Syfte: Syftet med vår studie är att studera om kapitalkostnaden redovisas och hur den skiljer sig mellan svenska och holländska bolag, samt undersöka vilka faktorer som påverkar den.Metod: Studien har genomförts med en kvantitativ metod, syftet med undersökningen uppfylls genom en deduktiv ansats. I undersökningens empiri ingår observationer av 488 årsredovisningar. I sekundärdata ingår de fyra oberoende variablerna land, år, storlek och soliditet. Multipel regressionsanalys, samt linjär sannolikhetsmodell har använts.Resultat & slutsats: Den multipla regressionsanalysen visar ett signifikant samband mellan den beroende variabeln, vilken procentsats kapitalkostanden redovisas till, och oberoende variablerna storlek och soliditet. Större företag, redovisar en lägre kapitalkostnad, företag med högre soliditet redovisar en högre kapitalkostnad.

Denna uppsats syftar till att beskriva skillnaderna mellan hur informationskällor behandlas i olika dagstidningars nyhetsartiklar i olika tider genom en kvalitativ analys av den tillgängliga informationen i de enskilda artiklarna. Analysen begränsas till händelse-, åsikts- och faktaartiklar ur Piteå-Tidningen och Dagens Nyheter, och till två tidpunkter, åren 1920 och 1999. Studien omfattar de angivna informationskällorna, i vilka led informationen gått, källornas oberoende, urvalet av information och uttryck för värderingar. Artiklarna från 1999 skiljer sig från 1920 genom att nyhetens väg mellan nyhetsbyråer anges, och att DN presenterar källorna till samliga artiklar. Det finns heller inga uttryck för värderingar i artiklarna från detta år.

Uppsatsen kan kort sägas behandla den del av musikbranschen som innefattar oberoende skivbolag och minorbolag i Stockholm.Vi ser på de ekonomiska förutsättningarna som innefattar marknaden, bidrag och finansieringsformer och hur både musiker och publiken kan ses som innovatörer inom fältet.Fältet som vi valt att studera beskrivs som att aktörerna har det gemensamt att de alla sätter musiken i fokus och de kommersiella aspekterna kommer i andra hand. En annan central punkt är att drivkraften är att göra något som känns meningsfullt. Teorier som vi använt som referensram presenteras och jämförs med de intervjuer vi har genomfört. Utgångspunkten är pilotstudier och intervjuer med personer på skivbolag som får representera fältet genom att de även är musiker och producenter. Urvalet av intervjuobjekten är också gjort med hänsyn till att de ska presentera olika genrer inom ett fält som avgränsas utifrån ett ekonomiskt perspektiv..

Fenomenet, ensamhet och isolering, som detta examensarbete handlar om, existerar i filosofisk mening inte ?där ute?. Det krävs ett subjekt, en individ, som upplever tillståndet för att det ska existera. Syftet med detta examensarbete är att, genom en litteraturstudie och evidensanalys, undersöka och identifiera eventuella lagbundenheter kring psykologiska effekter av ensamhet och isolering. Det vill säga, finns det psykologiska effekter som kan sägas vara oberoende av personligheten? Vilka är i så fall dessa effekter? Kanske är det så att alla människor, oberoende av personlighet och situation, förr eller senare i ensamhet och isolering upplever ångest, oro och depression? En sådan slutsats går dock inte att slå fast utifrån det material som har analyserats i detta arbete, dels på grund av metodologiska begränsningar och dels på grund av att fenomenen isolering och ensamhet är svåra att isolera från det upplevande subjektet..

Intressekonflikter spelade en stor roll i de skandalerna som uppdagades kring sekelskiftet som exempelvis Enron. Nya standarder och regleringar uppkommer med jämna mellanrum för att försöka stärka och upprätthålla revisorns oberoende. Lagstiftare har länge försökt hävda att fristående rådgivningstjänster rubbar revisorns oberoende men empiriska studier uppvisar varierande resultat. Trots införandet av en strängare reglering år 2002 i USA genom Sarbanes-Oxley Act (SOX), som innebar att många fristående rådgivningstjänster förbjöds, menar forskare att det krävs mer forskning kring intressekonflikter som kan uppstå inom revision. Utöver intressekonflikter kan även de olika förväntningarna och krav som ställs på revisorns olika roller som dels oberoende granskare, dels engagerad rådgivare ge upphov till en konflikt. Det finns en hel del forskning som behandlar oberoende, revisionskvalité och rådgivningstjänster men desto mindre forskning som studerar revisorns dubbla roller.

