I slutet av höstterminen 2001 tilldelades detta examensarbete oss. Uppdragsgivare var Bodens kommun som ville få ett förslag på en ny gång- och cykelväg (gc-väg). Den skulle sammanlänka bostadsområdet ?Kryddhyllan? i Sävast med den befintliga gc-vägen kallad Björnstigen, som leder in mot Boden centrum. Orsaken till en eventuell nybyggnation är att de boende på ?Kryddhyllan? i dagens läge upplever att de har en lång omväg för att ta sig till Björnstigen.

Denna rapport beskriver utvecklingen av en kontorsarbetsplats för framtiden. Projektet utfördes som ett examensarbete inom integrerad produktutveckling vid Högskolan i Skövde under vårterminen 2011 i samarbete med Götene Specialinredningar.Götene Specialinredningar produktionsanpassar och tillverkar möbler som är specialdesignade av en arkitekt på uppdrag av en beställare. Kontorsmöbelbranschen har fastnat i ett tänk och de flesta möbler ser likadana ut, har samma funktioner och samma material.  Företaget vill därför få en ny syn på hur ett kontor kan vara i framtiden.Arbetet inleddes med förstudier för att få information om användning, ergonomi och material. Från förstudien erhölls krav som slutkonceptet skulle uppfylla. Det bestämdes att arbetet skulle rikta sig till öppna kontorslandskap eftersom det är det som används mest av företagets kunder.

Detta examensarbete är utfört vid Indexator AB som bland annat tillverkar lågvarvande vingmotorer för runtomsvängande hantering av gods. Bakgrunden till examensarbetet är att företaget sett en ökande trend i andelen kassationer. Syftet med examensarbetet är att undersöka om rutinen för hantering av avvikelser uppfyller grunderna för ständiga förbättringar och om hantering och uppföljning av avvikelser sker på ett effektivt och systematiskt sätt. Målet är att ge förbättringsförslag som förbättrar rutinen. Examensarbetet syftar också till att identifiera och genomföra ett förbättringsprojekt med tillämpning av statistisk processtyrning.

Streaming är en teknik som används för att se på direktsändningar eller filer som är lagrade på webbplatser, direkt på datorn, utan att filer sparas. Det har blivit ett sätt att komma runt förbudet mot att ladda ned film men rättsläget vad gäller streaming är idag oklart. Med denna uppsats avser vi att undersöka gällande rätt, om en lagändring bör ske och vilka aktörer som kan hållas ansvariga vid streaming av olovligt tillgängliggjort material.Upphovsrätten är idag reglerad på många olika plan, det finns internationella konventioner och avtal, EU-regler och nationella regler. Inom Sverige förekommer regleringen främst i Upphovsrättslagen (URL). De internationella bestämmelserna syftar till att ge skydd åt upphovsmän, oberoende av nationalitetsgränser, och detta har i sin tur inverkat på EU-direktiv.

ResuméUppsatsen behandlar det processuella sakägarbegreppet enligt 16 kap 12 § 1 st. MB eller mer precist vem som kan överklaga beslut och domar som meddelas enligt miljöbalken. Ända sedan miljöbalkens tillkomst har frågan om sakägarbegreppet diskuterats intensivt bland miljöjurister. Bakgrunden är att de lagar som gällde innan miljöbalken använde olika sakägarbegrepp och att lagstiftaren vid skapandet av miljöbalken efterstävade en enhetlig och generös tolkning av det processuella sakägarbegreppet med miljöskyddslagens definition som utgångspunkt. Detta innebar ett avsteg från äldre praxis som utvecklats under till exempel vattenlagen.

