Med utgångspunkt i en kritisk debatt gällande medias bristfälliga bevakning av EU är syftet med studien är att ta reda på hur den Europeiska unionen skildrades i svensk nyhetspress under 2000-talets första decennium. För att studera EU-journalistik tillämpas en kvantitativ innehållsanalys. Med hjälp av ett kodschema registreras variabelvärden för artiklar från 20 slumpmässigt utvalda veckor mellan åren 2001?2010, i tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. För att förstå resultaten tas hjälp av ett teoretiskt ramverk med fokus på tidigare forskningsdiskurs samt resonemang kring en marknadsstyrd journalistik och nyhetsvärdering.

Uppsatsen undersöker retoriseringen av begreppet 'frihet' i svensk politik med analysfokus på Moderaternas politiska diskurs 1956-2014. Genom att synliggöra eventuella förändringar i frihetsbegreppets representationer syftar uppsatsen till att belysa hur begrepp kan fyllas med olika innebörder och visa hur de på detta sätt kan bli persuasiva som bärare av olika ideologiska föreställningar ? dvs. hur till synes neutrala ord blir politiskt laddade, och med vilka medel det kan ske..

Syftet med uppsatsen har varit att studera och analysera Sveriges insatsområde Tillgänglighet inom EU:s strukturfonder och de eventuella svårigheter som begreppets olika innebörder medför i arbetet för ökad tillgänglighet i Sverige. Genom att sätta begreppsanvändningen inom teori, politik och praktik mot varandra kan kopplingar och olikheter belysas. För att detta skulle kunna göras har politiska dokument på nationell och regional nivå granskats samt intervjuer med tjänstemän på regionala programkontor och stödmottagare i regionen Norra Mellansverige genomförts. Den teoretiska utgångspunkten har legat på tillgänglighet och hur begreppet definieras och utnyttjas inom forskning. Utifrån detta kunde begreppsanvändningen inom teori, politik och praktik ställas mot varandra i en analyserande diskussion.

TitelGP.se - Om publiken själv får väljaFörfattareMartin Gunséus och John RejnäsHandledareJakob BjurKursExamensarbete i Medie- ochkommunikationsvetenskapInstitutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG)Göteborgs universitetOrd 18 936TerminVårterminen 2011SyfteSyftet med vår studie är att undersöka vad som karaktäriserar detredaktionella innehåll som publiken väljer att dela från gp.se.MetodKvantitativ innehållsanalysMaterialAnalysen har genomförts på innehållet i 280 artiklar som publicerats pågp.se och därefter delats på Facebook. Analysenämnar förklara vad som är generellt för det innehåll som delas samt hur detta står i relation till redaktionell nyhetsvärdering och teorier om användarnas beteende inom sociala medier.Huvudresultat Vår studie visar att besökarna på gp.se delar innehåll som handlar om politik, olyckor och brott. Det är dessutom innehåll som i stor utsträckning har lokal anknytning. Innehållet skildras på ett sätt som ligger geografiskt, kulturellt och normativt nära publiken. Utöver detta är delningarna i viss utsträckning beroende av uppseendeväckande innehåll.En stor del av innehållet som delas är politiskt, ett innehåll som i vissa fall står för ett stort antal delningar i relation till besökare.

Climate change is a major political challenge, and the public opinion can play a big role in addressing it. It?s therefore relevant to examine which factors influence individuals? support towards environmental policy. Previous research indicates that this can be understood from political orientation (Jagers m.fl 2018, s. 86-7).

Lokal politik har en viktig roll i samhället och dess faktakonstruktion kan ha en påverkan på individen. Lokalpolitikern konstruerar i sina anföranden beskrivningar av verkligheten som görs trovärdiga genom retoriskt arbete. Arbetet använder en diskurspsykologisk metod för att undersöka kommunpolitikers anförande i debatten rörande kommunens styrdokument, Inriktning, verksamhet och ekonomi (förkortat IVE) för åren 2015 till 2018. Studien kommer fram till att problem och lösningar görs till fakta genom användandet av offensiv och defensiv retorik. I konstruerandet av problemet finns också ett konstruerande av en politisk motståndare som föranlett problemet.