Bakgrund:På senare år har revisionsbyråernas och revisorernas arbete blivit alltmer uppmärksammat, främst på grund de senaste årens redovisningsskandaler. I samband med det började oberoendelagstiftningen att ifrågasättas och 1/1 år 2002 infördes en ny revisorslag i Sverige. Syfte:Utifrån intervjuer med revisorer på regionala och globala revisionsbyråer vill vi undersöka hur revisorns oberoende tolkas, vilken inställning byråerna har till rådgivning och kombiuppdrag, vilka hot byråerna upplever samt hur analysmodellen används och uppfattas. Avsikten är att utreda om det finns skillnader och om dessa skillnader beror på om byråerna är globala eller regionala. Problemformulering:Skillnader mellan globala och regionala revisionsbyråers uppfattning avseende: ? Hur tolkas begreppet oberoende?? Hur ser byråerna på förändringsarbetet och användningen av analysmodellen i samband med dess införande?? Vilken inställning har byråerna till revisionsnära och fristående rådgivning samt kombiuppdrag?? Vilka hot mot oberoendet, relaterade till analysmodellen, upplever byråerna? Slutsats: De globala byråerna anser att en gemensam tolkning av begreppet oberoende bör finnas, vilket de regionala inte säger något om.

Syftet med uppsatsen är att diskutera och analysera huruvida de från 2007 nya bestämmelserna om byråjäv uppnår sitt syfte, genom att undersöka dess påverkan på revisorns oberoende med avseende på kvalitet, tilltro och överensstämmelse. Uppsatsen är av induktiv karaktär med ett deskriptivt syfte. En kvalitativ metod valdes som forskningsstrategi för att samla in information. Vidare användes semistrukturerade intervjuer för datainsamlingen. Uppsatsens teoretiska referensram baseras på ämnesspecifika begrepp samt den internationella och svenska oberoenderegleringen.

2008 gjordes en - Överenskommelse/ÖK - mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting, som innehöll parternas gemen-samma vision, gemensamma principer och vilka åtgärder de åtar sig. Ideella organisationer antas ha något unikt och/eller gör något som offentlig verksamhet eller privata företag varken har eller kan göra och detta ger ideella organisationer en särställning, de utgör en särart, vilket antas bidra till ett mervärde till samhället. Uppsatsens syfte är att undersöka om ÖK har und-erlättat eller försvårat för ideella organisationer att skapa och återskapa sin särart och om ÖK därmed har stärkt eller försvagat ideella organisationers bidrag till ett mervärde till samhället. Frågeställningarna gäller definition av särart och mervärde och hur sambandet ser ut mellan särart och mervärde samt vilka faktorer som påverkar särart och mervärde. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med 8 ideella organisationer.

Den senaste tidens skandaler har lett till att revisorernas oberoende till klienten har hamnat i fokus och deras förhållande till företagen har börjat ifrågasättas mer och mer. En revisor i Sverige skall inte bara granska företagets räkenskaper för intressentens räkning utan det ingår även i revisorns roll att ge viss rådgivning. Denna rådgivning kan ge upphov till hot mot revisorns oberoende i och med att rådgivningen kan leda till att revisorn granskar sina egna, eller andra på byråns rådgivning. Detta är det så kallade självgranskningshotet. Ett annat hot mot oberoendet är egenintressehotet vilket innebär att revisorn ser rådgivningen som så ekonomiskt viktig att denne ser mellan fingrarna i sin revision för att inte förlora rådgivningsuppdragen hos revisionsklienten.

Att revisorerna har goda yrkeskunskaper och redan ?kan? företaget gör dem attraktiva som rådgivare. Detta är särskilt tydligt i mindre och medelstora företag som generellt inte besitter lika stor kunskap inom redovisning och ekonomi som de större. Eftersom små och medelstora företag vanligtvis inte har ett lika spritt aktieägande har kanske många en större tolerans med att revisorn agerar konsult åt dessa klienter i större omfattning. Avskaffas revisionsplikten för de mindre företagen kommer revisorn att kunna agera rådgivare i större utsträckning.

