Aktuatorer Àr idag det senaste inom smarta textilier efter utvecklingen av bland annat sensorer. Med aktuatorernas funktioner finns idag potential att utveckla nya material som inte bara har förmÄgan att kÀnna av saker, utan Àven röra sig genom formförÀndring. FormÀndringen innebÀr att aktuatorer har förmÄga att ge en respons pÄ stimulus och en del aktuatorer har dessutom förmÄgan att uppnÄ reversibilitet. I detta examensarbete presenteras dÀrmed en experimentell studie dÀr olika polymera material har sammanfogats genom laminering och dÀrefter utsatts för vÀrme. Syftet med den experimentella studien Àr bland annat att undersöka om plastlamineringar kan efterlikna termiskt aktiverade bikomponentfibrer.

?Claiming the right to space? is an argument frequently used by street artists for justifying illegal art in the public space. The public city space as a room of democracy and right to free speech is by some people considered threatened by commercial interests, and street art has become a way to demonstrate disapproval towards this. Street art is illegal and often anonymously performed in our cities. It developed in the late 1970s from the urban graffiti scene in America, and has therefore a lot in common with the graffiti movement.

Sedan införandet av IASB:s redovisningsregler Är 2005 har mÄnga Àndringar skett, dÄ svenska företag skulle börja redovisa enligt den nya redovisningspraxisen. Bland annat vÀrderar man numera vissa tillgÄngar till verkligt vÀrde. Uppsatsen undersöker tre poster pÄ djupet som alla har pÄverkats av dessa nya vÀrderingsregler och som numera vÀrderas till verkligt vÀrde. Dessa tre Àr Pensionsskulder som vÀrderas enligt IAS 19, Finansiella instrument som vÀrderas enligt IAS 39, samt Förvaltningsfastigheter som vÀrderas enligt IAS 40. DÄ dessa poster av tillgÄngar och skulder skiljer sig frÄn varandra innebÀr det att det uppstÄr olika problem och frÄgor vid vÀrdering till verkligt vÀrde.Uppsatsens Àmne Àr införandet av verkligt vÀrde och attityden gentemot denna nya vÀrderingsmetod.

PÄ den svenska mediemarkanden har det skett förÀndringar, vilket resulterat i att konsumenters medievanor fragmenterats. Trots att antalet medier ökat sÄ har den sammanlagda tiden som en person spenderar med de olika medierna inte tilltagit. Samtidigt som en individ ser pÄ Tv, kan denne lyssna pÄ radio och/eller chatta pÄ Internet. OvanstÄende faktorer tillsammans med ny teknik som möjliggör bortfiltrering av reklam, har lett till att dagens konsumenter erhÄllit ökad kontroll över vilka reklambudskap de vÀljer att ta del av. Följaktligen har konkurrensen om konsumenternas uppmÀrksamhet stigit och idag gÀller det för företag att finna nya vÀgar för att mÄlgruppen skall uppmÀrksamma just deras produkter.

Syftet med undersökningen var att se hur Stureplangruppen genom att anvÀnda gamla och skapa nya myter behöll en högklassig image samtidigt som gruppen expanderade verksamheten utanför de mest exklusiva adresserna runt Stureplan. FrÄgestÀllningarna jag ville besvara var sÄledes hur Stureplansgruppens varumÀrke sÄg ut, vilka metoder Stureplansgruppen anvÀnde för att stÀrka sitt varumÀrke med hjÀlp av bilder pÄ Stureplan.se, hur uppfattades varumÀrket utifrÄn olika instÀllningar till bildernas budskap samt hur varumÀrket skulle kunna förbÀttras?  Teorierna jag anvÀnde var PR, Reklam och varumÀrkesteorier dÄ jag ansÄg att dessa var bra teorier för att se hur Stureplansgruppen sjÀlv resonerade kring sitt imageskapande.  Metoderna bestod av semiotisk bildanalys enligt Barthes modell. Jag ansÄg att det var en relevant teori för att hitta de dolda meningarna, myterna, i bilderna jag analyserade.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarDet övergripande syftet Ă€r att ta reda pĂ„ om fitness applikationer kan bidra till ökad fysiskaktivitet hos en arbetsgrupp anstĂ€llda pĂ„ en svensk myndighet.- Hur fysiskt aktiva Ă€r personerna i en arbetsgrupp pĂ„ en svensk myndighet?- Är personerna i arbetsgruppen tillfredsstĂ€llda med deras fysiska aktivitetsgrad?- Hur mĂ„nga personer i arbetsgruppen anvĂ€nder fitness applikationer samt vilka kvalitĂ©er hosapplikationen anser de har störst pĂ„verkan/Ă€r mest motiverande?- Finns det nĂ„gon könsskillnad vad gĂ€ller anvĂ€ndandet?- Har applikationen gjort att personerna i arbetsgruppen vill fortsĂ€tta med fysisk aktivitet?MetodEn tvĂ€rsnittsstudie med kvantitativ ansats anvĂ€ndes och en elektronisk enkĂ€tundersökning gjordes för att fĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna besvarade. EnkĂ€ten skickades ut till anstĂ€llda pĂ„ en svensk myndighet. 39 personer deltog varav Ă„ldersspannet var 24-46 Ă„r. De anstĂ€llda fick besvara frĂ„gor om deras fysiska aktivitetsnivĂ„, om de har eller har haft en fitness applikation.

