Sökresultat:
1652 Uppsatser om Oberoende kontrollorgan - Sida 27 av 111
Spotpriset på El : Kan dess förändringar förklaras av funda-mentala faktorer?
Denna uppsats undersöker vilka faktorer som påverkar förändringar i elspotpriset på Nord Pool. Avsikten är att resultatet skall ligga till grund för en prisuppskattningsmodell för Lunds Energikoncernen AB. Faktorerna bestämdes genom en förstudie där viktig litteratur om elmarknaden studerades samt samtal med Lunds Energikoncernen AB. De faktorer som undersöks i denna uppsats är priset på utsläppsrätter, nettoexport till Tysk-land, temperatur, nederbörd, priset på kol och villaolja samt konjunkturutveckling i Sve-rige.Undersökningen av faktorerna bestod av en multipel regressionsanalys med undersökta faktorer som oberoende variabler och elspotpriset på Nord Pool som den beroende va-riabeln. Faktorerna blev indelade i två grupper dagsgruppen och månadsgruppen, grunden till uppdelningen är som namnen antyder att statistiken var observerad dygnsvis och må-nadsvis.
Revisionsbolagen ? professionella eller affärsmässiga?
Syftet med denna studie är att utreda hur arbetet med att bygga förtroende sker i en sektor som drabbats av en akut förtroendekris där det är svårt att definiera produkter eller särskilja sig från konkurrenter. Den teoretiska delen redogör för hur initialt, företagsspecifikt respektive personligt förtroende verkar. Det redogörs även för hur minskad upplevd risk samt hur olika tidsperspektiv påverkar förtroende. För denna studie utgör SEB fallstudieobjekt med anledning av dess profilerade ställning som relationsbanken på marknaden. Data insamlades genom semi- strukturerade personintervjuer på SEB:s Uppsalakontor med fyra olika rådgivare.
Avhoppen i språkvalet årskurs 7 - 9
Det huvudsakliga temat i denna studie är avhoppen från språkvalet i årskurs 7 ? 9 samt elevers och lärares förslag för att uppnå en ökad motivation för ämnet. Denna studie har genomförts genom att intervjua elever och lärare på två skolor i Piteå. Intervjuerna har ägt rum vid två olika tillfällen oberoende av varandra. Studien visar att lärarna överlag efterlyser högre status för språkvalet samtidigt som eleverna anser att det enda språket som är viktigt att kunna förutom modersmålet är engelska, så länge man inte har planer på att åka utomlands.
Matsvinn på förskolor i Uppsala kommun
Under hösten 2008 har det uppmärksammats i massmedia att vi slänger mycket ätbar mat. Flera av varandra oberoende studier visar att mycket mat slängs och detta görs för det mesta i onödan(Konsumentföreningen, Stockholm, 2009;Blekinge läns tidning, 2008;Engström och Kanyama, 2004). Matsvinn är en stor källa till miljöbelastning från livsmedelssektorn, ett etiskt och inte minst ett ekonomiskt problem (Sonesson och Angervall, 2008).
Syftet med den här studien är att ta reda på vilken attityd förskolechefer, pedagoger/personal och föräldrar på förskolor i Uppsala kommun har till matsvinn. Vilken strategi behövs för att minska på matsvinnet? Kan man med enkla medel åtgärda detta eller krävs omfattande förändringar? Vilka lagar och regler gäller?.
Om femfaktormodellen och elektroniska sociala nätverk
Denna studie undersöker hur människor engagerar sig med och på elektroniska sociala nätverk (OSN). Syftet var att undersöka på vilket sätt som personligheten påverkar hur vi använder OSN. Data från sextio deltagare insamlades genom ett webb-baserat formulär baserat på femfaktormodellen (?Big Five?) och instrumentet Big Five Inventory. Deltagarnas aktivitet på Facebook uppskattades genom frågor utformade för denna studie.
Konkursprognostisering : En kvantitativ analys av konkursdrabbade aktiebolag
Ett företags redovisning innehåller information som är användbar för att prognostisera konkurser. Finansiell information i form av nyckeltal kan användas för att markera skillnader mellan grupper av friska och konkursmässiga aktiebolag. Vi har kombinerat fem olika finansiella nyckeltal i syfte att skapa en modell för konkursprognostisering. Målet har varit en modell som kräver relativt lite finansiell information och som klassificerar majoriteten av aktiebolag i rätt grupp (friska/konkursdrabbade). Modellen bygger på en statistisk analys av drygt 600 svenska aktiebolag från varierande branscher och med högst femtio anställda.
Journalistikens skyldigheter i demokratin: En studie av den svenska dagspressens framställning av kärnkraftsfrågan efter kärnkraftskatastrofen i Japan
Efter kärnkraftsproblematiken i Japan 2011 blossade debatten om den svenska kärnkraften upp i media och andra politiska forum. Den svenska kärnkraftsdebatten som innan händelserna i Japan varit relativt stillsam under flera år fick i och med katastrofen åter luft under vingarna. När en plötslig yttre omständighet påverkar den inhemska politiska debatten på det sättet spelar media och journalistiken en stor roll. Är journalistikens uppenbara maktställning begränsad av några demokratiska skyldigheter? Vilka konkreta krav går att ställa på en journalistik som verkar inom ramarna för demokratin?Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka krav som går att ställas på journalistiken i en demokrati.
