The development of software was considered until the beginning of the 1990th as a cathedral like product development in closed companies. This way of development changed in the last decade. Open source software (OSS) development challenged this consideration significantly. OSS is produced in co-operation by skilled people, distributed and used by many moral agents. The result, the software itself, can be studied and modified.

Landskaparkitekturen kan beskrivas som ett brett och tvärvetenskapligt område. Det går dock ändå att tala om specifika landskapsarkitektoniska förhållningssätt, något som formuleras inom utbildningarna, olika debattforum, genom facklitteratur, facktidskrifter och genom praktiken självt. Någonstans börjar och slutar landskapsarkitektonisk kunskap. Någonstans börjar och slutar det landskapsarkitektoniska fältet. Hur beskrivs då landskapsarkitektens kontext i ett urval samtida arkitekturperiodika? I denna uppsats har ett antal artiklar publicerade mellan 2008 och 2011 analyserats. Beskrivningarna av landskapsarkitektens kontext i artiklarna har sedan fördjupats och breddats med hjälp av fyra teoretiska perspektiv.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats var att undersöka införandet av Nollvisionen i Södermanlands fotbollsdistrikt. För att uppnå syftet valde vi att utgå från följande frågeställningar: Vilken var bakgrunden till införandet av Nollvisionen? Vad ville Södermanlands fotbollförbund uppnå med införandet av Nollvisionen? Hur såg de involverade, det vill säga förtroendevalda och tjänstemän inom Södermanlands fotbollförbund, på beslutet att införa Nollvisionen? Hur har Södermanlands fotbollförbund informerat om Nollvisionen? Hur såg fotbollsföreningarna och domarna på införandet av Nollvisionen?MetodVi har arbetat både med en kvalitativ metod och en kvantitativ metod. Fyra intervjuer genomfördes där intervjupersonerna valdes utifrån ett strategiskt urval i samråd med Södermanlands fotbollförbund. Två enkätundersökningar delades ut genom ett tillfälligt urval till föreningsrepresentanter och domare.ResultatBakgrunden till införandet av Nollvisionen var en kraftig ökning av disciplinärenden i distriktet och influenser från andra distrikt.

Reality-genren har kritiserats sedan dess uppkomst. Programmen benämns ofta i massmedia såväl som i vardagligt tal som ?förnedrings-TV? eller ?mobbnings-TV? på grund av dess kontroversiella form. Programmen anklagas för att sudda ut gränsen mellan den privata och offentliga sfären samt att ge tittarna en bild av att det är okej att håna och förnedra andra människor.Genom att låta två fokusgrupper diskutera reality-genren som helhet samt frågor som berör ämnen om klass, etik och identitet syftar denna studie till att undersöka tittarnas attityd till de svenska reality-programmen. De frågeställningar som studien också syftar till att besvara är följande: Hur definierar respondenterna i intervjun reality-TV? Anser respondenterna att det går att urskilja några samhällsklasser i programmen? Anser respondenterna att det finns framträdande stereotyper/mönster i programmen? För att besvara frågeställningarna har jag använt mig utav två ostrukturerade fokusgrupper som tillkommit genom ett snöbollsurval.

Many professions, such as doctors and psychologists, have a long history of work practice which have resulted that these professions have created their own ethical guidelines. The IT profession, which can be viewed as a relative young and somewhat immature profession, have yet to accommodate any clear guidelines regarding ethics. It?s therefore imperative to create discussions regarding ethical actions to raise the ethical awareness and also create ethical guidelines. The development of the IT profession is moving forward at a quick pace and it?s important to understand that this rapid advancement is not only changing the profession but also changing the society and the environment.

