Hur etik i marknadskommunikation ter sig och bör regleras Àr en stÀndigt aktuell debatt. Intresseorganisationer och allmÀnhet uttrycker ofta kritik och missnöje mot företag som kommunicerar pVi undersöker ocksÄ hur representanternadisciplinerna reklam, PR och marknadsavdelning. som stötande, diskriminerande eller schaÄ sÀtt som upplevs oetiskt. Syftet med vÄr studie Àr att kartlÀgga synen pÄ etik i yrkesrollen som marknadskommunikatör hos Ätta utvalda branschrepresentanter frÄn disciplinerna reklam och PR samt frÄn uppdragsgivare. Vi undersöker hur representanterna ser pÄ reglering av marknadskommunikation; vad de anser om hur den bedrivs och hur den bör bedrivas i fall av etisk karaktÀr sÄ som könsdiskriminering, schablonisering och vederhÀftighet.

Jag har presenterat komponenterna individ, teknik och marknad som utgör musikindustrins grundlÀggande drivkraft för förÀndring. I företagsintervjun har jag anvÀnt den kvalitativa metoden och diskuterat de individuella processerna, olika tekniker och varierande, ögonblickliga elektroniska marknadsplatser som kan förÀndra ett köpbeteende. Med historiska perspektiv belyses den nuvarande musikindustrins inkompetens och vidhÄllande till traditionella verksamhetsmetoder, samt musikbranschens interna oförmÄga att modernisera och möta den nya efterfrÄgan frÄn en musikintresserad allmÀnhet. Digitaliseringen har medfört en förÀndrad och utvecklad varudistribution av en elektronisk infrastruktur och nyuppfunna funktioner som verktyg för vardaglig musikavlyssning. Systemutvecklingen pÄ 00-talet har frambringat nya modeller och en tidsenlig anvÀndarvÀnlighet för varje producent och konsument av musik.

Flickor kan bÀra blÄtt och pojkar rosa. Det Àr ju egentligen inget lustigt med det. Men eftersom vi Àr sÄ vana vid att det ska vara tvÀrtom reagerar mÄnga av oss starkt nÀr vi ser nÄgon annan bryta genusmönstret. Media Àr en stor orsak till detta. Ofta framstÀlls samma bilder av vad mÄnga anser vara typiskt manligt respektive kvinnligt och dÀrmed skapas stereotypa könsroller.

Inför genomförandet av det praktiska arbetet som bestÄr av Ätta portrÀttfotografier, krÀvdes kunskap om hur dokumentÀra portrÀttbilder och portrÀttbilder inom reklam vanligtvis fotograferas. UtifrÄn den kunskapen listades olika estetiska och genusbaserade normerna upp och tre av portrÀtten var avsedda att bryta mot normerna för att se hur trovÀrdigheten pÄ bilderna skulle uppfattas beroende av genre. DÀrefter genomfördes en enkÀtundersökning med 40 stycken respondenter, vars svar sedan utvÀrderades och som resulterade i att frÄgestÀllningen besvarades. FrÄgestÀllningen löd pÄ följande sÀtt.Vilka skillnader och likheter finns det dÄ man fotograferar portrÀtt i den dokumentÀra genren gentemot reklambilder? PÄverkas trovÀrdigheten i bilden beroende pÄ vilken genre det Àr frÄgan om?Enligt undersökningen har det visat sig att likheterna och frÀmst skillnaderna mellan genrerna Àr bland annat bildernas format, retuschering, ljussÀttning, fÀrg eller svartvita portrÀtt, portrÀttens avsikt och genusgestaltningen, som i sin tur har pÄverkat trovÀrdigheten i bilderna pÄ olika sÀtt, beroende pÄ genre..

Uppsatsen belyser myter om kvinnlighet i kinesiska reklamannonser. De valda reklamannonserna riktar sig till kinesiska storstadskvinnor i de övre samhÀllsskikten, som har rÄd att konsumera de exklusiva damtidningar som studeras. Syftet Àr att undersöka hur öst och vÀst möts i reklamen. UtifrÄn ?The Advertising Meaning Model? belyses vilka faktorer som inverkar pÄ mottagarens avkodning av reklamannonser.

