Titel Reklam i mobilen? En studie av förutsÀttningar för tidningsföretag att anvÀnda mobiltelefonen som marknadsföringskanal Författare Beata Jungselius Kurs MK1500 - Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap Termin VT-09 Uppdragsgivare Dagspresskollegiet Handledare Oscar Westlund Syfte Att studera förutsÀttningarna för tidningsföretag att anvÀnda mobiltelefonen som marknadsföringskanal. Metod OmvÀrldsanalys med hjÀlp av analysmodellen PEST samt intervjuer Huvudresultat Mobiltelefonen som marknadsföringskanal har visat sig vara vÀl lÀmpad för olika former av marknadsföringsÄtgÀrder för tidningsföretag. SÀrskilt vÀl kan den antas fungera för tidningsföretag som utlÄter annonsutrymme i form av sÄ kallade reklambanners pÄ sin mobilanpassade webbsida dÄ dessa i regel ger ett högt observationsvÀrde sÄvÀl som en hög klickfrekvens. SMS-utskick kan Àven de fungera vÀl, förutsatt att mottagaren gett företaget tillÄtelse att kontakta dem pÄ detta vis helst pÄ eget initiativ.

Syftet med uppsatsen Àr att titta pÄ om de stereotypa bilderna som tycks finnas av mÀn och kvinnor i reklam stÀmmer; som att rosa drar till sig en kvinnas uppmÀrksamhet eller att en stilren bild attraherar mÀn mer Àn kvinnor.Eftersom annonserna vi har valt kommer frÄn en typisk herrtidning och en typisk damtidning hoppas vi pÄ att kunna komma fram till att det finns distinkta skillnader i hur mÀn och kvinnor reagerar pÄ de sex annonser vi har valt ut. Vi vill försöka komma fram till detta genom att anvÀnda oss av de frÄg<br>estÀllningar som Àr nÀmnda nedan.VÄr huvudfrÄgestÀllning kommer att vara som följer:Finns det i svensk alkoholreklam en stereotyp bild av en manlig  respektive kvinnlig konsument av alkoholreklam och hur ser i sÄ fall dessa ut?Vi kommer Àven att anvÀnda oss av underfrÄgor som kan kopplas till huvudfrÄgestÀllningen. Dessa kommer vara:Hur reagerar olika mÄlgrupper pÄ reklam som riktas mot dem samt andra mÄlgrupper?GÄr det att genom enkÀter hitta vad det Àr som mÀn respektive kvinnor finner intressant och iögonfallande?GÄr det att genom att undersöka annonser se vilka element som Àr tÀnkta att attrahera ett visst kön?GÄr det att rikta alkoholannonser mot ett kön pÄ ett sÄdant vis att det andra könet blir helt exkluderat?Genom dessa frÄgor hoppas vi pÄ att kunna hitta vad en stereotypt manlig respektive kvinnlig konsument reagerar pÄ i annonser för alkohol och vad de identifierar sig sjÀlva med i denna.

Författare: Anna Jönsson, Marina VourdoukaHandledare: Eva-Lotta FridExaminator: Thomas KnollTitel: Rosa Bandet - Om Positionering och SampositioneringTyp av rapport: C ? uppsatsÄmne: Medie- och KommunikationsvetenskapÅr: HT 07Syfte: VĂ„rt syfte med uppsatsen Ă€r att undersöka Rosa Bandet kampanjens sampositionering med andra varumĂ€rken, vad sampositioneringen inneburit för Rosa Bandet kampanjen och göra en retorisk analys av Cancerfondens och deras huvudsponsorers kampanjmaterial.Metod: Kvalitativ metod har tillĂ€mpats och som kunskapsteoretisk utgĂ„ngspunkt anvĂ€nds ett hermeutiskt förhĂ„llningssĂ€tt. Vid analysen av annonserna har semiotiska och retoriska analysverktyg anvĂ€nts.Slutsatser: Rosa Bandet har positionerat sig genom att de har ett rosa band som symboliserar kampen mot bröstcancer. De har anvĂ€nt fĂ€rgen rosa vĂ€ldigt tydligt som dĂ„ har gjort att man associerar fĂ€rgen till Rosa Bandet. Slutresultaten visar pĂ„ att sampositioneringen med huvudsponsorerna gynnar Rosa Bandet Kampanjen pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att de fĂ„r större uppmĂ€rksamhet pĂ„ flera sĂ€tt.

