DÄ TV-reklam idag Àr ett frekvent inslag i de kommersiella TV-kanalerna ville vi ta reda pÄ vilken typ av reklamfilm som uppfattades som mest lÀmpad vid varumÀrkesbyggande. För att ta reda pÄ detta valde vi att genomföra kvalitativa djupintervjuer med sex personer, tre kvinnor och tre mÀn, i Äldrarna 18 - 65 Är. Vi valde att avgrÀnsa oss till de tre genrerna humorreklam, kÀnsloreklam och kÀndisreklam, och valde ut tvÄ reklamfilmer inom varje genre som vi ansÄg representativa för respektive genre. Vi valde att anvÀnda oss av semiotik och brand equity som teoretisk ansats dÄ vi ansÄg att de passade vÀl in i vÄr studie.Under intervjuerna visade vi reklamfilmerna för intervjupersonerna och stÀllde dÀrefter frÄgor utifrÄn tvÄ förutbestÀmda frÄgeomrÄden; varumÀrke och reklamfilmsgenre. Majoriteten av intervjupersonerna ansÄg att humor var den genre som var mest lÀmpad vid varumÀrkesbyggande, men nÀr det gÀllde personligt tyckande visade det sig att humor och kÀnsloreklam var lika mycket uppskattade.

Politisk TV-reklam Àr ett relativt nytt fenomen i Sverige. Mot bakgrund av att partierna i reklamen helt kan styra över meddelandet och att det finns en begrÀnsad mÀngd svensk forskning pÄ omrÄdet, Àr det intressant att undersöka vilka strategier som anvÀnds. Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra partiernas valfilmer inför riksdagsvalet 2014 och ta reda pÄ vilka strategier som anvÀnds för att övertyga vÀljarna i bild och text. Vilka Àr de centrala budskapen och anvÀnder partierna liknande eller olika grepp i sin kommunikation? Materialet bestÄr av sex av partiernas valfilmer som visades pÄ TV4 inför riksdagsvalet.

I?ve chosen primary to analyze commercial form of advertising by world leading companies; McDonald?s, Coca-Cola and HP due to their implementation of global advertising. The fourth campaign that?s being analyzed is not of commercial type instead it?s characterized as an informative campaign that the ideal organization Amnesty is carring out.  The study has been successful in gathering data that could be presented in correlation with already established theories and then comparing the results. The goal of the research is to create an understanding regarding global advertising as well as the scientific debate that?s going on within the subject.

Denna studie Àr grundad i intervjuer som Àgde rum pÄ en reklambyrÄ. Studiens syfte Àr att utforska innebörden av 'kreativitet' i reklamvÀrlden. I intervjuerna betonade informanterna i synnerhet vikten av att reklam kommunicerar genom kÀnslor och emotioner. I denna uppsats ges en nÀrmare inblick i vad informanterna anser att kÀnslor och emotioner har för innebörd för reklamskapande.Detta görs genom att tillÀmpa fenomenologisk teori. Den fenomenologiska analysen förser oss med en djupare och mer vidstrÀckt förstÄelse för den intuitiva kunskap informanterna förmedlar.

Artikeln undersöker företags möjligheter att skapa ÀgarvÀrde genom olika typer av reklam riktad motinvesterare. Detta Àr en teoretisk möjlighet givet antagandet att investeringsbeslut prÀglas av enbegrÀnsad rationalitet, dÀr företag genom reklam kan skapa kÀnnedom om och skapa positiva attitydergentemot företaget och dess aktie. För att empiriskt testa denna teori analyseras data frÄn 183 börsnoterade företagi Sverige. Analysen visar dock att det inte finns nÄgra tydliga positiva samband mellan företags utgifter för reklamoch aktiens vÀrdering. Datamaterialet antyder att reklamen har en mer positiv effekt för mindre företag Àn förstörre företag, men ingen statistiskt sÀkerstÀlld slutsats kan dras om detta.

This is a qualitative study based on eight interviews, four of which have been probation inspectors and three have been external controllers, or controllers as they say, and one have been an email interview with the headquarters of the correctional treatment. The interviews have been made on probation service offices in southern Sweden.The purpose of this study is to investigate how the professionals in Probation service see their work with intensive supervision with electronic monitoring. We are interested in their work from mainly three aspects, how they look at their control, how they see the intensive supervision with electronic monitoring as collective punishment and how they work with the client's family.In our results it emerges through interviews that probation staff in general find it difficult to work with the Children Convention (CRC) and the law when it comes to intensive supervision with electronic monitoring. They mostly do not believe that intensive supervision with electronic monitoring is a collective punishment for the adults but when it comes to children it becomes a longer discussion with different arguments and thoughts.Our results have found that in comparison to prison, most people seem to find that intensive supervision with electronic monitoring is a decent punishment. Most of the professionals are aware, and think it's important to recognize, that they are in a position of power in relation to the client.In the analysis, we establish an outcome from the interviews into our theories and trying to find a connection between them..

The work with this paper began with a belief that the permission aspect plays acrucial part when it comes to consumers perceptions of marketing through E-mailand SMS - especially when it comes to advertising that is received through a devicethat the consumer has a strong personal relationship with. The questions to beinvestigated was: "How do users of computers and mobile phones feel aboutadvertisement received through E-mail and SMS?" and "In what way does the usersrelationship to the computer or mobile phone affect how they feel about theadvertisement?". The study was based on a questionnaire as well as an analysis of theresponses in combination with previous research on the subject.The results showed that the majority of the respondents from this papers surveywere found to have a negative attitude toward advertisement through both E-mail andSMS. However, the respondents turned out to have a slightly higher tolerance foradvertisement through E-mail than towards advertisement through SMS.