In this Bachelor?s essay we discuss whether eWOM (electronic word-of-mouth) is perceived as advertisement or as normal information, which is not influenced by any company, on the platform Facebook. The information which we were interested in is the one spread by normal users, and user?s perception of it. To find our results we have conducted a study in which we have used the method interview, which gives qualitative results.

Syftet med denna uppsats var att studera hur tevereklam till kvinnor och till mÀn kan beskrivas. Vi ville uppnÄ syftet genom att undersöka hur ett företag arbetar med att utforma tevereklam till kvinnor och mÀn: vilka mÄl samt fördelar och nackdelar de har med tevereklam, hur tevereklam utformas, hur traditionella könsroller eventuellt pÄverkar utformningen samt om lagar och egenÄtgÀrder har nÄgon pÄverkan pÄ innehÄllet i tevereklam. För att uppnÄ detta syfte gjorde vi en fallstudie pÄ RoxxEmotion Film & Television, ett mindre företag som Àr en del av Roxx Communication Group AB. Vi utförde en telefonintervju med en av de tvÄ personer som ansvarar för tevereklamfilm pÄ företaget. Slutsatser frÄn denna fallstudie visar att det Àr vanligt att rikta tevereklam till ett visst kön men att tillvÀgagÄngssÀtt vid utformning av tevereklam samt mÄl, fördelar och nackdelar med tevereklam Àr lika för reklam till bÄde kvinnor och mÀn.

Livskraftiga företag har en förmÄga att anvÀnda sig av externa resurser för att kunna lösa sina problem dÀr de interna resurserna inte Àr tillrÀckliga. SmÄföretag har inte möjlighet att ha alla resurser sjÀlva utan mÄste specialisera sig för att kunna bli mer konkurrenskraftiga i en stÀndigt Àndrande omvÀrld.Syftet med denna undersökning Àr belysa vilka olika kommunikationskanaler smÄföretag anvÀnder sig av och vilka faktorer som pÄverkar valet nÀr de söker externa resurser. Det teoretiska ramverket bestÄr av kommunikationsprocessen och kommunikationskanaler. Kommunikationskanalerna bestÄr av nÀtverk, internet, mÀssor och reklam.  Denna kvalitativa studie Àr utförd pÄ smÄföretag inom metallbearbetningsindustrin.

Företaget Jakt & Skyttesystem AB har ett portabelt viltmÄlsskyttesystem som de vill utrusta med elektronisk trÀffmarkering som klarar av vapen av olika kaliber. MÄlet för projektet Àr att utvÀrdera och utveckla metoder för trÀfflokalisering i tavelskytte. Vi valde att utreda sensorsystem som inte begrÀnsas av vapen med lÄg anslagsenergi. DÀrför har vi valt att endast utreda teknikerna ljudlokalisering i luft och fasta material samt bildlokalisering. Som utgÄngspunkt för projektet studerades hur befintliga skyttesystem fungerar, vilken sensorteknik och vilka material som anvÀnds.

Genom ett testamente kan en person se till sÄ att han fÄr sin yttersta vilja fram efter hans bortgÄng. Vid upprÀttande av testamente mÄste dock en testator ta hÀnsyn till de formkrav som gÀller för handlingen, vilka Àr kraven pÄ skriftlighet, underskrift och bevittning. Dessa formkrav brukar traditionellt sett bestÄ av en fysisk del, sÄ som att testamentet ska upprÀttas pÄ papper, testatorn ska egenhÀndigt skriva under testamentet och bevittningen ska ske genom fysisk nÀrvaro. Vi lever dock i ett allt mer digitaliserat och teknikvÀnligt samhÀlle och en naturlig följd av det vore om en person kunde upprÀtta ett digitalt testamente.Syftet med denna uppsats Àr att faststÀlla gÀllande rÀtt avseende testamentets formkrav och utreda om de kan uppfyllas genom ett digitalt testamente. Eftersom formkraven inte kan uppfyllas elektroniskt traditionellt sett, kommer författaren istÀllet att utgÄ ifrÄn syftena bakom formkraven.Bakom kravet pÄ skriftlighet ligger frÀmst bevis- och Àkthetsfunktionen som syftar till att sÀkerstÀlla ett testamentes tillblivelse, giltighet och innehÄll.