Studien syftar till att pröva teorin om närvarons politik utifrån en svensk, kommunal, kontext. Uppsatsen kommer därför att undersöka huruvida en ökad andel kvinnor i politiken ger effekt på det politiska utfallet. Teorin om närvarons politik menar att kvinnliga politiker är mer lämpade att representera kvinnor då de delar liknande erfarenheter med dem och på så sätt antas dela samma politiska intressen.Ett av de politiska områden, som lyfts fram av teorin, som ett särskilt politiskt område där kvinnor antas ha gemensamma intressen är barnomsorg. Uppsatsen kommer därför att studera sambandet mellan andel kvinnor i kommunfullmäktige och kvalitén i barnomsorgen. Detta görs genom en kvantitativ, statistisk, jämförelse av Sveriges 290 kommuner där korrelationen mellan variablerna undersöks.Resultatet av studien visar att det inte finns något kausalt samband mellan andel kvinnor i kommunfullmäktige och kvalitén i barnomsorgen.

Syftet med undersökningen är att utifrån begrepp som objektivitet, aktör, individ, struktur, kön och förmedlande, kunna åskådliggöra eventuella förändringar mellan olika läroböcker. Undersökningen baserar sig på sex olika läroböcker tagna ifrån tre olika läroplansperioder Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. Undersökningen består av både en kvalitativ och kvantitativ analys. Frågeställningen för undersökningen är: Kan man i läroböckerna se ett samband mellan innehåll och gällande läroplaner utifrån nämnda begrepp? Metoden för undersökningen utgår ifrån begreppen, objektivitet, aktör, individ, struktur, kön och förmedlande.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur kvinnor och män skildras i text. Genom att analysera ord som följer efter hans och hennes i en mängd texter bestående av nyhetsartiklar, insändare och skönlitterär text undersöks om och i så fall vilka skillnader som finns mellan hur kvinnor och män skildras i text. Genom att dela in orden i kategorier har det varit möjligt att studera och synliggöra mönster för hur de båda könen framställs. Uppsatsen har den kritiska diskursanalysen som teoretisk ram vilket möjliggör tolkning utifrån en större samhällelig nivå. Resultatet visar att kvinnor och män i jämförelse med tidigare forskning framställs som mer jämställda, men att påtagliga skillnader trots allt finns.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur framtidsbeskrivningen ser ut i böcker om journalistik. Blandannat ställs frågor kring hur framtidsbeskrivningen ser ut, vilka hot och möjligheter som finns samtvilka kärnvärden som lyfts fram i diskursen. Eventuella motsättningar inom diskursen kartläggsockså.Uppsatsen använder sig av diskursanalys som metod för att frilägga de element som nämnts ovan.Diskursen antas vara en specifik sådan som rör just ?journalistikens framtid?.Materialet som undersökts är fyra böcker som främst riktar sig till journalister, forskare ijournalistik eller studenter i journalistik.I den aktuell litteraturen kan man identifiera tre teman i diskursen:1) Man upplever att det kommer ske en grundläggande förändring av journalistiken och helamediesystemet.2) Det finns en ovilja och osäkerhet när det gäller att göra prognoser eller tydliga uttalandenom hur framtidens journalistik kommer se ut.3) Man identifierar ett antal hot mot journalistiken i framtiden, men också ett antal möjligheter.Dessa hot, och möjligheter, är ofta kopplade till den tekniska utvecklingen.I den efterföljande diskussionen förs det fram ett antal olika möjliga förklaringar till varför dessateman dominerar diskursen Några förklaringar kan vara: positionering av journalister i förhållandetill en uppfattat hotande framtid, en ovilja att gissa om en framtid som upplevs som mycket osäkeroch att de senaste årens förändringar för första gången inneburit ekonomiska hot mot journalisterna..

Psykologiska    processer    där    identifikationen    med    jaget    och medvetandets innehåll upphör kan tänkas utgöra en hälsosam motvikt i  dagens  samhällskultur  där  centrering  kring  jaget,  stress,  depression och meningsförlust, ofta förekommer. Självtranscendens har beskrivits som en expansion av medvetandet och en rörelse bortom gränserna för ens självmedvetenhet och självuppfattning, antingen tillfälligtvis eller som  en  relativt  stabil  perspektivförändring  som  utvecklats  under livsloppet.  Sex  personer  mellan  54  och  100  år  med  erfarenhet  av självtranscendenta   perspektiv   intervjuades   i   studien   i   syfte   att induktivt  generera  mer  kunskap  om  hur  självtranscendens  kunde upplevas, utvecklas och förändra en människas perspektiv. Genom en tematisk    analys    framkom    att    en    regelbunden    aktivering    av självtranscendenta     medvetandetillstånd     särskilt     inverkade     på utvecklingen   och   kopplades   till   principer   om   neuroplasticitet. Självtranscendensutvecklingen     medförde     även     förändringar     i respondenternas perception av inre och yttre fenomen exempelvis vad gäller   känslighet,   jagupplevelse   och   möjlighet   till   distans   och objektivitet, vilket även bidrog till psykologisk hälsa..

