Sökresultat:
360 Uppsatser om Objektiv formalisering - Sida 24 av 24
Utvärdering av produktionsplaneringssystem på Scania Utvärdering av produktionsplaneringssystem på Scania
Det här arbetet sammanfattar resultatet av ett examensarbete med syfte att utvärdera produktionsplaneringssystemet som används på vissa av linerna vid Scania CV AB:s motorbearbetningsavdelning, även kallat DM, i Södertälje, och att bedöma systemets potential. DM består av ett gjuteri och flera bearbetningsverkstäder. Den största kunden är Scanias motormontering i Södertälje, dit leveranser sker flera gånger dagligen.DM lider generellt av långa ledtider genom produktionen, långa omställningstider och framförallt en väldig stor variation i produktmixen. För att kunna hantera detta bättre infördes under 2008 ett nytt planeringssystem på kamaxelline, och senare även på vevaxelline, vevstakeline och cylinderfoderline. Systemet bygger på cyklisk planering, där kundernas behov jämnas ut under en arbetsvecka och visualiseras i början av varje line.
Avstånd till innerstaden, hyresnivå, storlek och typ : Inverkan på ?populariteten? för Uppsalahems lediga hyresbostäder i Uppsala stad åren 2006-2010
Den här uppsatsen avhandlar ?populariteten? hos de vanliga hyresbostäder i Uppsalahems ägo per 2010-12-31 som förmedlades med kontraktsformen tillsvidarekontrakt under de fem åren 2006 till och med 2010. De ?popularitetsmätningar? som utförts inom ramarna för uppsatsens undersökning, baseras på ett faktiskt aktivt agerande, i aggregerad form, av de aktivt bostadssökande individerna i bolagets bostadskö under perioden, i förhållande till ovan nämnda bostäder. Den för författaren initialt tillgängliga variabeln avseende det undersökta agerandet är antalet intresseanmälningar, alltså intressefrekvensen, för var och en av de vanliga hyresbostäder som under perioden utbjudits för förmedling, enligt normalt förfarande, via Uppsalahems ordinarie publiceringskanal på bolagets webbplats.
Nyhetsteamet och videoreportern ? en objektiv journalist och en kreativ fotograf: en studie om hur nyhetsteamet och videoreportern betecknar verkligheten med hjälp av olika tekniker vid nyhetsinhämtningen ute på fältet och hur det påverkar uppbyggnaden av
Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen kring hur ett nyhetsinslag produceras och varför nyhetsinslagen ser ut som dom gör. Jag visar hur nyhetsteamet och videoreportern använder sig av olika journalistiska och fotografiska tekniker när de jobbar med insamlandet av material ute på fältet, tillexempel vid intervjuer och filmandet av klippbilder. Det är min åsikt att nyheter är konstruerade efter strama ramverk som berättar hur nyheter ska se ut och utifrån dessa har det skapats rutiner som nyhetsteamet och videoreportern följer. Det är med hänsyn till att jag själv har jobbat på tre lokala nyhetstationer och följt dessa rutiner som min idé till uppsatsen har formats allteftersom jag har medvetandegjort dessa genom att läsa tidigare teorier och forskning om nyhetsredaktionen. Vidare bestämde jag mig för att göra en observationsstudie på TV4 Värmland för att ytterligare öka min förståelse för nyhetsarbetet och för att få chansen att följa med ut på reportage utan att själv vara delaktig i produktionen.
KARLSLUND : EN PÅ MILJONEN! - Att planera för framtiden i ett miljonprogramsområde
Under 1960-talet rådde en stor bostadsbrist i Sverige. För att lösa problemet fattade riksdagen 1964 ett beslut om att en miljon nya bostäder skulle byggas under en tioårsperiod fram till 1975. Detta kallades för ?miljonprogrammet?. Redan innan miljonprogrammet var färdigutbyggt uppkom en stark kritik av de nya bostadsområdena.
KARLSLUND - EN PÅ MILJONEN! - Att planera för framtiden i ett miljonprogramsområde
Under 1960-talet rådde en stor bostadsbrist i Sverige. För att lösa problemet
fattade riksdagen 1964 ett beslut om att en miljon nya bostäder skulle byggas
under en tioårsperiod fram till 1975. Detta kallades för ?miljonprogrammet?.
Redan innan miljonprogrammet var färdigutbyggt uppkom en stark kritik av de nya
bostadsområdena.
Skattning av ålder och andra beståndsvariabler : en fallstudie baserad på MoDo:s indelningsrutiner
Inom MoDo Skog AB pågår för närvarande en nyindelning av skogsmarksinnehavet på ca
680 000 ha i norra Sverige. Nyindelningen, vilken beräknas vara avslutad 1998, genomfårs i
tre steg. Inledningsvis utförs en förtolkning med hjälp av flygbilder och avancerade stereoin
strument. Därefter görs en subjektiv fåttkontroll av samtliga bestånd äldre än 30 år och slutli
gen en objektiv kontrolltaxering av 2-5% av antalet bestånd. En nyindelning av detta slag är
mycket kostsam och tidsödande.
Gustavsberg : förnyelse i kulturhistorisk miljö. Ett planförslag för centrala Gustavsberg med fokus på kulturmiljövård.
En kulturmiljö består i princip av hela vår fysiska omgivning, undantaget helt orörd natur. Dessutom kan kulturmiljön vara av social art, det vill säga att den är immateriell och innefattas av bland annat traditioner, folkminnen och ortsnamn. Eftersom begreppet kulturmiljö omfattar så mycket är det svårt att kunna praktisera en kulturmiljövård utan att ha några riktlinjer och urvalsmetoder. Allt kan inte bevaras och vårdas i oföränderligt skick till kommande generationer, utan det måste finnas en kontinuitet i utvecklingen av den fysiska miljön. Varje tid bör lämna sina spår till eftervärlden utan att äldre spår helt raderas ut.
