Ett av de viktigaste kriterierna vid revision är att den granskande revisorn agerar oberoende. Åsidosätts oberoendet kan det innebära negativa konsekvenser för revisionskvaliteten. Den här uppsatsens syfte är att beskriva hur revisorerna arbetar med oberoendet samt i vilka situationer revisorns egna etik och moral och klientens makt kan komma i konflikt med detta. Uppsatsen bygger på en fallstudie där tre auktoriserade revisorer intervjuats. Resultatet av fallstudien har visat att revisorer bedriver ett medvetet oberoendearbete men att det främst är det synliga oberoendet som stärks.

Revisorn står inför ett fundamentalt dilemma, där oberoende måste prioriteras under revisionen samtidigt som konsulttjänster utgör en viktig inkomstkälla och kräver en god relation till klienten. Detta dilemma kan vara extra problematiskt i små bolag eftersom risken för socialt beroende antas vara större när färre individer är involverade. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur revisorer resonerar kring gränsen mellan rådgivning och revision i små bolag. För att uppnå syftet med studien har sju revisorer intervjuats och materialet har studerats utifrån social identitetsteori. Resultaten indikerar att revisorer för små bolag har stark identifikation med klienten, vilket kan göra att deras oberoende riskerar att nedprioriteras till förmån för klientens behov.

Sammanfattning - "Förväntningsgapet -  en jämförelse mellan revisorers upplevelser på förväntningsgapets påverkan på revisorns oberoende och rykte?Datum: 29 maj, 2013Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi FÖA300, 15 HPInstitution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, EST, Mälardalens högskolaFörfattare:  Oscar Johannesson, 12 augusti 1991    Maria Pettersson, 17 juli 1990Titel: Förväntningsgapet ? en jämförelse mellan revisorers upplevelser av förväntningsgapets påverkan på revisorns oberoende och rykteHandledare: Angelina SundströmExaminator: Cecilia ErixonNyckelord: Förväntningsgap, revisor, oberoende, rykteFrågeställning: Hur upplever godkända och auktoriserade revisorer att förväntningsgapet påverkar revisorns oberoende och revisionsprofessionens rykte?Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisorer upplever förväntningsgapet mellan revisor och klient samt hur förväntningsgapet påverkar revisorns oberoende och rykte.Metod: Studien var av kvalitativ karaktär och baserades på sex kvalitativa intervjuer med godkända och auktoriserade revisorer verksamma i Eskilstuna och Västerås. Den insamlade litteraturstudien bestod till största del av vetenskapliga artiklar hämtade i databasen Discovery. Empiriinsamlingen jämfördes med litteraturen i referensramen för att undersöka de intervjuade revisorernas erfarenheter gentemot tidigare forskning.Slutsats: Studien visade att syftet med revision är att kvalitetssäkra och ge trovärdighet åt de finansiella rapporter som samhället förses med. Vidare indikerade studien att revisorn får ett överdrivet ansvar när klienterna ställer orimliga krav på vad revisorn skall, kan och får utföra.

Flera stora företagsskandaler har de senaste åren skakat finansmarknaden. Detta har skapat en debatt där revisorns trovärdighet ifrågasätts och då främst dennes oberoende. Att identifiera de specifika relationer som revisorn är involverad i kan hjälpa revisorn att hantera sitt oberoende. Vårt syfte med denna uppsats var att ur ett relationsperspektiv beskriva och jämföra hur revisorerna kan hantera oberoendefrågan. Vi valde att göra personliga intervjuer med fyra erfarna revisorer från två mindre och två större revisionsbyråer.

Revisorn anlitas för att ge ett oberoende yttrande som ska säkerställa pålitligheten i företagensfinansiella rapporter. Denna tilltrosskapandande effekt kan endast uppnås om revisorn görsina bedömningar och fattar beslut utan att låta sig påverkas av andra personers viljor ellerönskningar. Att revisorn är oberoende är särskilt viktigt i de fall revisorernas arbete påverkarintressenters beslutsfattande. Diskussionen kring revisorns oberoende i samband medtillhandahållandet av fristående rådgivning har debatterats flitigt. Vissa menar att denfristående rådgivningen medför positiva effekter på revisionen, medan andra anser att denborde förbjudas då den utgör ett hot mot revisorns oberoende och påverkar förtroendet förbranschen.

Revisionsbranschens främsta uppgift är att bidra till ett ökat förtroende för de finansiella rapporterna och genom detta tillhandahålla en social och affärsmässig trygghet i samhället. Revisorns oberoende är det som ger trovärdighet åt den finansiella informationen, kraven på revisorns oberoende och en kvalitetssäker revision är därför mycket stort. Dock har förtroendet för revisorerna minskat till följd av senare års skandaler. Frågeställning: Vår problembakgrund och vår problemdiskussion har utmynnat i följande huvudfråga som vår uppsats ämnar besvara. Hur skiljer sig revisionsbyråer av olika storlek i deras arbete med, och inställning till, vissa kvalitetsfaktorer inom utvalda områden? För att kunna besvara vår huvudfråga har vi formulerat följande delfråga: Vilka faktorer kan anses avgörande för att uppnå en god kvalitet i revision?.

Då en av revisorns viktigaste uppgift är att skapa tilltro för ett företags räkenskaper och förvaltning hos dess intressenter är det tvunget att revisorn är oberoende i förhållande till företaget. Detta oberoende hotas av så kallade kombiuppdrag som är en vanlig tjänst hos de flesta revisionsbyråer. Detta innebär att samma revisionsbyrå utför både revision samt redovisning eller rådgivning åt klienten. Vårt syfte var att undersöka revisorernas syn på denna oberoendeproblematik. Detta har vi gjort genom att studera relevant litteratur, aktuell lagstiftning och följt pågående diskussioner i facktidningar.