Vårt syfte med den här studien har varit att undersöka och analysera vad biståndsbedömare inom äldreomsorgen anser när det gäller tvångsvårdslagstiftning för äldre människor med demens. Vår huvudfrågeställning är därför: Möter biståndsbedömare, i sin yrkesutövning, problem med att det inte finns någon tvångsvårdslag för äldre människor med demens? För att kunna få en bild av vad biståndsbedömare anser om tvångsvård för dementa människor, och vad detta skulle kunna tänkas innebära i praktiken, har vi formulerat vidare frågeställningar som i sin tur varit knutna till tre olika begrepp; roller, etik och makt. Vår huvudfrågeställning som knyter an till begreppet roll var: Hur upplever man som biståndsbedömare sin yrkesroll i förhållande till klienterna? När det gäller begreppet etik har frågeställningen varit: Vilka etiska överväganden kan det tänkas att man ställs inför som biståndsbedömare, och vilket etiskt ansvar anser man själv att man har? Huvudfrågeställningen som kopplades till begreppet makt var: Hur hanteras klientens rätt till självbestämmande i förhållande till ens yrkesmässiga ansvar att agera? De teoretiska utgångspunkterna för studien har även de knutit an till dessa begrepp.

Intresset kring miljö och etik samt vilket ansvar som företag tar har växt allt mer bland olika intressentgrupper. Utvecklingen har lett till att information kring hållbarhetsarbete och ansvarstagande kommit att redovisas och informeras ut till intressenter via en hållbarhetsredovisning. Allt fler svenska företag, främst större, har kommit att ta stöd av ramverket Global Reporting Initiative (GRI) och dess riktlinjer G3 vid denna typ av redovisning. För att uppnå meningsfullhet kring hållbarhetsarbetet och redovisningen av detta är det viktigt att engagera sina intressenter i företagets verksamhet, något som kan göras via en intressentdialog. Funderingar kring intressentdialogens Vem? Hur? Vad? och Varför? uppstod.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskors, patienters och närståendes upplevelser och erfarenheter kring beslutsfattandet om återupplivning. Vidare var syftet att beskriva hur och i vilken utsträckning patienter och deras närstående gavs möjlighet till delaktighet i beslutet om återupplivning. Resultatet av denna systematiska litteraturstudie visade att sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter kring beslutsfattandet om hjärt-lung räddning har utforskats av flera forskare. Trots att både Hälso- och sjukvårdslagen i Sverige samt lagar och förordningar i andra länder anger att patienten har rätt till delaktighet och självbestämmande kring beslutsfattandet om sin vård och behandling, så engagerades patienten och dess närstående sällan eller inte alls. Majoriteten av respondenterna/informanterna i flertalet studier ansåg att hänsyn skulle tas till patientens egna önskemål och vara delaktiga i beslutet kring isättande av hjärt- lungräddning eller ej, men i realiteten fattades besluten oftast utan patienten eller de närståendes medverkan.

Problem och syfte: Syftet är att beskriva hur företag använder styrmekanismer för att styra leverantörer som ska omfattas av företagets etiska riktlinjer, för att på så sätt säkerställa att de etiska normerna genomsyrar hela värdekedjan. Detta görs i syfte att skapa en modell som steg för steg tydliggör styrmekanismernas användning och koppling till ett system för verksamhetsstyrning. Syftet är även att beskriva den betydelse som relationen mellan företaget och dess leverantör har för styrmekanismernas användning. Frågan är av intresse då företagets ansvar i etiska frågor verkar sträcka sig längre än bara inom den egna organisationen. Många företag har fått sitt rykte skadat av handlingar som vidtagits av leverantörer längre tillbaka i värdekedjan, vilket har medfört att företag i ökande omfattning använder sig av exempelvis uppförandekoder för att styra leverantörer i etiska frågor.Metod: Utifrån den teoretiska referensramen har en analysmodell bestående av tre steg i ett system för verksamhetsstyrning utvecklats.