Samhällsekonomin i väst har under de senaste årtiondena gått från att ha varit tillverkningsinriktad till att bli mer tjänstebaserad. Detta har medfört att investeringar i immateriella tillgångar har ökat och därmed fått en allt större betydelse. Trots detta har inte utformningen av företags redovisning följt denna utveckling, något som tydligt framgår i årsredovisningar och andra finansiella rapporter där det idag är svårt att se värden som skapas i dessa nya typer av investeringar. I ett försök att möta dessa nya behov har det på internationell basis utvecklats ny redovisningsstandard vilka bland annat är tänkta att förändra redovisningen av immateriella tillgångar för att på så sätt bättre spegla de värden som skapas när företag investerar i forskning och utveckling. Förändringen innebär att aktivering av utvecklingskostnader nu är möjlig, i förhållande till tidigare standard som föreskrev total kostnadsföring av forskning och utveckling.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur forskningsintensiva företag utifrån den nya standarden redovisar sin forskning och utveckling.

Byggbranschen befinner sig i dagens läge i ett paradigmskifte mellan ett traditionellt sätt att bygga och projektera och till att utveckla ett mer industriellt sätt att bygga och projektera. Från att använda ?ointelligenta? 2D-modeller börjar allt mer intelligenta byggproduktmodeller där information som rör hela byggnadens livscykel användas i större omfattning. Branschen går mer och mer mot att all information ska kunna samlas och vara tillgänglig på ett och samma ställe, genom en gemensam IT-plattform för branschens aktörer och intressenter samt genom byggnadsinformationsmodeller (BIM). Ett sätt att göra en sådan plattform möjlig är med hjälp av en internationell standard, IFC (Industry Foundation Classes), som är ett oberoende filformat som ska kunna läsas oavsett digital programvara. För projektörerna i branschen utvecklas ständigt olika program för ändamål som möjliggör att så mycket information som möjligt samlas i en och samma fil.

I den ha?r studien implementeras en finita elementmetod fo?r att lo?sa optimala styrpro- blem i programvaran FEniCS. Den finita elementmetod som anva?nds a?r ha?mtad fra?n Karin Krafts doktorsavhandling Adaptive Finite Element Methods for Optimal Control Problems [2].Optimala styrproblem behandlar styrning av dynamiska system. Systemen beskrivs av en tillsta?ndsekvation och ma?let a?r att styra systemet mot ett visst tillsta?nd till en sa? la?g kostnad som mo?jligt.

ResuméUppsatsen behandlar det processuella sakägarbegreppet enligt 16 kap 12 § 1 st. MB eller mer precist vem som kan överklaga beslut och domar som meddelas enligt miljöbalken. Ända sedan miljöbalkens tillkomst har frågan om sakägarbegreppet diskuterats intensivt bland miljöjurister. Bakgrunden är att de lagar som gällde innan miljöbalken använde olika sakägarbegrepp och att lagstiftaren vid skapandet av miljöbalken efterstävade en enhetlig och generös tolkning av det processuella sakägarbegreppet med miljöskyddslagens definition som utgångspunkt. Detta innebar ett avsteg från äldre praxis som utvecklats under till exempel vattenlagen.

ResuméUppsatsen behandlar det processuella sakägarbegreppet enligt 16 kap 12 § 1 st. MB eller mer precist vem som kan överklaga beslut och domar som meddelas enligt miljöbalken. Ända sedan miljöbalkens tillkomst har frågan om sakägarbegreppet diskuterats intensivt bland miljöjurister. Bakgrunden är att de lagar som gällde innan miljöbalken använde olika sakägarbegrepp och att lagstiftaren vid skapandet av miljöbalken efterstävade en enhetlig och generös tolkning av det processuella sakägarbegreppet med miljöskyddslagens definition som utgångspunkt. Detta innebar ett avsteg från äldre praxis som utvecklats under till exempel vattenlagen.