2002 infördes en ny revisorslag. Denna lag reglerar till skillnad från den tidigare lagen revisorers möjlighet att tillhandahålla externa tjänster detta med syfte att stärka revisorns oberoende. I denna uppsats undersöker vi om denna lag har haft någon effekt på oberoendet. Detta har gjorts genom att studera kostnaderna för revisionsbyråernas externa tjänster och revision, före och efter införandet av den nya lagen. Vi har tittat på aktiebolag indelade efter storlekskategorierna små, medelstora och stora bolag.

Syftet med uppsatsen är att beskriva när revisorernas oberoende kan stå i konflikt med revisorsrollen samt att utreda och skapa förståelse för hur revisorerna ser på oberoende. För att kunna besvara syftet valde vi att göra en gridanalys med fem revisorer. Metoden valdes för att ge en mer rättvisande bild av revisorernas tankar kring oberoendet. Till vår hjälp för att beskriva oberoendet och revisionens syfte använder vi agentteorin och populationsekologisk teori. Utifrån dessa teorier kan revisorernas agerande delvis förklaras och redogöras för.

En revisor tvingas inför varje uppdrag ta ställning till huruvida oberoendet kan vara hotat. Idag görs detta med analysmodellen, men det har inte alltid varit så. Den är ett resultat av redovisningsskandalerna i början av 2000- talet, då revisorns oberoende var starkt ifrågasatt. Vilka faktorer finns idag för att undvika dessa skandaler? Detta ville vi ta reda på genom följande problemformulering: ?vilka faktorer kan stärka revisorns oberoende??.

BakgrundRevisorns oberoende har blivit ett intressant ämne på grund av ett flertal redovisningsskandaler där revisorn har varit inblandad. Enronskandalen blev uppmärksammad. Det upptäcktes felaktiga balansräkningar och oetiska affärer. Det amerikanska företaget Worldcom kunde med hjälp av falsk bokföring förbättra sitt resultat väsentligt. På grund av de omtalade redovisningsskandalerna har revisorns oberoende fått en central roll.

Revisorns oberoende har debatterats lika länge som revisionsyrket existerat och under de senaste åren har frågan blivit mycket aktuell. En faktor bakom detta har varit ett flertal företagsskandaler som bidragit till att revisorns oberoende ifrågasatts. I syfte att garantera revisorns oberoende instiftades den 1 januari 2002 en ny Revisorslag, innehållande den så kallade analysmodellen. Denna uppsats syftar till att utreda huruvida det föreligger en enhetlig uppfattning av oberoendebegreppet, analysmodellen samt lagändringen bland revisorer. Vidare avser den till att utreda om det föreligger några skillnader mellan stora och små revisionsbyråer avseende dessa aspekter.Teorin som uppsatsen bygger på består av debatter kring revisorns oberoende samt en beskrivning av analysmodellen och dess uppbyggnad.

Högskolans värld har förändrats radikalt under det senaste decenniet. Hur viktiga idéer operationaliseras ligger i fokus för denna studie.Styrelsen för Institutionen Ekonomi och Företagande (IEF) på Södertörns Högskola har hanterat olika frågor på institutionsnivå från och med att institutionen inrättandes 2004 fram till idag. Därutöver tillskrivs styrelsen formellt ansvariga för budgetarbetet, verksamhetsplanen samt utvecklingen av IEF som institution.Sedan 2007 har IEF:s styrelse definierat sådana frågor de vill prioritera de kommande åren, vilka vi har analyserat och jämfört med vad som egentligen kom att prioriteras, både före, under och efter 2007.För att skapa förståelse för organisationen och hur arbetet förändrats över tiden används olika organisationsteoretiska perspektiv på IEF:s styrelsearbete. Enligt en faktormodell från Normann kan ett antal viktiga frågor/idéer identifieras, som påverkat styrelsearbetet över tiden. Normanns modell hjälper till att sortera vad som definierar en organisationsstruktur och hur denna påverkas över tid.

Det är mycket viktigt att en revisor är oberoende, detta för att ge en opartisk och rättvis bild av finansiella rapporter. Den kommunala revisionen har de förtroendevalda revisorerna som ska granska att verksamheten sköts på ett tillförlitligt sätt enligt god revisionssed. Dock har proceduren för utnämnandet av de förtroendevalda revisorerna kritiserats i media för att vara partiskt och jävigt.Tidigare forskning lyfter fram olika hot som kan påverka en yrkesrevisors oberoende och opartiskhet i sitt arbete. Vissa av dessa hot väljs ut och undersöks. Har de utvalda hoten även en påverkan på de förtroendevalda revisorerna i Sveriges kommuner? Hot mot oberoende undersöks i form av tre undersökningsfrågor: rådgivning, kvalitetskontroller samt längden på uppdraget.

I detta arbete har en utredning om aktiebolaget gjorts. Denna bolagsform skiljer sig frånandra bolagsformer då aktiebolaget är uppbyggt på olika organ. De olika organen hartilldelats olika kompetenser i form av behörigheter och befogenheter för denverkställandemakten samt förvaltningen av bolaget. Det kan vara svårt att direkt urskiljagränsdragningen mellan styrelsens och VD:s kompetens. Syftet med denna uppsats harvarit att försöka besvara frågan var en gränsdragning mellan styrelsens och VD:skompetens går, vilka kriterier och faktorer som kan användas vid en bedömning samt vilka åtgärder som kan riktas mot organen om ett överskridande av denna kompetens har skett.