Denna uppsats behandlar problematiken som uppstÄr nÀr ett avtal skickas i via elektronisk post som blir olÀsligt för mottagaren pÄ grund av inkompatibilitet. Om ett meddelande Àr inkompatibelt, nÀr ska det ha ansetts kommit fram till motparten? Uppsatsen börjar med att problematisera faktumet att avtalslagen Àr skriven med pappersbaserade dokument som utgÄngspunkt och att det dÀrför finns en möjlighet att de lösningar som gÀller för brev (t.ex. reglerna om förklaringsmisstag) inte Àr lika lÀmpliga vad gÀller elektroniska meddelanden. PÄ ytan torde det inte vara nÄgra problem, eftersom bÄde en IT-utredning (SOU 1996:40) och den svenska doktrinen inom omrÄdet mestadels tyder pÄ att de skillnader som kan uppstÄ inte gör en sÀrskild lagstiftning nödvÀndig.Efter analys av vad inkompatibilitet innebÀr framkommer det dock att det Àr ett fenomen som inte kan jÀmföras blint med liknande situationer dÀr pappersbrev anvÀnds.

Uppsatsen beskriver arbetsprocessen för olika projekt jag arbetat med under min praktiktid pÄ Ljudligan i Stockholm samt en reflekterande del som bland annat bestÄr av min tekniska och kreativa utveckling inom ljudlÀggning Mitt syfte har varit att ta reda pÄ skillnader mellan atmosfÀrer, ljudeffekter och tramp. Jag beskriver ocksÄ ljudlÀggning/mixningsskillnader mellan reklamfilmer och lÄngfilmer samt undersöker om det finns nÄgot generellt sÀtt att ljudlÀgga pÄ med de tekniska faktorerna i fokus. De resultat jag kommit fram till har faststÀllts genom att intervjua personer pÄ Ljudligan med flera Ärs erfarenhet inom ljudlÀggning och genom mina egna erfarenheter i och med den ljudlÀggning som genomförts. Mina slutsatser Àr att man kan utgÄ frÄn de definitioner som finns för termerna: atmosfÀrer, ljudeffekter och tramp och sedan sjÀlv avgöra i vilken kategori man ska placera dem. Skillnaderna mellan reklam och lÄngfilm Àr bl.a.

Syftet med studien har varit att utreda vilka möjligheter som finns för smÄföretag att anvÀnda sig av elektronisk affÀrskommunikation i form av EDI. Vi erbjuder genom uppsatsen denna grupp företag, smÄföretagen, en introduktion till EDI och hoppas pÄ sÄ vis hjÀlpa dem att komma igÄng med elektronisk affÀrskommunikation. Med smÄföretag avses i denna studie den definition som NUTEK presenterar, nÀmligen företag med mindre Àn 50 anstÀllda eller som har en omsÀttning som understiger tio miljoner euro.Utöver att undersöka vilka möjligheter som finns för smÄföretag tittar vi Àven pÄ hur förutsÀttningar och tekniska aspekter pÄverkar smÄföretagens instÀllning till ett införande av en EDI-lösning. För att finna svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar utför vi en kvalitativ studie som baserar sig pÄ en triangulering av tre metoder (observation, tidigare studier och intervjuer).VÄr empiriska studie bygger pÄ fyra urvalsgruppers syn pÄ EDI och de möjligheter som dessa anser att en EDI-lösning medför.Vi har genom vÄr studie funnit att det finns goda möjligheter för smÄföretag att anvÀnda sig av EDI. Det finns webbaserade lösningar sÄvÀl som affÀrssystem med stöd för EDI, vilka lÀmpar sig för smÄföretag.

