obligatoriskt eller frivilligt i uppemot 120 lÀnder vÀrlden över. Kritikförekommer dock, som primÀrt Àr fokuserad pÄ regelverkens förmÄga att uppnÄ sitt huvudsakligasyfte; att skapa harmonisering. DÄ det snart Àr 10 Är sedan IFRS blev obligatoriskt i EU ligger deti tiden att utvÀrdera harmoniseringen, vilket denna uppsats har som mÄlsÀttning att göra.

Antalet timmar inom Àmnet idrott och hÀlsa i skolan dras ner allt mer, vilket framför allt kan pÄverka de elever som Àr fysiskt inaktiva pÄ fritiden. Som effekt av detta har den svenska regeringen offentliggjort att eleverna bör rör pÄ sig mer och de har dÀrför infört 30 minuters obligatorisk daglig fysisk aktivitet pÄ grundskolorna. Kommunerna vÀljer idag ocksÄ att stÀnga allt fler lekparker vilket i lÀngden kan leda till att den spontana leken hos elever pÄ fritiden kan minskas. Detta kan leda till att den naturliga motoriken inte utvecklas som den ska. Eleverna fÄr dÄ inte utlopp för att röra sig tillrÀckligt mycket vilket kan leda till att deras motorik hÀmmas, vilket i sin tur kan leda till att deras lÀs- och skrivsvÄrigheter ocksÄ pÄverkas negativt.

I denna uppsats har jag valt att skriva om unga kvinnors tankar kring karriÀr, familjeliv och identitet. Dessa Àmnen Àr saker som jag tror att de flesta upplever eller har upplevt att det finns mÄnga tankar och frÄgor kring, och jag vill genom min studie ge dessa kvinnors bild av hur man fÄr livspusslet att gÄ ihop och hur tankar kring identitet, karriÀr och familjeliv kring detta kan se ut. Jag kommer att skriva om detta utifrÄn tvÄ synsÀtt, dels frÄn det individuella planet, dÀr jag utgÄr frÄn mina intervjuer och berÀttar om mina informanters tankar, dels ur ett bredare perspektiv dÀr jag sÀtter informanternas berÀttelser i ett större samanhang, men fokus pÄ unga mÀnniskors situation i Sverige..

BakgrundBakgrunden till idén till denna studie uppkom dÄ vi under vÄra praktikperioder mÀrkt av vissa negativa attityder kring arbetet med digitala verktyg samt PIM. Vi ville undersöka över anvÀndandet och de attityder som finns i förskolans verksamheter kring digitala verktyg ur ett kommunperspektiv.SyfteSyftet med studien Àr att belysa förskolors tillgÄng till digitala verktyg och om kompetensutvecklingen inom IKT inverkar pÄ attityderna kring det digitala lÀrande i förskolan.MetodEn kvantitativ studie med enkÀt som redskap besvarad av pedagoger verksamma i BorÄs stads förskoleverksamhet.ResultatResultatet av studien visade att pedagogerna har en positiv attityd kring arbetet med digitala verktyg. Pedagogerna ansÄg att PIM-utbildningen varit en bra kompetensutveckling, dock visade det sig att de bara till en viss del anvÀnde sig utav den nyförvÀrvade kunskapen. Pedagogerna lyfte att det i mÄnga fall beror pÄ Älderdomliga datorer och brist pÄ internetuppkoppling till iPad/lÀrplatta. UtifrÄn resultat kan vi utlÀsa att anvÀndningen av IKT i verksamheten till viss del Àr en generationsfrÄga..

Konsumenter anvÀnder varumÀrken dagligen och exponering av varumÀrken sker överallt: i reklam, böcker, filmer, mÀnniskor och sÄ vidare. Tidigare forskning visar att konsumenter anvÀnder varumÀrken för att bygga upp sin sjÀlvbild och skapa sin identitet, samt att konsumenter kan ha mer eller mindre starka relationer till varumÀrken. VarumÀrken i sig Àr bara materiella markörer, de blir meningsfulla för konsumenterna först dÄ de sÀtts in i ett sammanhang och fÄr en individuell historia uppbyggt kring sig. Studiens syfte Àr att utifrÄn ett konsumentperspektiv visa hur meningsskapande i en relation mellan ett varumÀrke och en konsument kan se ut. Detta genom att reda ut frÄgestÀllningen: ?Hur kan en konsument skapa mening i sin relation till ett varumÀrke??.