Genomförandet av MiFID-direktivet år 2005 har påverkat privatrådgivarens arbete i stort. Regeländringarna blev starten för flertalet förändringar i bankbranschen och ett större fokus lades på branschetik samt etik vid rådgivningssituationen. Syftet med studien har varit att försöka fastställa vad som påverkar privatrådgivaren i arbetet med etiska aspekter i en rådgivningssituation. Undersökningens övergripande karaktär var en kvalitativ fallstudie som utgår ifrån aktörssynsättet. Den teoretiska referensramen kom till att bestå av institutionell teori, agentteori samt etisk teori.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och förstå innebörden av hur lärare ser på kränkningar utförda av en kollega mot en eller flera elever samt vilka faktorer som påverkar en lärare att ingripa eller inte. Undersökningen genomfördes med kvalitativ forskningsmetod för att få tillgång till lärares erfarenheter av agerande och olika handlingsmönster i situationer där kränkning kan befaras ha ägt rum. Forskningsfrågorna var: Finns det enligt lärare mer eller mindre allvarliga kränkningar utförda av lärare mot en elev? Förekommer det att lärare agerar när en kollega kränker en elev och vilka faktorer bidrar till ett agerande? Har lärare erfarenhet av kollegors uppfattning kring huruvida en lärare ska agera eller inte när de erfar att en elev kränks och hur ser dessa i så fall ut? Den kvalitativa studien bygger på intervjuer av fem lärare som arbetar i årskurserna förskoleklass-årskurs 3. Studien visar bl.a.

I denna uppsats undersöks den kritiska realismen som vetenskapsteori för samhällsvetenskaperna. Tillvägagångssättet är en immanent kritik, där den kritiska realismen följs genom dess grundläggande argument, för att sedan vända dess egen begreppsapparat mot sig själv för att visa på spänningar och motsägelser i teorin. Särskild uppmärksamhet kommer genomgående att riktas mot den nära relationen till marxismen, samt synen på abstraktioner som ett centralt samhällsvetenskapligt verktyg. Undersökningen tar sin utgångspunkt i argumenten för en realistisk vetenskapsteori utifrån det naturvetenskapliga experimentet som oomstritt faktum, och upplyftandet av ontologin framför epistemologin. Den kritiska realismens ontologiska modell presenteras, liksom dess kritik av empirismen och idealismen.

Det pågår en het mediedebatt kring att det råder brist på ordning och uppförande i skolan. Debatten handlar framför allt om brist på ordning och uppförande i grundskolans senare år, varför det är av intresse att göra en studie kring ordning och uppförande i grundskolans tidigare år. Läraren har ett stort ansvar i fostrandet av morgondagens samhällsmedborgare och med det i åtanke är det intressant att se hur lärare arbetar med fostransuppdraget. I detta uppdrag ingår mycket arbete med att lära eleverna att inordna sig och att uppföra sig. Frågan är då vad lärarna lägger i dessa begrepp? Syftet med vår studie är att synliggöra lärares normer och värderingar kring ordning och uppförande för att på så sätt ge en bild av hur de arbetar med och ser på sitt fostransuppdrag.

Denna uppsats är en explorativ studie ur relationistiskt perspektiv av vad som bidrar till välbefinnande och hälsa i vårdsammanhang. För att ange och beskriva relationella förhållanden har Martin Bubers dialogfilosofi använts som teoretisk modell. Grundrelationer som uppstår mellan Jag-Du eller Jag-Det och återfinns i dimensionerna, människa-det andliga, människa-människa, människa-natur. Denna filosofi har tillsammans med Katie Erikssons vårdteori i ?Vårdandets idé? använts i en hermeneutisk analys av praktiska vårdmöten.

This bachelor thesis engages in the question of silence in the writings of Fenno-Swedish modernists Mirjam Tuominen and Gunnar Björling, silence being understood as both a poetic theme and a question of literary form. Alongside this exposition runs a discussion about the possibilities and impossibilities of interpretation in the field of academic literary studies. This query is connected to the different ideological positions of the two writers, conjoined by ideas about anti-comprehensibility. Considering certain weaknesses of classical hermeneutics as well as the theory of deconstruction, especially in the case of reading poetry, this thesis tries to point out possible routs for a practice of a more dynamic interpretation, with special regard to understanding the trope of silence in the modernist poetry of Tuominen and Björling.The composition explicitly applies a ?method of wandering? inspired by Maurice Blanchot?s understanding of the priests of Dionysus in Hölderlin?s writings ? maundering in the holy night ? as a metaphor for a critique-in-the-creating.