Sarbanes-Oxley Act (SOX) antogs i USA som ett svar på de redovisningsskandaler som uppdagades under 2000-talets början. Lagen gäller även exteritorriellt och därför har flera svenska bolag varit tvungna att följa lagstiftningen, vilket även påverkat de svenska revisorernas arbete. SOX:s främsta syfte är att se till att VD:n och ledningen tar ett större ansvar för bolagets finansiella rapporter och att se till att de upprätthåller en god intern kontroll. Det är Section 404 i SOX som behandlar den interna kontrollen och ställer dessa krav på ledningen. Uppsatsen syfte är att beskriva samt att öka förståelsen för hur revisorns granskning av de berörda bolagens interna kontroll, utifrån de svenska revisorernas perspektiv, har påverkats i och med införandet av Section 404. Syftet är vidare att ta reda på om revisorns oberoende enligt Section 201 påverkats och i sådana fall i vilken bemärkelse det har påverkats. Vi har valt att tillämpa en kvalitativ metod med aktörssynsätt. För att få en ökad förståelse för problemet genomförde vi intervjuer med revisorer som har betydande kunskaper och arbetar aktivt inom området. I studien har det framkommit att revisorer idag måste granska den interna kontrollen mer på detaljnivå än vad de gjort tidigare, för att ta reda på vilka kontroller som är väsentliga för bolagets interna kontroll.

Uppsatsen handlar om den information som företag skall lämna ut angående nedskrivningsprövningen av goodwill enligt IAS 36 p 134 på årsredovisningen. Alla svenska börsbolags årsredovisningar granskades genom användningen av en checklista där bolagen fick ett antal poäng beroende på hur mycket information om nedskrivningsprövningen av goodwill de lämnade ut. Resultaten av granskningen av årsredovisningarna blev den beroende variabeln som sedan analyserades för att se om det fanns något samband med de oberoende variablerna omsättningen, storleken på revisionsbolaget och soliditeten. De oberoende variablerna testades också tillsammans med den beroende variabeln genom en multipelregressionsanalys. Dessutom testas en hypotes om att företagen är dåliga på att lämna ut information enligt IAS 36 p 134.Enligt tidigare forskning har företagen varit relativt dåliga på att följa IAS och det påverkar världens redovisningsharmonisering på ett negativt sätt.

Enrons kollaps år 2001 aktualiserade frågan om revisorns oberoende. Ett ämne som till stor del utgör själva grundstommen i revisorsyrket. Enronskandalen förde med sig en ordentlig restriktion av amerikanska, men även svenska, regelverk. Dessa reglementen åsyftar att säkerställa revisorns oberoende gentemot sina klienter, för att minska risken för nya redovisningsskandaler. I Sverige infördes analysmodellen i revisorslagen den första januari år 2002.

I dag genomförs många förenklingar på revisions och redovisningsområdet för små ochmedelstora bolag. En förenkling är uppluckringen av gällande byråjävsregler iaktiebolagslagen som föreslås i regeringens slutbetänkande Revisorns skadeståndsansvarSOU 2008:79. Den innebär att små och medelstora bolag kommer att kunna anlita sammarevisionsbyrå för hjälp med grundbokföring som den byrå det anlitar för revision, så kalladekombiuppdrag. Detta är i dagsläget förbjudet enligt jävsreglerna i aktiebolagslagen. Iframtiden ska jävsreglerna helt ersättas med analysmodellen i revisorslagen då revisorer skabedöma sin opartiskhet och självständighet (SOU 2008:79).

Personer med rörelsehinder möter begränsningar i sitt vardagsliv som ställer särskilda krav på anpassning och tillgänglighet. Möjligheterna att delta i aktiviteter minskar då miljö och attityder inte tillåter detta. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med rörelsehinder. Vi gjorde en artikelsökning som resulterade i tretton vetenskapliga artiklar motsvarande syftet. Dessa analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys, och resulterade i fyra kategorier: att känna mening med livet genom strategier, oberoende och kontroll, att möta andras attityder, att känna sig utanför och få minskat självförtroende och att behöva vårdpersonal som är kunniga och medvetna om rörelsehinder.