Gustavsberg - förnyelse i kulturhistorisk miljö. Ett planförslag för centrala Gustavsberg med fokus på kulturmiljövård.
En kulturmiljö består i princip av hela vår fysiska omgivning, undantaget helt
orörd natur. Dessutom kan kulturmiljön vara av social art, det vill säga att
den är immateriell och innefattas av bland annat traditioner, folkminnen och
ortsnamn. Eftersom begreppet kulturmiljö omfattar så mycket är det svårt att
kunna praktisera en kulturmiljövård utan att ha några riktlinjer och
urvalsmetoder. Allt kan inte bevaras och vårdas i oföränderligt skick till
kommande generationer, utan det måste finnas en kontinuitet i utvecklingen av
den fysiska miljön. Varje tid bör lämna sina spår till eftervärlden utan att
äldre spår helt raderas ut.
Mode & Barn
Det blir allt vanligare idag att de stora modehusen skapar barnkollektioner. Internationellt sätt har nästan varje stor designer redan gett sig in på barnklädesmarknaden. Jag valde dock att inte fokusera på den internationella marknaden utan undersöka hur den såg ut i Sverige med svenska modeföretag som hade olika positioner. Jag plockade ut ett antal märken som skiljde sig markant i målgrupp. Företagen jag har valt att ha med till studien är Acne, KappAhl och Polarn O.
Inverkan av årstid för förstagallring på avverkningsskador i contorta och tall :
SCA har idag cirka 280 000 hektar beskogad med contortatall (Pinus contorta Dougl. ex Loud. var. latifolia Engelm). Stora delar av den arealen har kommit in i, eller är på väg in i, gallringsbar ålder.
Ett sjungande kroppsspråk: Studium i kroppsspråk för klassisk solosång
Det att en jords mekaniska egenskaper påverkas av kornens form är något som konstateras i ett stort antal publikationer. Det råder enighet om att skjuvmotståndet är högre i en grovjord utgjord av kantiga och råa korn, än i en med runda och släta. Vidare är det känt att kornform påverkar ett antal andra jordegenskaper. Trots detta kan konstateras att kornformen sällan beaktats vid karaktärisering av geotekniskt material. I föreskrifter ? exempelvis Eurokod 7 och RIDAS 2008 ? i vilka kornform nämns, råder otydlighet i fråga om varför kornform ska beaktas, samt hur.
Friktionsjords kornform: Inverkan på geotekniska egenskaper, beskrivande storheter och bestämningsmetoder
Det att en jords mekaniska egenskaper påverkas av kornens form är något som konstateras i ett stort antal publikationer. Det råder enighet om att skjuvmotståndet är högre i en grovjord utgjord av kantiga och råa korn, än i en med runda och släta. Vidare är det känt att kornform påverkar ett antal andra jordegenskaper. Trots detta kan konstateras att kornformen sällan beaktats vid karaktärisering av geotekniskt material. I föreskrifter ? exempelvis Eurokod 7 och RIDAS 2008 ? i vilka kornform nämns, råder otydlighet i fråga om varför kornform ska beaktas, samt hur.
Vilka effekter har införandet av den svenska bolagstyrningskoden haft för revisorerna?
Introduktionen av den svenska bolagsstyrningskoden leder till möjligheten att revisorerna påverkas på olika sätt. Själva revisionsarbetet förefaller inte vara utsatt för större förändringar, då granskningen av bolagens dokumentation kring bolagsstyrningskoden inte märkbart skiljer sig från den granskning som utförs vid förvaltningsrevisionen. Istället bör frågorna kring revisorernas ansvarighet, oberoende och professionalitet studeras närmare. Dessa faktorer är betydelsefulla för den tillförlitlighet som intressenter har för den information som bolagen publicerar och införandet av bolagsstyrningskoden skall inte kunna påverka dessa faktorer negativt. Ansvarigheten ser vi som det begrepp som primärt skall genomsyra revisorns samt styrelsens och bolagsledningens arbete, för att säkerställa att den information som bolagen publicerar är korrekt och tillförlitlig.
Spårbarhet av dagligvaror genom den svenska livsmedelskedjan
Problembakgrund ? EU har infört en ny livsmedelslag, nr 178/2002 av den 28 januari 2002 som kräver spårbarhet på livsmedel och foder. Problemet är att upprätthålla en bra spårbarhet genom de olika leden i livsmedelskedjan. Vår uppgift är att undersöka vilka krav lagen om spårbarhet ställer och hur bra spårbarheten är idag i livsmedelskedjan. Vi vill också ta reda på myndigheternas syn på spårbarhet och vad som krävs med avseende på logistik, märkning och förpackningsteknik för att inte spårbarheten skall gå förlorad.Syfte ? Vårt syfte med rapporten är att skaffa en övergripande syn på vad som krävs för att behålla spårbarheten genom den svenska livsmedelskedjan.
Att jobbcoacha med NLP - En kvalitativ undersökning av metoden Neuro-lingvistisk programmering vid jobbcoachning
Denna studie har visat att NLP-coacher upplever att de arbetar mycket med någotsom de kallar för rapport. Det är ett sätt för dem att närma sig och skapa samspelmed sin klient. Genom att skapa god personkemi lättar coacherna upp stämningenoch lägger en god grund för arbete med klienten. God rapport leder till, vadcoacherna upplever, ett bättre sinnestillstånd för att diskutera problem ellerutmaningar. Rapport skapar de genom att matcha och försöka passa in i klientensvärld.