Sammanfattning Bakgrund och problemdiskussion: Butikslogistiken har förändrats med åren. I början ansågs logistik vara enbart en kostnad med en målsättning att minska. Detaljhandeln var även passiva mottagare av produkter. Varorna fördelades ut till butiker där efterfrågan förelåg. Idag har företagen bättre kontroll över produkterna och kan därför reagera snabbare på kundernas efterfrågan.

Den första januari 2005 började International Accounting Standard Boards rekommendationer om IFRS 2 - aktierelaterade ersättningar att tillämpas av svenska börsnoterade företag, vilket innebar att företagen blev tvungna att kostnadsföra utställda optionsprogram till sina anställda. Före införandet fanns det ingen rekommendation för svenska företag om hur redovisningen av dessa incitament skulle kostnadsföras. I samband med införandet av standarden funderades det därför kring hur resultatet för berörda företag skulle påverkas av att en kostnad för optionsprogrammen belastade resultatet.Syftet med uppsatsen är att visa i vilken utsträckning som kostnadsföringen av optionsprogram har påverkat börsnoterade företags resultat i och med IFRS 2 införande. Vi vill visa detta genom att främst studera hur nyckeltalen vinsten per aktie och räntabiliteten på totalt kapital har berörts av införandet av standarden om aktierelaterade ersättningar. Vidare har vi även ställt kostnaden i relation till årets resultat och omsättning för att belysa storleken på kostnaden.

SSAB Oxelösund producerar järn i masugnsprocessen. Som bränsle och reduceringsmedel av järnmalmen används koks. Koks bildas genom torrdestillering av stenkol, s.k. koksning. Som en biprodukt vid koksning bildas koksugnsgas.

Distribution av temperaturkänsliga livsmedel går ut på att lagra, hantera och transportera varor till så låg kostnad som möjligt med bibehållande av så stor del som möjligt av ursprunglig kvalitet och hållbarhet. För att klara detta krävs att alla aktiviteter sker under temperaturkontrollerade former, vilket benämns kylkedja.Denna rapport behandlar de aktiviteter som sker i flödet från grossist till detaljist, restaurang och storhushåll samt de aktiviteter som dessa aktörer ansvarar för. Målet med rapporten är att redogöra för hur dagens distributionssystem fungerar för kylda och frysta livsmedel i detta flöde, med särskild inriktning på temperaturhållning och hållbarhet. Kontroller, kvalitet, svinn, reklamationer och problem är områden som studerats särskilt.Väldigt få av de intervjuade aktörerna inom livsmedelsbranschen anser att det är något problem med temperaturhållningen. Intervjuer med myndigheter och studier av rapporter och resultat från dessa ger dock en helt annan bild.

Detta examensarbete utfördes vid Uppsala universitet i samarbete med Scania CV AB. Scania Commercial Vehicle Aktiebolag, Scania CV AB, är en tillverkare av tunga lastbilar, bussar samt industri- och marinmotorer. På Scania transmission i Södertälje finns ett av företagets största och dyraste verktyg. I dragbrotschningsprocesser används dragbrotschverktyg som per styck kostar allt från 50 000kr och upp till strax över 1 miljon kronor beroende på storlek och utformning.Uppdragets syfte är att kartlägga faktorer som styr ett dragbrotschverktygs livslängd och undersöka alternativ som bidrar till att sänka dragbrotschningsprocessens kostnad per producerad artikel. Mål är att göra en beskrivning av nuvarande system och processer samt kartlägga vilka faktorer som styr dragbrotschverktygens livslängd.

SammanfattningSyftet med detta arbete är att undersöka huruvida man på Viking Sewing Machines (VSM) skall sköta hanteringen av de symaskiner som företaget köper in från leverantörer i fjärran östern. Skall företaget inom egna lokaler sköta lagerhanteringen eller skall de fortsätta som i dagsläget med att företaget Schenker hanterar lagerhållningen?Det här är en intressant frågeställning men samtidigt en komplex sådan. Det finns flera aspekter att ta hänsyn till innan man kan komma till ett beslut. Det krävs ett grundligt arbete med prognosplanering, t.ex.

En ökande befolkning och en förtätning av bebyggelse kan innebära problem för en kommun om till-växten sker inom ett befintligt VA-verksamhetsområde som inte är dimensionerat för den ökade be-folkningen. Därigenom uppstår ett behov av kapacitetsförstärkning av VA-systemen. Detta tillsam-mans med det stora förändringstryck som VA-branschen är utsatt för i form av ändrade krav där fokus idag ligger på frågor som rör miljöpåverkan, naturresurshantering samt vikten av en långsiktig plane-ring har inneburit att ett behov av nya metoder för beslutsfattning har uppstått. Multikriterieanalys är samlingsnamnet för ett antal metoder som utformats för komplexa beslutssituat-ioner samt för beslutssituationer där det är viktigt att problemen struktureras och att de olika målen, kraven och påverkansområdena utvärderas på ett tydligt sätt för att säkerställa att det beslut som fattas är det bästa möjliga. I detta arbete har det undersökts hur multikriterieanalys kan användas för att be-döma kapacitetsförstärkande åtgärdsförslag inom ett tillväxtområde.

Dagens stora materialanvändning är påfrestande för jordens naturresurser. En möjlig källa för framtida resurser är deponier; i avfallet som tidigare deponerats finns ofta såväl återvinningsbara metaller som avfall passande för energiåtervinning. Konceptet landfill mining (LFM) är ett sätt att utnyttja de resurser som finns i deponier och innebär att deponierna grävs ut med efterföljande material- och energiåtervinning.En deponi där landfill mining skulle kunna vara aktuellt är Filbornadeponin i Helsingborg. Tre avsnitt av Filbornadeponin anses vara extra intressanta för en eventuell utgrävning; Lagringsytan, BCR1 och Rökille. Detta examensarbete är en förstudie inför framtida LFM-projekt på Filbornadeponin och syftet är att identifiera kritiska faktorer för projektens genomförande.