Syftet med vĂ„rt arbete var att undersöka om elektronisk fotboja Ă€r ett bra alternativ till fĂ€ngelse. FörĂ€ndras vardagen mycket för de som bĂ€r den. Är fotbojan avskrĂ€ckande eller inte? Om det Ă€r sĂ„ att den kan anvĂ€ndas vid kontroll av att besöksförbud efterlevs, och hur i sĂ„ fall. HĂ„ller lagstiftningen i Sverige som den Ă€r idag eller mĂ„ste den ev.

Communication between parties in an important process in their relationship can be based on a contract. This communication can for exemple be composed by a handwritten contract or an electronic contract. Contract law makes no difference between these two forms. to create more favourable requirements for commencing a contract or an ongoing contract there are possibilities to use standard agreements. Therefore a contract can be based on the will of the parties or on a standard agreement.An electronic signature shall secure that electronic transferred information has not been altered and also to identify the sender of the information.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄom det finns speciella mönster i layouten mellan tio olika annonser frÄntidningen Metro Student Magazine. Genom att undersöka hur rubriker, bilder ochlogotyper Àr placerade samt göra fÀrg-, text- och retorikanalyser pÄ annonsernavill jag ta reda pÄ om det finns samband - likheter och/eller skillnader -mellan deras layout. Annonsernas fÀrger, teckensnitt, genomsnittliga meningslÀngdersamt mottagartilltal undersöks för att slutsatser ska kunna dras om deraslayout. Undersökningen visar att det finns vissa likheter och skillnader mellanannonserna beroende pÄ om de kommer frÄn företag som vill rekrytera personaleller om de kommer frÄn företag som vill sÀlja en speciell produkt.Resultatetvisar Àven att det finns ett mönster angÄende annonsernas placering i tidningenoch att samtliga annonser, som grupp, har vissa likheter, vilket kan visa pÄatt annonser i Metro Student Magazine har speciella layoutmönster..

Denna uppsats tar sin utgĂ„ngspunkt i ungdomars identitetsarbete i konsumtionssamhĂ€llet och hur detta identitetsarbete pĂ„verkas av massmedier med fokus pĂ„ reklambilder och tv program.Massmedier Ă€r framtrĂ€dande till största del under ungdomars fritid. Dessutom fokuserar reklam pĂ„ att framhĂ€va livsstilar och identiteter som kan sammanbindas med fritidens vĂ€rden.Mina problem kretsar omkring hur konsumtionssamhĂ€llet idag utnyttjar och pĂ„verkar ungdomars identitetsarbete och livsstilssökande för att sĂ€lja sina produkter. UtifrĂ„n denna ansats undersöker jag ocksĂ„ hur detta kan leda till en kolonisation av den fria tiden. Syftet Ă€r Ă„ ena sidan att genom reklambilder och tv-program undersöka hur ungdomars livsstilsval, identitetsarbete och sjĂ€lvförverkligande utnyttjas av konsumtionssamhĂ€llet. Å andra sidan för jag en diskussion omkring hur detta utnyttjande skulle kunna tĂ€nkas leda till att ungdomar i det moderna samhĂ€llet fĂ„r allt svĂ„rare för att göra autentiska erfarenheter.De teoretiska utgĂ„ngspunkterna Ă€r tagna ur diskussioner av frĂ€mst JĂŒrgen Habermas och Thomas Ziehe.

Uppsatsen beskriver arbetsprocessen för olika projekt jag arbetat med under min praktiktid pÄ Ljudligan i Stockholm samt en reflekterande del som bland annat bestÄr av min tekniska och kreativa utveckling inom ljudlÀggning Mitt syfte har varit att ta reda pÄ skillnader mellan atmosfÀrer, ljudeffekter och tramp. Jag beskriver ocksÄ ljudlÀggning/mixningsskillnader mellan reklamfilmer och lÄngfilmer samt undersöker om det finns nÄgot generellt sÀtt att ljudlÀgga pÄ med de tekniska faktorerna i fokus. De resultat jag kommit fram till har faststÀllts genom att intervjua personer pÄ Ljudligan med flera Ärs erfarenhet inom ljudlÀggning och genom mina egna erfarenheter i och med den ljudlÀggning som genomförts. Mina slutsatser Àr att man kan utgÄ frÄn de definitioner som finns för termerna: atmosfÀrer, ljudeffekter och tramp och sedan sjÀlv avgöra i vilken kategori man ska placera dem. Skillnaderna mellan reklam och lÄngfilm Àr bl.a.