Examensarbetet undersöker, genom mentala kartor, hur elever i en klass i Ärskurs tre ser pÄ sin nÀrmiljö. Vidare vill vi ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med nÀrmiljön i undervisningen. Intervjuer genomfördes med eleverna och pedagogerna besvarade en enkÀt. Resultatet visar att eleverna i studien utgÄr ifrÄn sin bostad och pedagogerna utgÄr ifrÄn skolan nÀr de reflekterar kring nÀrmiljön. Undersökningen uppmÀrksammar ocksÄ att pedagogerna verkar tÀnka pÄ nÀrmiljö pÄ tvÄ sÀtt, dels professionellt och dels privat.

Sammanfattning Syftet med studien har varit att undersöka fritidspedagogers och rektorers syn pÄ traditionella könsroller samt hur dessa resonerar kring begrepp kopplade till genus. Vidare Àr studiens syfte att undersöka hur pedagogerna arbetar med genus, utifrÄn formuleringarna i lÀroplanen, i det vardagliga arbetet i fritidshemmet. Studien utgick frÄn en kvalitativ forskningsansats med semi-strukturerade intervjuer som metod. Fyra fritidspedagoger och tvÄ rektorer intervjuades i studien. I resultatet kan man utlÀsa spridda kunskaper kring genus hos informanterna.

Ordningsstörande kring allsvensk fotboll, frÀmst i Stockholm har lÀnge varit ett problem för samhÀllet. I samband med dessa matcher begÄs skadegörelse, misshandel och ordningsstörningar i hög utstrÀckning och en allsvensk fotbollsmatch kan kosta uppemot 600 000 kronor. Syftet med denna rapport Àr att belysa de skyldigheter som polisen har i frÄga om den allmÀnna ordningen och sÀkerheten kring allsvenska fotbollsmatcher i Stockholm. Vidare vill vi ta reda pÄ om polisens utbildning Àr tillrÀcklig för att de ska klara av detta pÄ ett bra sÀtt. Vi valde att intervjua yttre kommissarie Anders Sigurdsson vid Operativa avdelningen i Stockholm med anledning av att han Àr ansvarig för planering av insatser kring allsvenska fotbollsmatcher i Stockholm.

I den hÀr uppsatsen ligger fokus pÄ att utvÀrdera hur samtalet förs kring funktionen ?meröppet? pÄ bibliotek i dagspress och i biblioteksbladet. Meröppet Àr en funktion som gör det möjligt för anvÀndare att komma in pÄ biblioteket Àven nÀr personal inte Àr pÄ plats. Det Àr en framförallt positiv bild som ges nÀr man rapporterar kring meröppet. Teman som att meröppet utvecklar biblioteket och anpassar det till ett modernt samhÀlle, ökar besök och utlÄn, fungerar som en lokal mötesplats och gör biblioteket mer tillgÀngligt, Àr sammanflÀtade med att meröppet anses vara en framgÄng.

I denna kandidatuppsats kommer jag att försöka förstÄ hur medarbetare reflekterar kring sitt egenansvar.Fallstudien utgörs av ett kommunalÀgt bostadsföretag som förvaltar lÀgenheter och lokaler. Organisationen har nyligen genomfört en omorganisering som har medfört förÀndringar inom organisationsstrukturen samt medarbetarnas arbetsuppgifter.Jag vill förstÄ hur respondenterna reflekterar kringegenansvaret i samband med en omorganisering.I studien anvÀnder jag mig av Grundad Teori som forskningsmetod och den empiriska undersökningen har genomförts som en fallstudie.Resultatet reflekterar kring de kategorier som har uppkommit och presenterar en sammanstÀllning framkommen utifrÄn Grundad Teori..

Syfte och frĂ„gestĂ€llningar: Studiens syfte Ă€r att undersöka hur internetanvĂ€ndares medvetenhet, uppfattningar och attityder kring övervakning pĂ„ internet ser ut. Övervakning i  form av insamling och kartlĂ€ggning av data, genom cookies. Metod och material: En kvantitativ enkĂ€tundersökning och kvalitativa djupintervjuer har genomförts. Huvudresultat: InternetanvĂ€ndare Ă€r medvetna om insamlingen, men inte om kartlĂ€ggningen, av data pĂ„ internet. Respondenterna och intervjupersonerna uppfattade och associerade cookies med personifierad annonsering, men reflekterade sĂ€llan över det.