Syftet med denna studie är att jämföra leksaksinnehavet på en traditionell förskola och en Montessoriförskola samt belysa pedagogers tankar kring leksaker och leksakers betydelse i förskolan. För att uppnå syftet gjordes en jämförelse på de båda förskolorna av följande fyra leksakskategorier; bordsspel, leksaksdjur, utrustning för rollek och dockor, samt utfördes kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger. Det resultat som framkom av dessa metoder visade att det fanns skillnader i leksaksinnehaven och i hur pedagogerna tänkte kring betydelserna av leksaker. Pedagogernas skilda tankar kring leksakernas betydelse visade sig bottna i deras pedagogiska förhållningssätt till leksakerna. Detta resulterade i olika hanteringssätt av leksakerna i förskoleverksamheterna.

Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem grundskollärare i de tidigare skolåren, få vetskap om hur de resonerade kring begreppen normalitet och avvikelse, hur de kategoriserade och kartlade elever i behov av särskilt stöd samt hur de resonerade kring "en skola för alla". intervju som metod valdes för att kartlägga och tolka lärarnas subjektiva tankar, uppfattningar och värderingar. Resultatet visade på att de lärare som hade lång arbetslivserfarenhet kände en säkerhet i sina bedömningar kring elever som avviker från det normala. Arbetslaget framstod som centralt viktig när diskussioner och beslut om utredning av en elev var aktuell. Lärarna var i grunden positiva till "en skola för alla", men tveksamma till om den kan fungera i praktiken, bl.a på grund av bristande resurser.

Studiens syfte är att synliggöra barns tankar kring pedagogisk dokumentation, deras upplevelse och känslor av att bli dokumenterade samt deras tankar kring hur pedagogisk dokumentation används. Data består av tjugofyra intervjuer med 4- och 5-åringar på två olika förskolor som arbetar medvetet med pedagogisk dokumentation. Resultatet visar att barnen har mycket olika uppfattningar kring syftet och användningen med den pedagogiska dokumentationen, och att deras upplevelser i huvudsak är positiva..

Att samtala kring böcker är en arbetsmetod som många författare lyfter som en viktig och betydelsefull i undervisningen. Huvudsyftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs två och tre upplever samtal kring böcker. Undersökningen ämnar även se vad eleverna anser att samtal om böcker bidrar till, samt hur de upplever bokläsning.Tidigare forskning finns inom det nämnda ämnet, men med fokusering på lärarens uppgift. Denna studie fokuserar istället på hur eleverna upplever samtal kring böcker.Studien bygger på en kvalitativ undersökning där intervjuer med 41 elever på tre olika grundskolor gjorts. Urvalet av eleverna gjordes med kravet på att samtal kring böcker används eller har används i undervisningssituationer.

Syftet med denna studie är att få en inblick i verksamma lärares föreställningar och förhållningsätt kring genus. Samt skolans syn på begreppet och vilka faktorer som påverkar arbetet kring genus. Vår huvudfrågeställning är: ? Vilka föreställningar har lärarna kring genus och hur förhåller sig de till detta? Våra underfrågor är: ? Vilka svårigheter anser lärare att det finns för att arbeta genusmedvetet? ? Vilket stöd ges åt genuspedagogik i skolan för läraren? Vi har utgått från Hirdmans och Butlers teorier kring genus. Tidigare forskning visar att lärare anser att genus är ett komplext och komplicerat begrepp. De anser att tidsbrist och saknaden av didaktiska övningar som negativa faktorer. Kvalitativa intervjuer och observation har gjorts med sex lärare i grundskolans tidigare år. Resultatet i studien visar att lärarna arbetar väldigt hårt med att behandla alla lika, men det saknas kunskap kring genus som perspektiv.

Den första januari 1998 infördes enligt ett riksdagsbeslut förskoleklassen i hela landet. Det innebar i praktiken att förskolans verksamhet för sexåringarna flyttades in i skolan och blev en egen skolform, en frivillig verksamhet i den obligatoriska skolan. Vid inrättandet av förskoleklassen var en intention att ge sexåringarna en likvärdig grund inför skolstarten samt att föra in förskolepedagogiken i skolan. Syftet med vårt arbete är ta reda på var förskoleklassen befinner sig i förhållande till förskolans tradition respektive skolans tradition. Vi vill också lyfta fram förskoleklassens relation till att den inte är obligatorisk, vilket grundskolan är.

Uppsatsens syfte är att analysera den mediala debatten kring konfessionella friskolor för att komma fram till hur diskursen kring de religiösa friskolorna konstrueras. Vilka teman är debatten uppbyggd kring, vilka utgångspunkter grundar sig den i och vilka begränsningar skapas det i talet om de religiösa friskolorna? Uppsatsen behandlar såväl olika syn på religion och dess betydelse, som integration, liberalistiska värden och hur makt skapas i samband med institutionaliserade diskurser. Vidare kan man genom debatten även utröna diskussioner om vilken funktion skolan bör ha, hur mycket statlig styrning som är önskvärd och hur intolerans egentligen ska definieras. Genom analysen uppmärksammas det svenska svenska samhället och de sekulariserade samt liberalistiska värden som styr möjligheterna att utala sig som de religiösa friskolorna. Debatten kring de religiösa friksolorna kan bland annat ses som en sätt att försöka kontrollera och definiera religionen och dess alltmer påtagliga plats i det offentliga..

