Uppsatsen är en kvantitativ studie som undersöker vilka faktorer som har kunnat förklara den svenska swapspreaden under tidsperioden 2001-12-31 till 2008-10-31. Resultatet är en linjär regressions modell som påvisar att swapspreaden är kointegrerad med svenska statens upplåningsbehov samt räntespreaden för europeiska kommersiella Obligationer. På kort sikt förklaras swapspreaden av bland annat att den är mean reverting kring ett långsiktigt samband med tidigare nämnda variablerna, basis risken, den historiska volatiliteten på aktiemarknaden, bankaktiers utveckling i förhållande till övriga aktiemarknaden samt lutningen på Money Market kurvan..

Dagens finanskris är något som berör alla parter i ett företag på något sätt oavsett vilken näringsgren företaget är verksamt i. Den rådande ekonomiska situationen väckte ett intresse hos oss och vi ställde oss frågande till om företagen är så drabbade som media framställer dem. Vi valde att undersöka kreditmarknaden med följande problemformulering:Hur har finanskrisen påverkat möjligheten för större svenska bolag att anskaffa externt kapital samt hur arbetar de för att begränsa riskerna?Studiens syfte är att förklara hur finanskrisen inverkat på ett företags finansieringsstrategi. Det kommer att göras med hjälp av personliga intervjuer som ska visa på hur företagen upplever att kreditmarknaden utvecklats under finanskrisen.

Uppsatsen unders?ker om det finns en generell princip om likabehandling inom f?retagsobligationsmarknadsr?tten i Sverige, med s?rskilt fokus p? regleringen av obligationsinnehavares r?ttigheter i f?rh?llande till emittenter. Genom redog?relse och analys av de r?ttsliga utg?ngspunkterna konstateras det att EU-r?tten ensamt inte f?reskriver likabehandling av obligationsinnehavare ut?ver den l?pande informationsgivningen. D?remot talar den svenska implementeringen av ?ppenhetsdirektivets krav i 18 kap.

Bakgrund och problem: Betra?ffande de svenska fastighetsbolagen finns det ett tomrum i studier ga?llande vilka faktorer som ligger bakom valet av kapitalstruktur. Fo?r bolag med ho?g skuldsa?ttningsgrad som vill utnyttja ha?vsta?ngseffekten blir la?nat kapital viktigt, men om nu mo?jligheten till att finansiera sig a?r begra?nsad, vilka alternativa finansieringsformer finns da? mot den traditionella bankkrediten? Skulle det vara ba?ttre fo?r bolagen att enbart anva?nda sig av eget kapital fo?r att slippa ra?ntekostnaderna? Eftersom bankerna i samband med finanskrisen 2008 och den pa?ga?ende eurokrisen tvingats strama a?t sin kreditgivning.Syfte: Syftet med studien a?r att beskriva hur svenska fastighetsbolags kapitalstruktur fo?ra?ndrats o?ver en angiven period samt beskriva ta?nkta bakomliggande orsaker.Avgra?nsningar: Studien har avgra?nsats sig till fastighetsbranschen och svenska fastighetsbolag. Vidare har studien avgra?nsats till bolag som varit bo?rsnoterade pa? Stockholmsbo?rsen fra?n 2005 till 2012 med huvudverksamhet inriktad pa? fastighetsfo?rvaltning och uthyrning.

Purpose The purpose of our study was to investigate the changing nature of volatility during the last 80 years. Like in an American study, we tried to find some trends in the risk of stocks and bonds that would have an impact on the balance of a portfolio of stocks and bonds. At the same time we investigated the influence of inflation on the choice of portfolio. Methods We have used standard statistic tools and formulas to obtain our results. In most cases it was a matter of calculating average and standard deviation.

Banklån är den finansieringsform som är vanligast bland företag på den svenska marknaden både idag och historiskt sett. När 2008-års bankkris bröt ut som en följd av Lehman Brothers-kraschen, stannade banksektorn upp. Med nya regleringar har bankerna stramat åt sin kreditgivning vilket har medfört incitament för fastighetsbolag att söka alternativa källor för finansiering. Obligationer är den alternativa finansieringsform som är mest i ropet idag men det är endast de stora bolagen som genomfört emissioner. Samtidigt som indikatorer från olika håll visar att potentialen är stor för denna marknad, tycks tillgängligheten vara begränsad för många av marknadens mindre aktörer.Denna uppsats sökte svar på hur de svenska fastighetsbolagen hanterat den åtstramade kreditgivningen och hur det har påverkat deras verksamheter.

Banklån är den finansieringsform som är vanligast bland företag på den svenska marknaden både idag och historiskt sett. När 2008-års bankkris bröt ut som en följd av Lehman Brothers-kraschen, stannade banksektorn upp. Med nya regleringar har bankerna stramat åt sin kreditgivning vilket har medfört incitament för fastighetsbolag att söka alternativa källor för finansiering. Obligationer är den alternativa finansieringsform som är mest i ropet idag men det är endast de stora bolagen som genomfört emissioner. Samtidigt som indikatorer från olika håll visar att potentialen är stor för denna marknad, tycks tillgängligheten vara begränsad för många av marknadens mindre aktörer.Denna uppsats sökte svar på hur de svenska fastighetsbolagen hanterat den åtstramade kreditgivningen och hur det har påverkat deras verksamheter.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka variabler som påverkat avkastningsskillnaden mellan europeiska statsObligationer och högriskObligationer under de senaste fem åren. Uppsatsen syftar även till att ge en grundläggande beskrivning av instrumentet och dess utveckling på den europeiska marknaden. Metod: Vi har i uppsatsen använt oss av en kvantitativ metod, eftersom det varit det mest lämpliga med tanke på vårt problem och syfte. Vi valde också att använda oss av en regressionsanalys, den metod vi ansåg lämpade sig bäst med tanke på vår tillgängliga data. I uppsatsen har vi även valt en deduktiv ansats, ur redan existerande teorier försöker vi få fram något nytt.