This thesis treats the topic of user-generated comments connected with news stories on news sites, meaning electronic word-of-mouth combined with PR. The writers have examined how different types of comments affect consumers' perception of the article and also what communication effects these comments generate in terms of attitudes, purchase intent and word-of-mouth intent. The results interesting to the news site owners, is that lots of comments and negative comments generate a negative effect by making the actual article less credible, attractive and worth reading (relative to the subsequent comments). On the positive side, serious comments imply that the news story is perceived as more interesting, than a news story followed by non-serious comments. From a brand equity perspective, the interesting results show that few comments compared to lots of comments, generate a better attitude to the brand, even though there is no difference in how positive or negative the comments are.

Teater VÀstmanland har pÄ senaste tiden inte kunnat fylla sinaförestÀllningar med publik, som förr i tiden. Detta har medfört attteatern har tÀnkt över vilka möjligheter som finns för dem. Att söka sig till nya kundgrupper var en av möjligheterna, mer specifikt handlar denna uppsats om företag i VÀsterÄs som en potentiell kundgrupp för Teater VÀstmanland.Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ ifall företag i VÀsterÄs Àrpotentiella kunder för vÄr uppdragsgivare Teater VÀstmanland. Vi ska ta reda pÄ orsakerna till varför företagen inte besöker teatern nÀrföretagen arrangerar personaltillstÀllningar, samt vad som skulle kunna fÄ dem att besöka teatern.Vi kontaktade de 50 största företagen i VÀsterÄs via telefon. Av dessa 50 företag bokades 20st för intervjuer, varav 17 intervjuer till slutgenomfördes.

UtifrÄn frÄgestÀllningen hur femininitet representeras i modebilder, eller mer specifikt modeteckningar eller modeillustrationer, undersöks och analyseras tre modebilder som representerar tre konstruerade kategorier:voyeurism-makt-sexualitet; estetik-makt-skönhet och feminina mellangrupper-obestÀmbara genus.Bilderna analyseras med diskursanalys som teoriram, kompositionsanalys och psykoanalytiskt inspirerad bildtolkning ugör metod. I tolkning och gestaltande arbete undersöks hur subjektet som betraktare formas av modebilder, beroende av genus i denna diskurs. Syftet Àr att utveckla en modell för hur jag som bildlÀrare kan arbeta med konst och mode, och hur jag utifrÄn modebilder, vilka barn och ungdomar kommer i kontakt med genom media, nÀtet, tv, reklam, tidningar och modeböcker, kan diskutera vÀrderingar som berör femininitet, könsstereotyper, genus och normer.Uppsatsen tittar pÄ hur bilderna Àr en disciplinering, hur mötet med modediskursen och modebilder konstituerar blicken, hur skönheten och skönhetsidealen speglar den tid som skapar dem. Modet har makt att styra ideal och pÄverka mÀnniskors sjÀlvbild. Modebilderna i kategori voyeurism-makt-sexualitet och estetik-makt-skönhet förekommer mer som regel Àn undantag för hur femininitet representeras.