Mul- och klövsjuka är en av de mest kostsamma sjukdomarna hos produktionsdjur. Sjukdomen orsakas av infektion av ett mul- och klövsjukevirus tillhörande genus Aphtovirus inom familjen Picornaviridae. Mottagliga djurslag för viruset är nöt, gris, får, get, buffel samt ett flertal klövbärande vilda djurarter. År 2001 drabbades Storbritannien av ett utbrott av muloch klövsjuka, utbrottet spreds sedan till flera andra länder, bland annat till Nederländerna. Kostnaderna för utbrottet blev mycket höga, enbart de direkta kostnaderna för smittbekämpning och ersättning till djurägare kostade den brittiska staten 2,7 miljarder pund. Betydande ekonomisk effekt får också de begränsningar i export som läggs på ett land drabbat av mul- och klövsjuka.

Titel: Införandet av K3-regelverket - vad anser de större fastighetsföretagen?        Nivå: Magisteruppsats i ämnet företagsekonomi; inriktning redovisningFörfattare: Pär Carlsson och Dennis Gyllner             Handledare: Arne FagerströmExaminator: Stig SörlingDatum: 2013 - juniSyfte: Denna studie har flera delsyften. Det första är att utreda och beskriva vad de, i studien ingående, större onoterade fastighetsföretagen anser om införandet av det nya redovisningsregelverket K3 innan det träder i kraft år 2014.Det andra delsyftet är att undersöka om företagens inställning till införandet av kravet gällande upplysning om verkligt värde på förvaltningsfastigheter och komponentavskrivning har någon påverkan på inställningen till införandet av K3.Vidare har undersökts om det är möjligt att urskilja något samband mellan tänkbara bakomliggande faktorer såsom kostnad, tidsåtgång eller kompetens och företagens inställning till införandet av upplysning om verkligt värde på förvaltningsfastigheter och komponentavskrivning.Slutligen har undersökts om det finns någon skillnad i åsikter kring studiens forskningsfrågor mellan de allmännyttiga och privatägda fastighetsföretag som ingår i studiens urval.Metod: Studien har en deduktiv ansats och är av deskriptiv karaktär. Den teoretiska referensramen är uppbyggd av sekundärdata som huvudsakligen består av forskningsartiklar, facklitteratur samt facktidningsartiklar. Den teoretiska utgångspunkten är positive accounting theory, teori kring principbaserad kontra regelbaserad redovisning, samt teori om förändringsprocesser.

I Sverige uppförs traditionellt broar platsgjutna men på senare tid har en effektivisering av anläggningsbranschen efterlysts. En angreppspunkt är att industrialisera broprocessen och på så sätt skapa konkurrenskraftiga broalternativ till de traditionella brotyperna. En brotyp som lämpar sig väl för industriell brobyggnad och som slagit igenom internationellt är prefabricerade segmentbroar. 1964 byggdes Choisy-le-Roi i Paris, Frankrike, som den första prefabricerade segmentbron i betong. Såsom namnet antyder är en prefabricerad segmentbro en bro byggd i korta sektioner, benämnda segment.

Stockholmsregionen hade år 2011 68 000 bostadslösa studenter. Studenter som står i bostadskö kan få sin bostad till mitten eller i slutet av deras studieperiod. Men att bara bygga nya studentbostäder är inte en enkel lösning. Att bygga nytt idag är förknippat med dyra byggkostnader där kokurrensen om fina lägen är hård, vilket resulterar i dyra hyror. Detta är något som studenter inte har råd med.

ResuméUppsatsen behandlar det processuella sakägarbegreppet enligt 16 kap 12 § 1 st. MB eller mer precist vem som kan överklaga beslut och domar som meddelas enligt miljöbalken. Ända sedan miljöbalkens tillkomst har frågan om sakägarbegreppet diskuterats intensivt bland miljöjurister. Bakgrunden är att de lagar som gällde innan miljöbalken använde olika sakägarbegrepp och att lagstiftaren vid skapandet av miljöbalken efterstävade en enhetlig och generös tolkning av det processuella sakägarbegreppet med miljöskyddslagens definition som utgångspunkt. Detta innebar ett avsteg från äldre praxis som utvecklats under till exempel vattenlagen.