Under den senaste tioårsperioden har hedgefonder kommit att etablera sig som ett reellt investeringsalternativ på den svenska fondmarknaden. Hedgefonder har friare placeringsregler än vanliga, traditionella värdepappersfonder och kan i princip använda sig av alla tillgängliga investeringsalternativ på marknaden, däribland aktier, Obligationer, valutor, råvaror och finansiella derivat. Det finns globalt sett en myriad av olika hedgefondstrategier där de allra flesta syftar till att generera positiv avkastning oavsett marknadens generella rörelser. Vi har studerat fonderna på den svenska hedgefondmarknaden i syfte att öka kunskapen om deras avkastningsmönster. För att möjliggöra detta samlade vi in avkastningsdata från de hedgefonder som är verksamma på den svenska marknaden.Hedgefondförvaltare och andra aktörer på marknaden gör ofta en kvalitativ och högst subjektiv klassificering av fonderna i olika strategier.

Bakgrund: Den svenska marknaden för företagsObligationer har utvecklats starkt sedan 1995, men är fortfarande en delvis outnyttjad kapitalkälla för många svenska företag. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som förklarar utvecklingen av den svenska marknaden för företagsObligationer samt förklara varför svenska företag inte i större utsträckning använder denna marknad för finansiering. Genomförande: Den svenska företagsobligationsmarknaden kartläggs och genom att kvantitativa och kvalitativa data har samlats in. Bestämningsfaktorer för marknadens utveckling identifieras genom litteraturstudier och intervjuer med marknadens aktörer. Resultat: God konjunkturutveckling, prisstabilitet och sjunkande räntor utgör en god grund för företagsobligationsmarknadens utveckling och närvaro av emissionsinstitut samt marknadsföring av företagsObligationer främjar utvecklingen.

Det här kandidatexamensarbetet inom matematisk statistik och industriell ekonomi undersöker förklarande faktorer bakom ränteskillnad, så kallad spread, mellan amerikanska och tyska statsObligationer. De Obligationer som undersöks har en löptid på fem respektive tio år. Den huvudsakliga analysen görs genom multipel linjär regression. Regressionsmodellering av statsobligationsspread är vanligt förekommande i bankvärlden och det här kandidatexamensarbetet kan utgöra en grund för vidare modellering och förbättring av befintliga modeller. Problemformuleringen och arbetsupplägget har utformats i samarbete med en svensk bank, som inte nämns vid namn på grund av sekretesskäl.Kandidatexamensarbetet består av två huvuddelar.

SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

Två populära investeringsformer är aktier och fonder. Det ökade intresset för dessa placeringsalternativ beror bland annat på den ökade tillgängligheten och den goda marknadsutvecklingen under senare år. En typ av investeringsform som växt, både i efterfrågan och i tillgänglighet på marknaden, är hedgefonder. De marknadsförs med låg risk och positiv avkastning oberoende av hur marknaden går. Dessa fonder riktar sig främst till företag och kapitalstarka privatpersoner med anledning av de höga startbeloppen, dock med undantag för en del hedgefonder som har lägre insats.

SammandragDenna studie behandlar Corporate Social Responsibility (CSR) inom den svenska banksektorn, en sektor da?r ansvarsfra?gor traditionellt inte uppma?rksammats da? banker inte ansetts ha stor inverkan pa? samha?lls- och miljo?problem. Fo?retag generellt fo?rva?ntas idag aktivt arbeta med CSR-fra?gor, dock fo?rekommer en strategi att kommunicera CSR ista?llet fo?r att agera, i syfte att sta?rka legitimiteten i varuma?rket. Studien belyser fra?gor kring CSR inom banksektorn, da? det idag finns indikationer pa? att a?ven banker ma?ste arbeta med fra?gorna.

Vid en bedömning av ett kreditärende ser banken till projektets företagsekonomiska förutsättningar. För företag som har immateriella tillgångar som de viktigaste tillgångarna i sin redovisning kan det uppstå problem när de ansöker om kredit hos banker. Detta beror på att immateriella tillgångar inte fungerar på samma sätt som materiella och därigenom tillbringar vag säkerhet för en beviljad kredit.Syftet med denna uppsats är att söka finna vad det är som krävs för att ett tjänsteföretag ska få ett lån beviljat.Vi har hämtat relevanta böcker och artiklar genom litteratursökning i högskolebiblioteket i Eskilstuna och Västerås. Den hämtade teorin låg sedan till grund för den intervjumall som användes i vår empiriska undersökning. De vi intervjuade var en bank och fem tjänsteföretag.För att en bank ska välja att finansiera ett företags investeringar måste affären ge avkastning på den givna krediten.