Medelsfördelning inom statlig verksamhet: en undersökning av
nya myndigheten Skatteverket
Skatteverket har under senare tid fått resursbrist och håller därför på att utveckla en ny medelsfördelningsmodell. För att nå en effektiv medelsfördelningsmodell krävs det att de uppfyller vissa kriterier. Det viktigaste är rättvisekriteriet som innebär att alla parter skall ha jämställda och likvärdiga förutsättningar oberoende av var i landet de befinner sig. Viktigt att tänka på efter att medelsfördelningsmodellen implementerats är att göra noggranna verksamhetsuppföljningar av resultatet samt att jämföra om den nya modellen uppnått det syfte de beräknat att den skulle göra. Genom att göra en telefonintervju med en anställd på planeringsenheten på Skatteverket i Solna har vi kunnat genomföra vår empiri och analys.
Förväntningsgap och revisorns roll - en studie av förväntningsgapet i olika perspektiv
Vi har undersökt förväntningsgapet mellan revisorer, ekonomichefer och styrelseledamöter. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vi har intervjuat tio revisorer och sex ekonomichefer och styrelseledamöter. De slutsatser som vi kommit fram till är att det finns två olika förväntningsgap det vill säga ett uttalat förväntningsgap och ett omedvetet förväntningsgap. Förväntningsgapet är störst hos allmänheten och i mindre företag. Vi har också kommit fram till att individens kompetens om revisorns roll beror på individens tidigare bakgrund, erfarenheter och kompetens.
Revisorns ansvar : - i aktiebolag
För att en revisor skall kunna ge intressenter en tillförlitlig kvalitetssäkring av företags ekonomiska situation krävs det att revisorn följer de lagar och regler som finns samt fullgör ansvaret att vara opartisk, självständig samt ha tystnads- och upplysningsplikt. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram det ansvar som en revisor har gentemot företag och andra intressenter i ett aktiebolag samt hur detta ansvar hanteras i praktiken. Studien baseras på de lagar och normer som finns angående revisorns ansvar samt sammanställning av intervjuer med tre revisorsrespondenter och Revisorsnämnden. Efter genomförd studie framkommer det att revisorerna hanterar kraven och dess medföljande ansvar genom att lägga stort vikt vid kontrollerande dokumentation, interna system och utbildningar. Även rådfrågning med kollegor, experter och branschorganisationer är till stor nytta för revisorn..
Varför upptäcker inte revisorn väsentliga fel i rätt tid?
SammanfattningSyftet med denna uppsats är att undersöka varför revisorn inte upptäcker fel i företaget i rätt tid. Med rätt avses den tiden då felen fortfarande kan åtgärdas och inte orsakar någon större skada för bland annat företagets intressenter så som aktieägare, bank, leverantörer med mera. Att upptäcka fel i rätt tid är av stor betydelse, i alla fall i de större företagen för att förebygga att en så kallad skandal uppstår.Uppenbarligen finns det fel i företag och den som har det yttersta ansvaret för felen är företagsledningen och inte revisorn som många förmodar. Revisorn kan inte heller granska hela företaget utan måste i ett tidigt skede rikta in sin granskning mot områden där risken för fel är som störst. Företagsledningen har också ett ansvar för att den interna kontrollen fungerar väl.
Mår vi bättre om vi kan leva här och nu? : Självkänslans medierande effekter mellan Mindfulness och Depression
Nedsatt psykologiskt välbefinnande är en stor anledning till att Sveriges yrkesarbetande mår dåligt. Var femte kvinna och var tionde man mår psykiskt dåligt. Studien syfte var att undersöka sambanden mellan konstrukten självkänsla, mindfulness och depression samt att undersöka huruvida självkänsla har några medierande effekter mellan de bägge andra konstrukten. Studiens datainsamling utfördes med hjälp av en enkät. För de bägge oberoende variablerna erhölls signifikanta negativa korrelationer med depression; Självkänslan rs=-0,733, p=0,01 och Mindfulness rs=-0,303, p=0,01.
Jämförelse mellan traditionell lipidmätning och apolipoproteinkvot vid hälsokontroller inom företagshälsovård
Vid olika former av hälsoundersökningar ingår lipidundersökning som en del i den totala riskbedömningen avseende kardiovaskulär sjukdom. Bestämning av apolipoproteiner diskuteras nu som ett alternativ till traditionell lipidmätning. Flera studier bl.a. AMORIS och INTERHEART har visat att kvoten apolipoprotein B/ apolipoprotein A-1 (?apokvoten?) är en oberoende och starkare riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom än de traditionella parametrarna LDL- och HDL-kolesterol då apokvoten inkluderar de mest aterogena ?small dense? LDL-partiklarna.
"Hon ska ju ha såna där brudkläder på sig" : Barns tankar kring genus utifrån en saga
Syftet med studien är att belysa hur barn i åldrarna tre till fem år tänker kring genus. Barnen fick lyssna på sagan ?Prinsessan Papperspåse? (Robert N. Munsch, 1980) och intervjuades sedan med utgångspunkt från sagan. Resultatet visar att barnen tänker relativt lika kring genus oberoende av kön och ålder.
Den nominella växelkursens samband med räntan, oljepriset och börsutvecklingen
Denna uppsats undersöker sambanden mellan ett antal ekonomiska variabler och den nominella växelkursen på kort sikt mellan Kanada och Japan. Resultaten av den ekonometriska analysen av sambanden mellan växelkursen och de oberoende variablerna ränteskillnad, börsutveckling och oljepris ger svaga resultat på dagsbasis över hela perioden första januari 2001 till sista oktober 2005. Under delar av perioden verkar dock ett visst samband föreligga vilket påvisas med rullande regression. Detta antyder att valutamarknadens fokus inte är konstant utan att vissa variabler stundtals är viktigare för växelkursutvecklingen än vad de är sett över hela perioden. En trendvariabel har under delar av perioden en signifikant påverkan på växelkursen, vilket förevisar att den nominella växelkursens utveckling inte alltid följer en random walk..