Vi har funnit att fyra faktorer tillsammans kan bidra till ett ökad CTR. Dessa Àr: design/utformning, mÄlgruppsanpassning, involvement och varumÀrkeskÀnnedom.

Varje dag överöser företag oss mÀnniskor med budskap genom reklam ochannonser. Nya kanaler sÄsom bloggar, ett ökat utbud av TV-kanaler ochökningen av antalet svenska och utlÀndska tidningar har bidragit till att flerreklambudskap trÀngs pÄ marknaden. Vi mÀnniskor har dÀrför tvingats lÀraoss att stÀnga av och ignorera reklam. DÀrför uppfattar vi inte ens en brÄkdelav alla de budskap som cirkulerar runt omkring oss. För företag gÀller detdÀrför att hitta nya sÀtt att komma igenom kaoset och nÄ fram sina kunder.IstÀllet för att anvÀnda sig av konventionella marknadsföringsmetoder somannonsering och TV-reklam, har företag börjat försöka fÄ mÀnniskor attprata om produkten.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur olika storlekar pÄ modeller i reklamsammanhang pÄverkar köplusten hos konsumenter. UtifrÄn kriterierna reklam, kroppsideal och kroppens verklighet har vi utvecklat en teoretisk modell för att fÄ en klarare bild av relationen mellan dessa tre. Vi lÀgger fokus pÄ att undersöka om konsumenter föredrar att identifiera sig med modeller eller hellre ser dem som ett ideal. Vi har i undersökningen avgrÀnsat oss till sÄvÀl kvinnliga modeller som konsumenter. För att undersöka detta har vi valt att anvÀnda oss av experiment och fokusgrupper som bestÄr av kvinnliga respondenter i Äldersgrupperna 17-35.

Kandidatuppsats, 15 hp Svenska sprÄketHT 2012 Handledare: Inga-Lill GrahnExaminator: Maja Lindfors.

ABSTRACTTitle: Cultural dimensions? and their relevance in the interpretation of TV commercialsThe purpose of this study has been to explain the cultural dimensions masculinity versus femininityand individualism versus collectivism and see what their impacts on interpreting commercials are.We also wanted to see if there are any other important aspects to consider when looking at theinterpretation of TV-commercials. To fulfill this purpose we also used this research question:?How are the cultural dimensions relevant when it comes to interpreting TV-commercials?We used a qualitative approach when conducting this study. We found that the dimensionindividualism versus collectivism seemed the most applicable, while the respondents? answers fittedthe best to the highlighted theories.

Titel: E-sport och Media: Mötet mellan elektronisk sport och traditionell media Författare: Erik Sjölin & Nicholas Ranégie Uppdragsgivare: Eget Àmne Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet. Termin: VÄrterminen 2014 Handledare: Malin Sveningsson Sidantal: 48 Antal ord: 19 499 (exklusive framsida, tacksida, innehÄllsförteckning,executivesummary, referenslista och bilaga). Syfte: Analysera hur medieaktörer i Sverige resonerar kring sitt arbete med e-sport. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer av informant- och respondentkaraktÀr.

För att effektivt utforma reklam samt integrera denna över nationsgrÀnser Àr det viktigt att ha en god förstÄelse för vad som skiljer lÀndernas kulturer Ät. Det Àr dessutom viktigt att kunna hantera dessa skillnader för att nÄ fram med det tilltÀnkta budskapet. Med utformning menas pÄ vilket sÀtt en reklam Àr presenterad, vilket kan liknas med manuset till en film. Syftet med denna uppsats Àr att diskutera och analysera dansk och svensk reklamutformning ur ett kulturellt perspektiv, för att utveckla en förstÄelse för kulturens betydelse vid utformningen av reklam riktad till Danmark respektive Sverige. Vi har utifrÄn det stÀllt oss frÄgan: Hur bör reklam utformas med hÀnsyn till kultur för att effektivt kommuniceras till danskar respektive svenskar? För att kunna besvara frÄgan har olika kulturforskares studier jÀmförts för att fÄ en förstÄelse för dansk och svensk kultur.

Denna uppsats behandlar dagens mediala samhÀlle dÀr det blir allt svÄrare för marknadskommunikatörer att nÄ ut med sitt budskap och skapa en mening hos mottagarna. De som lever i dagens samhÀlle har utvecklat en reklambarriÀr som gör att vi inte lÀngre uppmÀrksammar reklam sÄ som vi gjorde för ett antal Är sedan. Okonventionella förhÄllningssÀtt Àr ibland lösningen för att nÄ ut och förbi reklambarriÀren hos konsumenter som tröttnat pÄ traditionell reklam. I takt med att medielandskapet stÀndigt utvecklas blir konsumenten svÄrare att attrahera. Det har lett till att reklambranschen har blivit tvungna att utveckla sina metoder och tillvÀgagÄngssÀtt för att nÄ ut.Olika faktorer som mÄlgrupp, trender, kunder och varumÀrkesassociationen spelar roll dÄ en kampanj ska formas.