När vi skriver detta examensarbete, år 2008, är debatten om miljön stor om hur konsumenten,företagen, staten etc. kan minska sin miljöpåverkan genom att jobba smartare. Inomföretagen bedrivs som bekant ett ständigt arbete med hur man kan reducera sina kostnader.Vi har valt att skriva om de möten i arbetslivet som kan hållas på distans, ett område somgår båda debatterna till mötes.Eftersom många mötesdeltagare (deltagare) idag flyger eller åker bil för att komma till ochfrån möten så genererar distansmöten fördelar som att det reducerar företagens kostnadersamtidigt som det ger en minskad miljöpåverkan. Vi har i vår studie närmare undersökt hurdistansmöten bedrivs idag inom de två företag som vi är verksamma inom, vilka policysoch verktyg som finns för att främja dessa och hur deltagarna själva ser på saken. Detta föratt få svar på de forskningsfrågor som vi gemensamt arbetat fram i samråd med vår handledare.Forskningsfrågorna är följande, Vilka skäl finns det till att hantera möten på distansjämfört med traditionella fysiska möten? Vilka typer av möten kan hanteras på distans? Hurkan effektiva och kvalitativa möten hållas på distans? Hur kan en organisation främja distansmöten?Vårt syfte är att undersöka om det finns några tydliga mönster angående vilka möten en organisationhanterar på distans och i så fall skapa en djupare förståelse för dessa och de riktlinjersom idag finns för distansmöten.

Purpose There are almost infinite numbers of ways to build dairy farms in Sweden. When building a new free stall barn you have the possibility to affect both working environment and animal welfare for many years to come. The construction costs are influenced by which type of barn that is built and what functions it contains, for example one can predict that automatic milking systems are more expensive to integrate than milking parlours. But what is the real cost of today for the construction of free stall barns with milking centres and how is it affected by construction methods and functions? Is the labour time influenced by the building costs? These are some of the questions this report will try to answer.

Regeringen menar genom prop. 2013/14:126 att bostadsbristen riskerar att försätta Sveriges internationella konkurrenskraft på efterkälken. Regeringen menar att detaljplaneprocessen är en orsak till detta då den är en flaskhals för byggandet. Lagändringarna som regeringen lägger fram genom prop. 2013/14:126 syftar enligt regeringen (prop 2013/14:126) att verka som lösningar på delar av de problem som regeringen menar orsakar bostadsbristen.

Trafikkontoret i Göteborg har som vision att uppnå effektiv, säker och hållbar rörlighet. En viktig del i detta arbete handlar således om att förstärka Göteborgs attraktionskraft genom att skapa en stadskärna som återspeglar denna vision. I syfte att uppnå en hållbar stadsmiljö samt skapa en trygg, säker och attraktiv stadskärna undersöker just nu Trafikkontoret möjligheterna med att effektivisera den godsdistribution som äger rum inom ett geografiskt begränsat område i Göteborg. Tanken är att korta ner det tidsfönster, inom vilket det är acceptabelt att leverera gods från kl 08.00 - 11.00 till kl 08.00 - 10.00. Denna förändring innebär att många av de berörda näringsidkarna tvingas till mer eller mindre kostsamma förändringar och anpassningar.

Idén till projektet grundar sig i brottsförebyggande design. Detta innebär att designern genom hela designprocessen försöker tänka brottsförebyggande och därigenom förhoppningsvis förebygger brott. Den offentliga utomhusmiljön är idag ett problemområde där många känner sig otrygga. För att känna trygghet är det viktigt att få en bra och korrekt uppfattning om sin omgivning. Dålig belysning bidrar till att uppfattningen av omgivningen försämras och därmed påverkas känslan av trygghet.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag i Sverige. Definitionen av småföretag i detta sammanhang är de aktiebolag som underskrider två eller tre av följande krav: 3 anställda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 miljoner kronor i nettoomsättning SOU (2008:32).  Den nya lagen innebär att småföretagen idag har rätt att själv välja om dessa önskar att ha en revisor eller ej till sin verksamhet. EU har varit en pådrivande faktor för denna lagändring där några av målen har varit att minska de administrativa kostnaderna för företagen, samt förenklade regler för revision och redovisningen och på så sätt även göra de europeiska företagen mer konkurrenskraftiga.Kapitalmarkanden karaktäriseras av asymmetrisk information (Stiglitz & Weiss, 1981). För att motverka denna informationsasymmetri har vi finansiella mellanhänder som de olika långivarna utgör, exempel på dessa är banker och finansbolag m.fl.  Dessa mellanhänder specialiserar sig på informationshantering för att bearbeta informationen och på så sätt balansera informationsasymmetrin (Kling, 1999). Kredit-/långivning karaktäriseras bl.a.

Det finns skillnader i läkemedelsanvändningen mellan Europas länder. Skillnaderna kan bla ligga i olika förskrivningsmönster där antal tillgängliga läkemedel på marknaden och olika behandlingsstrategier har en viss betydelse. Både ur samhälls- och individperspektiv är det viktigt att ha en hög kvalité på förskrivningen av läkemedel och det har föreslagits att det finns ett samband mellan hög kvalité och användningen av ett begränsat antal väldokumenterade läkemedel. Internationella jämförelser ger möjligheter för länder att jämföra sin läkemedelsanvändning med andra, vilket kan leda till utveckling av nya riktlinjer i en strävan mot evidensbaserad läkemedelsanvändning. Internationella jämförelser är dock förenat med många fallgropar och ställer krav på standardiserade metoder för mätningar.