Kan man i en scen förmedla kÀnslorna ledsamhet eller glÀdje med hjÀlp av partikeleffekter som skapar olika figurer och rörelsemönster? För att undersöka detta skapades 17 olika filmklipp dÀr partiklar i form av cirklar eller trianglar rörde sig enligt fyra olika rörelsemönster med olika intensitet. Filmklippen visades för 27 respondenter som med stöd av frÄgeformulÀr fick svara pÄ vilka kÀnslor filmklippen förmedlade. I det första frÄgeformulÀret fick respondenterna fritt svara vilken kÀnsla de associerade till klippet. I det andra frÄgeformulÀret skulle de istÀllet svara pÄ hur vÀl de tyckte att en specificerad kÀnsla, ledsamhet eller glÀdje, förmedlades.Undersökningen visade att glÀdje bÀst förmedlas med hjÀlp av former som rör sig snabbt vertikalt (röresemönster vertikalt, hög intensitet).

Denna uppsats Àmnar behandla turism och marknadsföring. Genom att undersöka och kartlÀgga AB Tylösands Havsbads marknadsföring utifrÄn dess firmakorrespondens under tre olika perioder frÄn 1900-talets första hÀlft, besvaras frÄgor som: Hur gick AB Tylösands Havsbad tillvÀga nÀr de marknadsförde badorten? Till vem riktades marknadsföringen? Vilken bild av Tylösand spreds ut genom marknadsföringen? Skedde det nÄgra förÀndringar i hur Tylösand marknadsfördes? Syftet med undersökningen Àr att öka förstÄelsen över hur omrÄdet blir sÄ populÀrt och synliggöra vilka tillvÀgagÄngssÀtt man anvÀnde dÄ man marknadsförde badorten. Det finns Àven en förhoppning att bidra till forskningen om hur turism och badorter har marknadsförts i Sverige och hur den har sett ut. Analysen av det undersökta materialet relateras med tidigare forskning om marknadsföring inom turismen och olika samhÀllsförÀndringar i Sverige.

Many companies sometimes affects that a competitive company pulls use for their trademark or their products in his advertising. It can for instance be that the company uses alike symbols or features and on so ways fields a free ride on another companies good reputation. This procedure is called reputation parasitism and settles in the marketing act, 8 a § comparative advertising. You can also condemn after the marketing acts 4 § general requirement which?s says, ?marketing must be compatible with good marketing practice? which also agrees with international chamber of commerce.

Syftet med studien har varit att utreda vilka möjligheter som finns för smÄföretag att anvÀnda sig av elektronisk affÀrskommunikation i form av EDI. Vi erbjuder genom uppsatsen denna grupp företag, smÄföretagen, en introduktion till EDI och hoppas pÄ sÄ vis hjÀlpa dem att komma igÄng med elektronisk affÀrskommunikation. Med smÄföretag avses i denna studie den definition som NUTEK presenterar, nÀmligen företag med mindre Àn 50 anstÀllda eller som har en omsÀttning som understiger tio miljoner euro.Utöver att undersöka vilka möjligheter som finns för smÄföretag tittar vi Àven pÄ hur förutsÀttningar och tekniska aspekter pÄverkar smÄföretagens instÀllning till ett införande av en EDI-lösning. För att finna svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar utför vi en kvalitativ studie som baserar sig pÄ en triangulering av tre metoder (observation, tidigare studier och intervjuer).VÄr empiriska studie bygger pÄ fyra urvalsgruppers syn pÄ EDI och de möjligheter som dessa anser att en EDI-lösning medför.Vi har genom vÄr studie funnit att det finns goda möjligheter för smÄföretag att anvÀnda sig av EDI. Det finns webbaserade lösningar sÄvÀl som affÀrssystem med stöd för EDI, vilka lÀmpar sig för smÄföretag.