Språket har en central roll i diskursanalys eftersom språket formar vår verklighet. På samma sätt bidrar medier till hur vi upplever världen omkring oss. Medier förmedlar representationer av verkligheten och utesluter samtidigt andra. Ett forum där detta sker är sexrådgivningsspalter i kvällstidningar. En klichéartad bild av den sexuella relationen mellan man och kvinna är att mannen ses som styrd av drifter och instinkt medan kvinnan är nästintill ointresserad av sex.

Denna uppsats behandlar lärarens arbete kring bedömning i allmänhet och formativ bedömning i synnerhet. Syftet är att undersöka hur samhällskunskapslärare på gymnasiet arbetar kring bedömning i den dagliga undervisningen. Att undersöka deras uppfattning om bedömning, om, och så fall hur, de använder sig av formativ bedömning och återkoppling i deras arbete när de ska bedöma elevernas prestationer. Genom kvalitativa intervjuer har jag undersökt hur lärare i samhällskunskap på gymnasiet arbetar med bedömning i sin dagliga undervisning, vad de anser om bedömning och vad de upplever fungera väl i arbetet kring bedömning. Studien visar att de olika lärarnas arbetssätt kring bedömning skiljer sig en del åt men att det finns en tydlig koppling till betygssättning som är målet för samtliga lärare.

Bakgrund:Miljön är ett av de hetaste ämnena i världen för tillfället och uppe på mången agenda. De flesta företagsledare, politiker samt konsumenter har insett att vi inte kan fortsätta leva på samma sätt som vi gör nu, men ändå fortsätter användandet av miljöförstörande ämnen. En av miljöredovisningens uppgifter är att sätta press på företagen att följa gällande miljölagstiftning samt uppmärksamma allmänheten om pro-blemet så att de därigenom har tillräcklig kunskap om företagen och deras verksamhet för att kunna göra genomtänkta val. För att utveckla företagens sociala ansvar och bidra till en högre medvetenhet inom fö-retaget och bland intressenter har även personalfrågor inkluderats som obligatorisk information som ska lämnas i förvaltningsberättelsen.Syfte:Att beskriva och förklara i vilken utsträckning som tillståndspliktiga bo-lag i Jönköpings län följer aktuell lagstiftning och normgivning avseen-de miljöinformation och personalfrågor i förvaltningsberättelsen.Metod:En kvantitativ studie genomfördes på 199 tillståndspliktiga företag i Jönköpings län. Företagens förvaltningsberättelser lästes igenom för att kontrollera hur pass väl information om miljö samt personal redovisa-des.

En explorativ studie har gjorts för att undersöka ett eventuellt förväntningsgap och dess effekter kring den nya rekommendationen för FoU mellan analytiker och redovisningsexperter. Det finns många tankar kring de nya redovisningsreglerna av FoU. Det väcker en diskussion kring fördelar och nackdelar med att aktivera och direkt kostnadsföra FoU-utgifter. Fou räknas som en immateriell tillgång vilket innefattar svårigheter att beräkna det framtida värdet för tillgången. De nya reglerna sägs ge en bättre matchning och bli ett rättvisare system.

Uppsatsen fokuserar på skapandeprocessen kring prototypen av det interaktiva och generativa elektroakustiska verket City Sound Generator. De konstnärliga beslut som togs under arbetsprocessen kommer att diskuteras i relation till rådande tekniska och konceptuella restriktioner, tidigare forskning samt andra kompositörers verk. Vidare kommer dessa beslutsreflektioner ligga till grund för en diskussion kring huruvida prototypens klingande resultat bör benämnas som musik eller inte..

Forskardebatten kring 1809 års regeringsform har tidigare inte ägnats mycket uppmärksamhet, och då har det varit en snäv fokusering kring forskningen kring regeringsformens ursprung. Uppsatsens syfte var att belysa debatten i ett bredare perspektiv, där såväl debatten kring regeringsformens ursprung som dess följder lyfts fram. Syftet var också att placera forskarna inom historievetenskapliga och statsvetenskapliga paradigm. Utifrån delar av Törnebohms och Odéns byggstenar analyserades avhandlingar och artiklar för att kunna placera forskarna inom de olika paradigmen. Undersökningens källmaterial utgjordes av åtta forskares avhandlingar, och i vissa fall artiklar.

Vi har genom en kvalitativ fokusgruppsstudie undersökt hur barns uppfattning ser ut angående mediernas rapportering och påverkan kring fetma. Syftet är att se hur barn i tioårsålder upplever att de påverkas av den rapportering kring hälsa och främst fetma som återfinns i dagspressen. Genom fokusgruppsintervjuer har vi velat få fram barnens egen syn på mediernas framställning av fetma och hälsa. Vi vill även se hur två rikstäckande dagstidningar framstället barn och fetma i sina artiklar under en viss tid, detta som ett underlag för vår studie om barnens uppfattning om ämnet.I resultatet resonerar vi kring vad medierna säger om fetma och barn och hur bilden av detta ser ut i de dagstidningar vi valt. När det gäller studien av dagstidningarnas rapportering kring fetma och övervikt fann vi att fokus i första hand ligger på Sverige och USA.

Elevers motivation, lärande och deras psykiska skolmiljö ligger allt som oftast till grund för forskning i och kring skolans värld. Då studier saknas på området kring hur elever påverkar eller påverkas av skolans fysiska miljö, har en enkätundersökning genomförts i grundskolans senare del. Resultaten visar att eleverna, i den undersökta skolan, inte prioriterar sin fysiska miljö i den utsträckningen som antogs. Elevernas reflektioner kring sin fysiska arbetsmiljö är sval och oklar. Ytterligare forskning på området elevers fysiska arbetsmiljö i relation till deras attityder till skolan föreslås.