Skolkören har lÀnge funnits som en naturlig del av skolans verksamhet, men den har haft olika betydelse genom lÀroplanerna det senaste Ärhundradet. Tidigare studier kring skolkörens funktion visar att den sociala aspekten Àr den som Àr mest framtrÀdande. Studien har hÀmtat inspiration frÄn Juvas Liljas (2001). Syftet med föreliggande studie var att undersöka skolkörens funktion och förutsÀttningar i Ärskurs 1-6 sÄ som den uppfattas av rektorer och körledare. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts för att ta reda pÄ detta:1.

e-Me projektet Àr ett innovativt forskningsprojekt dÀr tillvÀgagÄngssÀttet co-design anvÀnts för att framstÀlla en elektronisk assistent. e-Me realiserades i januari 2007 som ett pilotprojekt vid Högskolan i BorÄs. Den elektroniska assistenten Àr en artefakt som ska förenkla det administrativa och elektroniska livet för studenter. MÄlet med den hÀr uppsatsen var att öka förstÄelsen kring co-designs grundidé, praktiska moment samt de kritiska roller som kan urskiljas i co-designprojekt. Studien Àr av intresse för alla som vill utvidga sin kunskapsbas inom bÄde co-design samt e-Me.

For hundreds of years the scientific journals has been the foremost tool for scholarly communication. Publishing of research results is very important for scientists. Often the research is bound to the university and the research libraries supplies the scientist with all journals needed. The last decades the libraries have seen the costs for subscriptions to journals explode. Commercial publishers often lie behind the mostly unmotivated escalation in price.

I den hÀr uppsatsen kartlÀggs operationella valutasÀkringsstrategier i svenska företag. Företagen Äterfinns inom industribranschen pÄ Large Cap och Mid Cap pÄ Stockholmsbörsen.För att fÄ en generell kunskap om valutasÀkringsstrategier hölls initiala intervjuer med dels Magnus Jarlén, Corporate Finance Director pÄ AB Volvo, dels Peter Karlsson, Head of Treasury pÄ AB Volvo. Förutom att bidra till bakgrundskunskap, utmynnade Àven intervjuerna i en problemdiskussion utifrÄn vilken frÄgestÀllningar skapades.Uppsatsen Àmnar besvara hur valutasÀkringsstrategier ser ut i de gÀllande företagen, samt om finanskrisen 2008 har haft nÄgon pÄverkan och i sÄ fall hur den pÄverkat valutasÀkringsstrategierna. Uppsatsen Àmnar Àven undersöka om det finns riktlinjer för hur valutasÀkringsstrategier skapas. Slutligen undersöks varför vissa företag sÀkrar sin valutaexponering med derivatinstrument medan vissa företag vÀljer att inte göra det.Som underlag för att besvara frÄgestÀllningarna har en litteraturstudie gjorts tillsammans med granskningar av tidigare svenska och utlÀndska undersökningar inom valutahanteringsomrÄdet.

Dagens samhÀlle har blivit mer beroende av internet, dÀr de flesta tjÀnsterna gÄr att utföra online. Nuförtiden Àr det möjligt att bestÀlla möbler, klÀder och annat med hjÀlp av internet. Detta har gjort att de flesta har lÀrt sig att anvÀnda internet oberoende pÄ deras Älder. DÀrför har de olika företagen ett stort ansvar att skapa sina webbsidor lÀttare att anvÀnda, för kunden skall kunna utföra sina tjÀnster smidigt. FrÄgan Àr; tÀnker företagen pÄ mÄlgruppen nÀr de designar en webbsida?VÄrt huvudsyfte i projektet Àr att identifiera nya insikter för att bygga en anvÀndbar webbsida baserat pÄ egen forskning och med hjÀlp av mÄlgruppen.

I den hÀr uppsatsen ville jag, med hjÀlp av olika reklambilder för disk- och tvÀttmaskiner, visa att ?miljö? sedan början pÄ 2000-talet alltmer blev en resurs i kommersiell varureklam.Hur naturen och miljön anvÀnds som ett försÀljningsargument idag pÄverkas av en miljödiskurs som sedan sena 80-talet har fortsatt att utvecklas fram till nu, 2009. Hur den diskursen ser ut formar mycket av dagens varureklam och skapar de konventioner som stÄr till grund för den. Ett stort problem med ?miljövaror? har varit sÀttet som de marknadsförs.