I denna studie Àr syftet att undersöka de sprÄkliga strategier lÀrosÀtenanvÀnder sig av för att locka studenter.Informationsbroschyrer frÄn lÀrosÀten runtom i Sverige Àr först ochfrÀmst informativa. Forskning visar dock att konkurrens, vilket Àr ensituation svenska lÀrosÀten stÄr inför, och reklam Àr nÀrasammankopplade. Uppsatsen har en textanalytisk utgÄngspunkt somkompletteras med teorier om marknadsföring och reklam. Uppsatsenstextanalytiska verktyg anvÀnds för att undersöka bÄde retoriska ochinterpersonella strategier. För att förstÀrka analysen av dessa strategierundersöks Àven bilder i broschyrerna och till undersökningen hördessutom ett kvantitativt avsnitt.

Internets framfart har föranlett att den elektroniska handeln etablerat sig som en allt vanligare kanal för konsumtion. Denna utveckling har gett dagens konsumenter betydligt fler alternativ att vÀlja bland vid konsumtion, vilket har försvÄrat utvecklingen av lÄngvariga relationer mellan konsument och företag. Genom ett konsumentperspektiv undersöker dÀrför denna explorativa studie hur trogen dagens konsument egentligen Àr mot sin nuvarande butik. Genom att fokusera pÄ de relationella komponenterna knowledge, trust och commitment Àr studiens syfte att ge en klarare bild av huruvida relationer pÄverkar konsumenters val att hÄlla fast vid en och samma butik. Studien genomförs med hjÀlp av teoretiskt stöd frÄn tidigare forskning om de olika komponenterna.

The first company to send TV-commercial was the American company NBC, it was in the year of 1941. In Sweden, TV-commercials were first shown in 1987/88. TV 4 was the first channel to send commercial in Swedish television.TV has the advantage of showing both sound and picture, which makes TV the strongest channel of communication to mediate a message between a company and the consumer. Although TV-commercial is the most expensive choice to mediate a message, it is also the most effective one. (Persson, 1993)Almost everyone is exposed to TV-commercial daily.

Syftet med vÄr studie var att belysa det faktum att homosexuella Àr en utsatt grupp som diskrimineras och om denna problematik möjligen kan förÀndras med hjÀlp av företags öppenhet. Vi har i vÄrt arbete bÄde vÀnt oss till stora och minde företag för att fÄ deras tankar kring hur problemet ser ut och se om företagen anser att de genom sitt sociala inflytande pÄverka andra genom den position de tagit pÄ marknaden. Vi har tittat pÄ hur de olika företagen ser pÄ reklam och hur det kommer sig att de valt att uppvisa sig pÄ det sÀtt de gjort. Genomförandet av studien har skett genom intervjuer med olika företag dÀr företagens tankar och attityder stÄr i fokus. Resultatet visade tydligt att alla företag kÀnner att det Àr viktigt med fler företag som visar sig gay-vÀnligt och att deras stÀllningstagande kan bidra till ökad tolerans.

En kontinuerlig ökning av tillgÀngligheten till Internet har lett till att flera Àrenden som tidigare utfördes utanför hemmet, sÄsom inköp av böcker, filmer och klÀder, nu Àven sker online. Det finns idag Àven flera företag som erbjuder tjÀnster för att signera dokument elektroniskt. Jag har i detta examensarbete valt att studera arbetsflödet för just elektronisk signering.Studien Àr fokuserad pÄ företaget Comfacts lösning dÀr de anvÀnder SMS i identifieringsprocessen. De olika stegen anvÀndarna gÄr igenom för att signera dokument Àr otydliga. Genom att studera arbetsflödet för Comfacts elektroniska signering hoppas jag bringa kunskap i hur man kan utforma flödet sÄ anvÀndarna förstÄr processen och upplever signeringen som enkel och smidig.Förstudien bestod av en heuristisk utvÀrdering av tjÀnsten, en konkurrentanalys av liknande tjÀnster samt anvÀndbarhetstester.