Sedan de borgerliga partierna varit i opposition har man efterlyst förändringar inom den svenska utvecklingspolitiken. Utvecklingspolitiken är samlad i skrivelsen Politik för global utveckling(PGU). Arbetets syfte är att undersöka om det skett några förändringar inom PGU sedan de borgerliga partierna intagit regeringsställning år 2006. Frågorna som är ämnade att besvaras är dels om det går att urskilja några väsentliga skillnader mellan den föregående socialdemokratiska regeringens politik för global utveckling och den nuvarande borgerliga regeringens och dels om den politik för global utveckling som den borgerliga regeringen för, är en del av lösningen på en internationellt ickefungerande utvecklingspolitik. Genom en kvalitativ textanalys är avsikten att utföra en komparation mellan de två regeringarnas PGU för att på så sätt uppvisa eventuella skillnader.

Politik har under hela 1900-talet varit ett manligt bevakningsområde. Men kvinnliga journalister har, framför allt under de senaste tjugo åren, tagit sig an ämnet i lika hög grad. Men finns det inom den politiska journalistiken ändå skillnader i vad män respektive kvinnor bevakar och hur yttrar sig i så fall dessa skillnader? Det har undersökts i den här studien.Monica Löfgren Nilssons och Monika Djerf-Pierres teorier om journalistikens kön, könsmärkningen av bevakningsområden och deras definitioner av ?hårda? och ?mjuka? bevakningsområden, där de mjuka är typiskt kvinnliga och de hårda typiskt manliga, har legat till grund för den här undersökningen.Studien utfördes kvantitativt, där 579 politiska artiklar från tidningarna Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Kristianstadsbladet och Dala-Demokraten har ingått. Undersökningen utfördes inför riksdags- och EU-valet 2014 och artiklarna är hämtade under perioden oktober 2013 till mars 2014.Studiens resultat visade att politik i sig fortfarande är ett manligt bevakningsområde i landsortspressen, men inte i storstadspressen.

Tidigare forskning har visat att sociala medier är avgörande för informationsspridning i länder med begränsad yttrandefrihet, men också att sociala medier kan vara svårtolkade samt vilseledande. Syftet med denna intervjustudie var att åskådliggöra relationen mellan sociala medier och traditionell journalistik. Studien fokuserade på svenska journalisters användning och värdering av sociala medier i rapporteringen om den politiska utvecklingen i Iran, under perioden 12 juni 2009 till 11 februari 2010.Kvalitativa forskningsintervjuer utfördes med de svenska journalisterna Natalie Besér (DN), Per Jönsson (DN), Said Montazeri (Radio Hambastegi), Mattias Pleijel (TT) och Kinga Sandén (Sydsvenskan). Intervjuerna fokuserade på följande fem specifika händelser: presidentvalets resultat (13 juni, 2009), Khameneis fredagsbön (19 juni, 2009), Neda Soltans dödsskjutning (20 juni, 2009), demonstrationerna under Ashura (27december) och demonstrationerna under revolutionens årsdag (11 februari, 2010).Vår analys visar att journalisterna inte var odelat positiva till sociala medier men att de använde sociala medier som källor i varierande utsträckning. Det var också påtagligt att det skedde direkta källhänvisningar till olika sociala medier i journalisternas texter eller inslag.

Travellers på Irland är ett resandefolk som håller fast vid sin kultur och grupp trots en politik som arbetat emot dem. De har länge, men inte alltid, betraktats som en grupp med egen identitet men inte som en särskild etnisk grupp. FN rekommenderar Irland att ge dem erkännande som etnisk minoritet. Varför irländska regeringen ännu inte gjort det har en historisk förklaring och olika politik har styrt behandling av Travellers under de senaste 50 åren som uppsatsen behandlar. Attityden till hur de ska bemötas har gått från assimilering till integrering, från att ha sett dem som en problemgrupp till att uppmärksamma dem som en diskriminerad grupp.